Gott Nytt År!

Gott slut på 2025 och Gott Nytt 2026!!!

Travtävlingen i Näsåker

I Sollefteå Nya Tidning den 6 januari 1911 finns följande inlägg om travtävlingen som jag nämnt tidigare.

 

Näsåkers travklubbs tävling.

Den förut omtalade av Näsåkers travklubb anordnade travtävlingen å älven äger rum i dag! Anslutningen är mycket livlig och redan nu på morgonen företer startplatsen en rörlig anblick med tillströmmande tävlande och åskådare. Banan är smyckad med flaggor och är dels på 1,500 och dels på 1,000 mtr.

Starten skedde kl. 8,30 f. m. och ett 20-tal tävlande komma att deltag, såvida ingen i sista stund utgår. Prisdomare äro herrar förvaltarne Åkerblom, Näsåker och Manne Forsgren, Sollefteå.

Vi skola i nästa nummer lämna fullständigare redogörelse för tävlingarne.

I tidningen tisdagen den 10 januari 1911 finns det infört en sammanfattning av tävlingarna med en resultatlista

Travtävlingarna i Näsåker.

(Från Soll. N. T:s utsände korresp.)!

Årets travtävlingar gingo av stapeln i Näsåker, under ganska stor anslutning från allmänhetens sida både vad tävlande och åskådare angår.

I lopp I för äldre hästar startade 15; i lopp II för yngre startade 5. Bland äldre hästar fanns nog ganska många goda typer, men voro de nog i ganska dålig travkondition, komna som de voro, direkt från skogskörslorna. En häst som nog med lite träning skulle göra sig bra var som hälst var Faust, tillhörig förvaltare Åkerblom, nu gav den ej något vidare utslag. I allmänhet bōra hästarna komma till en tävling lite bättre skötta än här var fallet; de flesta voro ej ens ryktade på morgonen.

Å en stor vit arbetshäst kunde man knappast se vad den ursprungliga färgen var, ty halva hästen var alldeles gul av smuts från det mindre väl skötta stallet.

Bland unghästarna fanns en mycket tilltalande gråskimmel även den lovade gott för framtiden på travbanorna.

Ett fel som borde beivras, är att köra dessa 3-4åriga hästar på sådana tortyrredskap som kedjeträns. En ungdom med detta förskräckliga instrument i munnen skulle avvisas från banan och dess ägare upplysas om det oriktiga.

Anordningarne lämnade nog åtskilligt övrigt att önska, men det är ju ganska naturligt med så primitiva medel till sitt förfogande som denna klubb har. Dock borde en volt finnas på vilken hästarna hade fått röra sig före starten. Nu kommo de flesta hästarna stela och styva fram till starten, och kommo ej i aktiva förrän mot slutet av banan. Körkarlarna borde tillhållas att ej föra ett sådant väsen med sina piskor samt fullkomligt hänsynslöst rycka och slita i tömmarna.

Något program fanns ej, varför de utomstående ej hade en aning om hästarnas härkomst eller ägare.

Prislistan blev följande:

För äldre hästar.

Faust, ägare C. Åkerblom Näsåker 3 min. 14 sek.; Brunte, ägare Anshelm Persson Näsåker 3 min. 19 sek.; Korea, ägare P. J. Edström Resele 3 min. 16 s.; hingsten Birger, ägare Fritz Undin Ramsele 3 min. 27 sek.; Munter, ägare Erik Gustafsson Näsåker 3 min. 27 sek.; Lärka, ägare Albert Böhlin Edsele 3 m. 39 s. (utesluten): Flora, ägare J. O. Olsson Ramsele 3 min. 44 sek.; Docka, ägare J. Nordin Resele 3 min. 46 sek.; Bruna, ägare Nils Sundvall Rå 3 min. 45 sek.; Trissa, ägare Nils Borin Rå 3 min. 56 s.; Loke, ägare Anders Gustafsson, Näsåker 3 min. 56 sek.; Rapp, ägare V. Berlin 3 min. 58 sek.; Brunte, ägare J. Lidgren Näsåker 4 min. 1 sek.; Fastner, ägare Robert Lundin Holafors 4 min. 3 sek.; Frej, ägare Olof Sundvall Holafors 4 m. 22 sek.

För unghästar:

Castor, ägare Olof Edsén Edsele 2 m. 26 sek.; Flora, ägare Albert Andersson Edsele 2 min. 34 sek.; Lill-Bruna, ägare P. Olsson Näsåker 2 min. 40 sek.; Nils Sundvall (utan uppgivet namn på hästen) 2 min. 52 sek. och Dick, ägare P. Lidström Näsåker 2. min. 52 sek.

Genom att mycket snö fallit var banan ganska lös, varför resultaten måste mycket goda.

Verkade vara en väldigt negativ skribent tycker jag, bara fel på allt. Ett antal namn känns igen från prislistan. Hajade till lite när jag såg J. O. Olsson från Ramsele, kan det vara min farfars far? Han hette ju Olofsson men det kan ibland bli Olsson. Något att undersöka vidare.

Olämplig välmening

Diskussionerna runt kyrkoherdevalet som jag skrivit om i tidigare blogginlägg fortsatte in i 1911. I Sollefteå Nya Tidning nr 2 den 6 januari 1911 finns flera inlägg och det första återfinns på sidan 2.

Sollefteå.

Olämplig välmening.

Valet av kyrkoherde inom Sollefteå pastorat har tilldragit sig mer än vanlig uppmärksamhet; isynnerhet intresserades arbete vid frågo dagen var ju ägnat att sedan låta tala om sig. Sinnena hade emellertid hunnit att lugna sig och när valet skedde, var det många av dem, som ogillade förarbetet för detta, som dock röstade å den kallade pastor Carl Akerberg.

Efter det så gott som enhälliga val, pastoratet då gjorde, hade man haft anledning tro, att saken skulle få avveckla sig i ostörd ordning. Så tyckes dock icke bli fallet, ty pastoratets församlingar äro nu kallade at söndagen den 8 jan. efter gudstjänstens slut sammanträda inför vice pastor för att besluta med anledning av "väckt förslag om utseende av en deputation för att inför konungen frambära pastoratets önskningar med avsende på kyrkoherdebeställningens återbesättandes".

Enligt vårt förmenande är det skäligen onödigt att särskilt uppvakta konungen beträffande denna sak. Så kraftigt, man gärna kan önska, har ju pastoratet genom valet uttalat sin vilja i detta fall och såvida icke kyrkoherdebeställningen i Sollefteå redan förut av konungen utlovats till någon annan, torde pastoratet kunna vara nog så säkert om att till kyrkoherde erhålla den så enigt utkorade. Skulle konungen, mot all förmodan, icke taga hänsyn till det utslag, valet gav så kan man vara alldeles förvissad om, att en deputation intet kan uträtta.

För övrigt bör även den ekonomiska sidan av saken tagas i betraktande och i så fall måste man sätta ifråga, om kostnaden för deputationer. i någon mån lämnar valuta. Med resekostnad och dagtraktamente torde några hundra kronor snart vara gångna och då det ju alltid i alla andra frågor skall - och detta med rätta - sparas, synes det oss, som om man även nu borde följa den goda regeln.

Förslaget om denna deputation ger verkligen intryck av olämpligt placerad välmening och man skall säkerligen vid sansad eftertanke finna. att en sådan deputation inverkar så ringa i sak, att det bör vara alldeles onödigt att utse den.

Vi våga icke hysa den uppfattningen, att pastoratsstämman skall avslå framställningen, men vi ha dock velat framställa frågan i ett annat ljus, än det man från andra håll låtit lysa över den. Även förefalfaller det oss, om det för den kallade skulle kännas vida angenämare om frågan nu finge i lugn och ro slutföras; i synnerhet, som han nog kan vara ganska viss om beställningen.

På sidan 3 i samma tidning finns det ett avsnitt som heter "Fältet fritt". Där finns det två insändare i samma fråga.

Fältet fritt.

Kyrkoherdebeställningen.

Till Redaktionen av Sollefteå N. Tidn. Undertecknad, som med odelat nöje sett, att i Eder ärade tidning uttalanden blivit gjorda redaktionelt och av insändare, som tydligt ge vid handen, att platsen fått sitt organ för den fria tanken och övertygelsen, hoppas ock att fältet är fritt för nedanstående.

Enligt annons i Sollefteå Bladet och på den frisinnade tidningens egen tillskyndelse äro Sollefteå pastorats församlingar kallade till kyrkostämma för att utse deputation till konungen med begäran om n. v. pastors utnämning till kyrkoherde.

Undertecknad frågar, var är nu kyrkostämmans sparsamhetsintresse, som ständigt tar sig uttryck i protester, när fråga uppstår om utgifter till ljus och bildning?

Har icke församlingen tillräckligt tydligt uttalat sin önskan genom valresultatet? Vad löjligt ringa betydelse har ej en deputation, jämförd med valutgångens siffror? Här förefinnes i sanning ej någon anledning att beskatta allmänheten. Vill enskilda personer på egen bekostnad resa till Stockholm och uppvakta konungon så må de resa, men de skattdragande skola ej därför betungas. 

Därför samlens alla frisinnade vid stämman och talen ut Eder tanke i fråga. Ingen som ogillar förslaget om att på allmänhetens bekostnad sända en deputation till konungen får stanna hemma.

Så tycker och tänker.

                                 en av de många.

Kyrkoherdevalet.

Med anledning av pastoratstämmans hållande nästa söndag för utseende av deputation för den valde kyrkoherden och fastän det är förenat med risk att ha en annan åsikt i frågan än den på konstlad väg hoptrumfade majoriteten anhåller jag ända hr red. om att få göra några reflektioner.

Nog borde man haft rätt att vänta det saken nu skulle fått gå sin gilla gång utan onödigt fjäsk med ty åtföljande kostnader, ty det är ju alldeles klart att vi få det stora nöjet att betala fiolerna, därest en dylik deputation faller till (eller vad tror den frisinnade förslagsställaren?) ha vi skattdragande inte nog utan att dylika onödiga apparater skall sättas i gång. Tror verkligen förslagsställaren att den det vederbör skulle ändra åsikt om en dylik uppvaktning skedde om han trots majoritetens stora röstövervikt skulle bestämma sig för en annan, vi tycka nästan att det är att nedsätta k. m:t. En annan sak är att det nästan väcker löje hela denna historia. Vi önska därföre framhålla som ett önskemål det pastoralstämman ville avslå detta. för en stor del impopulära förslag. Kanhända att förslagsställaren öven i denna fråga liksom i skolfrågan ändrat åsikt så att han återtar sitt förslag. Låt oss vara överens om att fjäsk är ett oting, som bör bannlysas i vilka former det än framträder. Vi äro säkra på att det finnes en hel hop andru saker inom pastoratet som behövde behandlas och avgöras som vore till verklig nytta för allmänheten. Nedlägg Eder arbetsförmåga och Edert brinnande intresse i det allmännas väl och dylik och vi skola vara Eder tacksamma. och i vår ringa mån understödja Eder.

                    Församlingsho.

Sista tidningen för året

Fredagen den 30 december 1910 kom årets sista nummer av Sollefteå Nya Tidning. Stort fokus även här på nästa år och att få flera prenumeranter. 

På sida 2 finns en notis från Fjällsjö.

Från Fjällsjö.

meddelas till Soll, N. T. Här hölls i torsdags ord. kommunalstämma, varvid de olika längderna godkändes.

I kommunalnämnden omvaldes hrr A. Hansson, Kil, N., A. Borg. Backe, E. Månsson, Norrby, och N. E. Nilsson, Kylsjönäs samt nyvaldes hr E. Persson, Rudsjö. Till suppleanter valdes hrr P. Persson, A. P. Hedlund, O. P. Rydén, Ingemar Hedström och E. A. Rönnberg.

Till vice ordf. i kommunalnämnden valdes hr A. Hansson.

Till revisorer omvaldes hrr R. Bagge och P. Rydén och till deras ers. Otto Johansson och G. Nordlander. I sockenmagasinsdirektionen omvaldes hrr O. Persson, föreståndare och kassaman, J. P. Bergman, J. Hedin och J. E. Svensson samt nyvaldes hr P. E. Persson.

Till ledamöter i taxeringsnämnden valdes hrr J. E. Schödén, Aug. Hansson, E. Strömkvist och R. Bagge, med hrr A. P. Strömkvist, J. Nordlander, B. Nordlander och Aug. Holmgren till ersättare.

Till ombud vid sammanträde med tingshusbyggnadsskyldige valdes hrr J. E. Schödén och E. Strömkvist.

Vid senare hållen kyrkostämma godkändes längderna. Till ledamöter i kyrko- och skolrådet valdes hrr R. Bagge och A. P. Sundin.

Till revisorer valdes hrr K. Olsson och K. Unger med hrr O. Johansson och N. A. Borg till ers,

Inte lokalt men lite kopplingar till jobbet med Nya Varvet och sända telegram till bland annat sjöfart.

Nordens största trådlösa station

Någon av de första dagarna i januari öppnas den nya gnisttelegrafstationen vid Nya varvet utanför Göteborg, av vilken vi här visa en för ett par dagar sedan tagen bild. Stationen är byggd efter den trådlösa telegrafiens allra nyaste principer och blir troligen den största i norden.. Under det att stationen i Karlskrona exempelvis endast kan nå ett avstånd på 300 kilometer, skall denna vid Nya varvet kunna sända telegram över hela Europa och Medelhavet, ja, till och med tvärs över Atlanten kunna nå Amerika. En del av Wilsonlinjens båtar ha redan träffat anstalter för kommunikation med den nya gnisttelegrafmasten.

Monteringen av den nya stationen, som tillhör systemet Forenede Funken, utgöres av ingenjör Rendal från Stockholm och de flesta apparaterna levereras av Elektriska aktiebolaget A. E. G. i Stockholm. Utom den väldiga masten består stationen huvudsakligast av de två små husen som äro synliga på bilden och av vilka det till höger är avsett till bostadshus. Lärare för kustartilleripersonalen, som skall sköta stationen, blir löjtnant H. Reuter.

En uppmuntran att anonymt skicka in nyheter

Världen år 2000

I Sollefteå Nya Tidning onsdagen den 28 december 1910 finns det med en förutsägelse om hur världen kommer att se ut år 2000.

Världen år 2000

sådan den målade sig i en stor kemists föreställning, skall vara bra olika den nuvarande. Den store kemisten, akademikern Berthelot lät sina tankar vandra framåt i tiden och sökte se, hur världen skulle se ut år 2000. Han kastar en blick på jorden. Den är icke igenkännlig. Inga hjordar och inga herdar som vakta dem äro synliga. Inga sädesåkrar, inga fruktträdgårdar, inga vinberg, och naturligtvis inga bönder och inga lantbrukare. Hela jorden är ett trädgårds- och parklandskap som är avsett att bereda ögat fröjd. Inga gruvor bearbetas längre, inga gruvarbetare och inga strejker finnas. Tulltjänstemännen äro försvunna med gränserna. Inga skyddstullar, ingen avundsjuka mellan nationerna, inga krig förekomma. Alla människor leva i broderlig sämja i gemensam lycka. Behöver det sägas vad det är som åstadkommit detta underverk. Endast kemisten kunde, göra det.

När människan en gång fördrevs ur det jordiska paradiset, dömdes hon att förtjäna sitt bröd i sett anletes svett. I nästa århundrade har kemisten frälst henne från denna förbannelse och triumferande återsatt henne i det förlorade och återfunna paradiset. Därtill fordrades endast att gratis förse henne med de ämnen hon behöver till sin näring. Och ingenting var enklare än detta! Då vi bestå av fyra element som förefinnas i naturen i obegränsad mängd, kan det för kemien icke vara svårt att av dem sammansätta de för oss nödiga kvantiterna i form av näringsmedel. Var och en skall om morgonen för sin näring under dagen medtaga sin lilla kvävetablett, sitt lilla stycke fettämne, sin kvantitet stärkelse eller socker och sin lilla flaska örtkrydessens, som tilltalar hans personliga smak.

Berthelot tror, att den sociala frågan därmed är löst. Han tror att människorna, när de icke längre behöva arbeta för födan skola utfylla tiden med att söka det goda och sköna, i konstens utövning och i diskuterandet av filosofiska frågor. Skola icke dessa diskussioner förorsaka strid och split? Berthelot trodde, att när människorna upphört att döda levande djur för att äta deras kött, skulle även deras seder så förmildras, att strider icke förekomma. Ett tvivel fanns likväl i botten av hans själ, ty han säger, att man måste uppfinna en »spirituell kemi» som lika grundligt ändrar människans moraliska natur som vår kemi hennes materiella natur.

Ja det mest låter bra men i en sådan värld är vi absolut inte än men kanske kan det ske om 100 år till.
 

För 115 år sedan idag

Då plockar vi fram nästa nummer av Sollefteå Nya Tidning som är nummer 8 och kom onsdagen den 28 december 1910.  

Viktigt att få flera prenumeranter och att behålla de gamla. Mer än 1 1/2 spalt av första sidan ägnas till att berätta vad tidningen står för och skall avhandla nästa år som är 1911. Inledningen följer här:

Sollefteå Nya Tidning 1911.

Nu är tid för allmänheten att bestämma sig för vilken tidning man skall läsa under kommande år och i dessa dagar avgiva tidningarne Bragelöfte om vilket arbete, de under de närmaste 365 dagarne vilja utföra. Vi skulle ju möjligen kunnat nöja oss med att hänvisa till den utförliga anmälan, varmed Sollefteå Nya Tidning för kort tid sedan framträdde för allmänheten. I största korthet vilja vi dock yttra oss något om vårt program 1911.

Av allt att döma kommer nästa år att bliva av genomgripande betydelse för utvecklingen i vårt land. För första gången skola val till riksdagens Andra kammare förrättas efter den proportionella valmetoden, och utgången av dessa val skall långliga tider framåt bliva bestämmande för det politiska arbetet. Det valresultatet skall säga om landet skall gå en demokratisk utveckling till mötes, eller om fåtalet ännu skall äga att bestämma för flertalet.

Man kan utan överdrift säga, att Andrakammarvalen nästa år blir det mást betydelsefulla skedet i inrikespolitiken. Detta ha de konservativa redan insett och rustat sig därefter deras organisationsarbete är ju sedan länge i full gång och vänstern är skyldig sig och sin sak att orubbligt fortsätta marschen fram mot demokratiens land. I denna strid kommer Sollefteå Nya Tidning att obrottsligt föra framåtskridandets talan. Egen herre i eget land, finna vi vara en sund paroll, då det gäller svenska demokrati och i överensstämmelse därmed skall vårt arbete läggas.

...........

Krönikan avslutas med att berätta att ett helt år av tidningen kostar 2 kr 50 öre. Ganska billigt kan man tycka. Idag motsvarar det 164 kr 50 öre. Det räcker knappt till en halv månad idag av en lokal digital tidning.

Finns det då några lokala annonser eller notiser? Jo det finns fortfarande Hö till salu. Expressbyrån, Helgum och Ramsele som jag visade för några dagar sedan.

Näsåkers travklubb anordnar travtävling på trettondagen kl 8:30 på morgonen. Platsen är på älven vid Näsåkers färjställe. Unghästar som inte är 3 år ännu har en bana på 1000 meter medan äldre hästar tävlar på 1500 meter. Priserna är pokaler som är gjorda av gammalt silver. Kaffe kommer att serveras. Anmälan till tävlingen kan göras hos Tänglund i Näsåker eller handlare Olsson i Ås.

Nykterhetsarbetet.

Verkställande rådet för Sollefteå distrikt av I. O. G. T. har haft sammanträde här, varvid bestämdes att distriktets loger skola deltaga i förbudsagitationsveckan 18-26 febr. 1911. Som lämpliga platser för avhållande av möten bestämdes Nyland. Torsåker, Överlännäs, Sollefteå, Ed, Långsele, Ramsele och Tåsjö. Som talare vid dessa möten uppfördes redaktörerna G. Halfdan Liander, C. A. Nordin, tryckeriföreståndaren H. Doll, pastor C. Akerberg, dir. J. Sandler och kand. Per Hugo. Utom dessa större möten skola distriktets samtliga loger anordna möten under förbudsveckan. Behövligt arbetsmateriel för förbudsveckan tillhandahålles av D. S. hr S. Löfgren.

Rådet beslöt att ej sända ombud till förbudskongressen i Stockholm och måste till följd av ekonomiska orsaker avslå framställningen om anslag till en elev vid ordens talareskola.

Edsele kretsloge erhöll ett extra missionsbidrag för logen Syskonkedjan å Runeåberg och en var av följande ungdomsläger erhöll 10 kr. i missionsbidrag, nämligen »De ungas lycka», »Dalblomman» och »Solstrålen».

Slutligen uppdrogs åt D. T. att verka för bildandet av nya loger i Sånga och i Björksjön, meddelas Soll. Nya Tidning.

En olycka i Ström socken där en häst med last gick ner sig på Flåsjön. 

I denna tidning finns också en förutsägelse om hur världen ser ut år 2000 men den berättelsen återkommer jag med imorgon :-)

Anundsjö släktbok

För er som har släkt i Anundjö socken så finns det en hel bok med släktforskning där bönder, präster och soldater i församlingen mellan 1535 och 1895 finns med. Har ju några personer längre tillbaka som kommer från församlingen så igår plockade jag fram boken för att kolla lite i den och lägga in i min släktdatabas.

Tittade runt lite men började sedan titta lite mer på min morfars morfars farfars far Daniel Persson. Han var född 1744 15/12 i Sörflärke, Anundsjö sn som en son till Per Danielsson (1714-1783) och hans första hustru Anna Nilsdotter (1709-1754). Daniel flyttade till Junsele sn och blev nybyggare i Åkerbrännan. Daniel gifte sig, 1769 1/1 i Junsele sn, med Helena Staffansdotter. Hon var född 1746 i Junsele sn och var en dotter till Staffan Pärsson (1703-1788) och hans hustru Elisabet Ersdotter (1715-1802). Makarna fick elva barn och Helena dog i Åkerbrännan 1816 16/2 och Daniel i samma by 1832 24/10.

Går man in i Anundsjöboken och letar rätt på Daniels föräldrar i Sörflärke så ser man ganska snart att även hans farföräldrar hade gård där. Jag blev intresserad av att se hur länge släkten haft gården och kom fram till följande. 

Sörflärke 4:1

1729-1735    Daniel Persson född i Gafsele, Åsele sn. Levde 1684-1735.

1735-1739    Daniels änka Ingeborg Nilsdotter. Levde 1691-1769.

1739-1781    sonen Per Danielsson. Levde 1714-1783.

1781-1809    sonen Salmon Persson. Levde 1762-1816.

Här delas hemmanet i 4:2 och 4:3.

Sörflärke 4:2 (3 7/8 seland)

1809-1843 sonen Johan Salomonsson. Levde 1785-1860.

1843-1875 sonen Jonas Johansson. Levde 1815-1901.

1875-1890 sonen Olof Jonsson Nordin. Levde 1844-1915.

1890-1895 Sven Hellström gift med Brita Lisa Jonsdotter. Har inte hittat om de är släkt. 

Så långt ur boken, här ser man då att hemmanet gått i släkten i 161 år fram till 1890. Men vad hände sedan då?

Jag går in i lagfartsböckerna och ser då följande:

Här ser man att Jonas Johansson fick lagfart 1844 och sålde till sonen Olof Jonsson 1875.

År 1890 skrivs ett köpeavtal och Olof Jonsson Nordin säljer till Sven Johansson Hellström och hans hustru Brita Lisa Jonsdotter. Men det är först efter att ha tagit ut en lägenhet som makarna får lagfart på för att därefter sälja. Här försvinner hemmanet ur den närmsta släkten. I boken ser det ut som det finns en släktkoppling men det måste i så all vara längre tillbaka. 

Tittar vi i församlingsboken för slutet av 1800-talet och början av 1900-talet så ser det ut såhär.

Sörflärke och här är Sven hemmansägare och hustrun Brita Lisa finns också med. De verkar inte ha några egna barn men har tagit två fosterbarn, Inga och Johannes. 

Nästa överlåtelse av Sörflärke 4:2 är i bouppteckningen efter Sven till fostersonen Johannes och änkan. Änkans halva säljs senare, nämligen 1932, till sonen så han har hela hemmanet. Johannes avled på Sörflärke 4:2 1963.

Boktips

Två tips på böcker att läsa nu när ni är lediga i helgerna. Böckerna heter Vargdräparen och Skuggälven skrivna av Sara Hagström och böckerna utspelar sig i Junsele socken i huvudsak men även lite i andra delar av Sollefteå kommun. Välskrivna och spännande böcker med en handling i nutid men också en parallell berättelse om något som hände tidigare, ett ganska vanligt upplägg i många böcker idag. Fick böckerna hem i brevlådan dagarna innan jul och har i princip sträckläst dem båda de senaste dagarna.

Den första boken Vargdräparen, kom 2023, har uppstarten i att en person vid namn Einar Grundström hittas skjuten ute i närheten av sitt hem inne i Junsele. Polisutredningen kommer att ledas av Malin från polisen i Umeå och några utredare från polisen i Sollefteå. En spännande och invecklad historia med väldigt bra beskrivningar av personer, miljö och situationer och en del platser och namn känns igen från Junsele. Den parallella handlingen i boken spelas upp för 15 år tillbaka i tiden.

Andra boken i serien kom i år och heter Skuggälven. Ett nytt mord och den här gången är det i trakterna av Röån och detta första mord följs ganska snart av en andra död kropp som återfinns. Även här finns en parallel historia som har sin inledning på 1950-talet i Kilforsen och den by som växte upp där i samband med att kraftverket med tillförsel- och utförselkanaler byggdes där i området. Många detaljer och intressanta beskrivningar även i denna bok. En intressant uppgift jag inte hade koll på var att de grävmaskiner som fanns för att gräva kanalen i Forsmo hette Marion. Det var tydligen märket på de här enorma grävmaskinerna som pappa berättade att den gamla bilen "bubbla" fick plats i skopan. Med tanke på hur denna bok slutar så förutsätter jag att det finns en tredje del som är pågång också. 

Mitt tips är att ni skaffar dessa böcker och läser dem.

Om författarinnan Sara Hagström kan man läsa mera om i en artikel i tidningen Nordsverige. Hon bor i Ödsbyn i Anundsjö socken och slutade sitt ordinarie jobb för att skriva dessa böcker. Här säger hon också att tanken är att det skall bli minst fyra böcker. Varför hon skriver om just Junsele framgår inte av artikeln men kanske har hon någon koppling dit. Vad jag kan se när jag kollar lite snabbt är att hon härstammar från Kubbe och sex stycken Olof Olofsson på raken. Alltså är jag släkt med henne men bara via fyra av dessa Olof gemensamt. 

Ett paket från släkten i USA

Häromdagen fick jag ett platt paket med posten från släkten i USA. Innehållet var en bok om släkten Josephson (tack Lois) och otroligt intressant och kul bok. Har bläddrat lite i den men kommer garanterat att läsa den från pärm till pärm när det lugnat ner sig med julfirande.

Kunde inte låta bli att direkt börja och bläddra lite i boken och det finns massor av kort där, många från Sverige men jättemånga från när de kom till USA. Paret som utvandrade var Sven och Kristina. Kristina var min mormor faster och de åkte för 116 år sedan 1909. Min bror har skrivit om familjen i sin blogg här. Det är en stor släkt, säkert över 200 personer som haft eller har en koppling till dem under de nästan 120 år som förflutit sedan de åkte över. Släkten därborta brukar ha släktträffar regelbundet och jag var på tre olika från 1990 till 2000. Har en önskan om att komma över på en till någon gång. 

I boken finns en bild som jag tror jag sett tidigare men vi har den inte i något av våra album.

Det här skall vara Nordins gård i Forsnäs taget nerifrån älven. Spännande att se och man kan lokalisera husen som jag sett på andra bilder uppifrån gården. Jag har skrivit några inlägg tidigare i bloggen om familjen Nordin så här nedan följer några länkar:

Hans Nordin och hans son

Hans Nordin och hans son II

Varför tog de olika namn?

När tog sig bröderna namnen?

Ett gammalt skåp

Nordin släkten är stor och de flesta ättlingarna bor nog på andra sidan Atlanten. Det var inte bara Kristina av syskonen som utvandrade utan även Hans, Andrew, Regina, Eric och Henry åkte över men tror inte att de tillsammans har så många ättlingar där borta som Kristina har. Har forskat på ättlingarna av och till genom åren men det kan bli ett bra mål för nästa år att kartlägga "Hanke och Hanke-mors" alla ättlingar.

Notiser från Sollefteåbladet

Lördagen den 23 december 1905 kom ett nummer ut av Sollefteåbladet. Den tidningen kom ut redan 1895 och det var nog inte så lätt för Sollefteå Nya Tiding att konkurrera med den när den var så pass etablerad med över 15 års utgivning 1910.  Denna tidning är alltså 120 år och en dag gammal idag.

I detta nummer finns det en annons från Ramsele inför julen.

C.A. Hultmans slakteri, någon som vet mer om honom och var den affären fanns?

Julbal skall det bli på Hotell Rosenqvist. Står inget var det är men kan det ha varit i Sollefteå?. I alla fall är alla välkomna på annandagen, barn mellan 16 och 19 och äldre mellan 19 och 01.

Där finns också en kunggörelse om att tredje ordinarie kommunalstämma, i Ramsele socken, kommer att gå av stapeln "fjerdedag jul" eller den 28 december. Där finns fem punkter att avhandla.

För flera år sedan skrev jag ett blogginlägg om Nils Erik Undin (finns här) och i denna tidning finns det några notiser om honom. 

Några kungörelser.

Slutligen några försäljare (agenter) av försäkrngar. 

God Jul!

God Jul

GOD JUL till er alla om läser min blogg med en bild som är tagen för några dagar sedan i en del av landet där snön lyser med sin frånvaro.

Dagen innan julafton 1910

Efter att ha läst Sollefteå Nya Tidning under december månad 1910 så tycker jag nog att den har väldigt lite lokala nyheter från västra området. Det är flera notiser från Sollefteå och Härnösandsområdet. Har kommit fram till den 23 december 1910 och hittar inget "riktigt lokalt" i den men det finns bilder från husraset i Gävle som jag såg notiser om i en tidigare tidning.

Detta hände tydligen natten till den 18 december för redan i Sollefteå Nya Tidning den 20 december så fanns denna notis:

Post- och telefrafhuset i Gävle har rasat. Tydligen så har de kommit fram till vid den första granskningen att "man använt för klen inbrädning under någon av de tre bärbalkarne i övre bjälklagret, vilka uppbära en del av betonggjutningen innan betongen antagit vederbörlig styrka". Felet låg i utförandet och inte i ritning eller konstruktion står det också.

Mer om huset och raset finns i detta blogginlägg Gävleborna väcktes av ett dån. Om huset finns också mer att läsa här.

Ramsele församling

Eftersom jag skrivit av om Junsele och Ådals-Lidens församlingar från Härnösands Herdaminne kommer här en avskrift även för Ramsele.

RAMSELE

med HELGUM, FJÄLLSJÖ. EDSELE, TÅSJÖ och BODUM.

(Ångermanland.)

Sockennamnet framträder under formen Rafnasill först i en gränshandling från 1270-talet. Till sexårsgärden af år 1314 utgaf Rannasild 6 öre årligen och till lösen af Upsala ärkebiskops pallium bidrog kyrkan i Ramnasyl år 1316 med 1 mark, prästen med 2 mark (DS 3, n. 1946, 2043). Beloppen motsvara i båda fallen de från Ångermanlands medelstora pastorat utgående. Under den stora norrländska visitationsresan, som ärkebiskop Olof Björnson företog i början af år 1319, besökte han äfven Rampnasil. (DS. 3, n. 2218.) Tidpunkten för uppkomsten af de tre annexen Helgum, Fjällsjö och Edsele, hvilka på 1500-talet lydde under moderförsamlingen, är ej närmare känd. men går tydligen tillbaka till medeltidens senare skeden. Pastoratets till arealen betydande omfattning gaf under 1700-talets senare del anledning till anläggande af ett kapell i Tåsjö inom Fjällsjö socken och vid samma århundrades slut ytterligare ett kapell i Bodum (se inledn. till Fjällsjö och Bodum). Före 1755 uppehölls gudstjänsten allenast af två ordinarie präster, ehuru pastoratet omfattade 4 kyrkor. Pastor bodde i Ramsele och skötte tillika gudstjänsten i Fjällsjö, 4 mil ganska besvärlig väg därifrån beläget; 6 mil ännu längre bort låg Tåsjö. De längst borta bosatta lapparna hade dessutom 3 mil och således öfver 9 mil till Fjällsjö och 13 mil till Ramsele. Komministern åter, som då bodde i Helgum 4 mil på andra sidan om Ramsele, bestred dessutom gudstjänsten i Edsele. År 1755 tillsattes en sockenpredikant i Fjällsjö och efter anläggandet af Bodums kapell ombestyrdes gudstjänsten därstädes till en början äfven af honom. Enl. kgl. resolution 6 okt. 1772 anställdes en särskild kapellpredikant i Tåsjö och genom kgl. bref 21 jan. 1804 tillkom en e. o. predikantbefattning i Edsele, hvilken ombildades till komministratur, då jämlikt kgl. resolutioner af 16 sept. 1835 och 30 dec. 1837 från Ramsele moderförsamling tvenne nya pastorat utbrötos: det ena Helgum, det andra Bodum, omfattande tilllika Fjällsjö och Tåsjö (se inledn.). Efter denna delning omfattade Ramsele pastorat allenast moderförsamlingen och Edsele, där komministern var boende. En komministertjänst skulle enl. kgl. bref 24 apr. 1896 äfven inrättas i Ramsele med 1/2 mantal i Krånge till boställe. Edsele afskiljdes slutligen ock från Ramsele jämlikt kgl. bref 31 dec. 1902 efter dåvarande khdes och komministers afgång, hvilket inträffade 1912.

Ramsele gamla kyrka, en medeltida stenbyggnad af rektangulär grundplan med timrad sakristia i nordost, öfvergafs, då församlingens nuvarande nordligare belägna, under ledning af byggmästaren Lagerstrand åren 1855—57 uppförda stenkyrka stod färdig att tagas i bruk. Den är byggd i gotisk renässansstil med torn å västra kortsidan och absidformad sakristia i öster. Åren 1920—25 har man arbetat på att återställa den gamla halft förfallna ödekyrkan i värdigt skick och hopsamla så mycket som möjligt af dess förskingrade inventarier. De år 1668 öfverkalkade väggmålningarne från 1500-talet ha framkallats, den gamla sönderslagna altarprydnaden från 1740, ett verk af bildhuggaren Måns Granlund i Hsand, hopfogats för att såsom fordom omrama korfönstret, däri insatts kopior af de nu i Nordiska museet i Sthm förvarade glasmålningar med porträtter af församlingens khde Erik Boderus och hans fru Brita Nenzelia, som förr innehade samma plats. Af äldre kyrkoinventarier märkes bland annat ett rökelsekar, en mässhake, förärad af kon. Carl IX:s gemål Christina samt en af drottning Maria Eleonora skänkt silfverkalk med hennes namn och svenska riksvapnet.

Kyrkan i Edsele är af trä, uppförd af Pål Persson i Stugun 1799, en kopia i mindre skala af Fjällsjö. Den äldre träkyrkan var endast 15 aln. lång och 9 aln. bred (Hdpr.). Några medeltida minnen äro ännu bevarade.

Ramsele gamla kyrka är afbildad i E. Modin, Gamla Tåsjö, s. 330 och i Från Ådalar och fjäll 1915, där äfven den nya kyrkan återfinnes, s. 51, 53.

Det var ju ingen kyrkoherde omnämnd från Ramsele men denne man var kyrkoherde vid tillfället för kyrkovalet i Sollefteå.

22. Johan Alexius Rydén (1908—18), f. 17 dec. 1846 i Norra Fågelås, Skara stift. Föräldrar: Karl Johan Johansson, hemmansägare, och Sara Elisabet Olausdotter. Efter studier i Skara stud. i Upsala ht. 1871, erhöll infödingsrätt i Hsands stift 14 maj 1876; prästv. i Upsala 1 juni s. å., past. ex. 2 dec. 1879; komm. i Grundsunda 13 febr. 1877, khde där 27 jan. 1880 m. tilltr. 1881; khde i Öfver-Kalix 13 aug. 1883, tilltr. genast; khde i Tuna och Attmar 30 okt. 1891, tilltr. genast; frånträdde Attmar 1 febr. 1892; khde i Ramsele och Edsele 17 aug. 1907, tilltr. 1908; frånträdde Edsele 1 dec. 1912. Han afled i Bjertrå prästgård 2 okt. 1918 hos sin svåger prosten Nordberg, efter att tyst och undergifvet fördragit sitt långa lidandes tid. LVO 1915.

G. 19/12 1879 med Katarina (Karin) Amanda Nordberg, f. i Grundsunda 25/2 1850, dotter till Erik Nordberg, folkskollärare och organist, och Kristina Norlin; † i Tuna 29/3 1924.

Fosterbarn: Josefina (Nina) Rouna, f. i Ö.-Kalix 31/7 1881; Hildur Emma Frideborg, f. i Göteborg 25/12 1888, sjuksköterska; Ernst Algot Alexius, f. ibm 13/2 1893, agronom.

Bilddatabaser i Ramsele och Sollefteå

I mitt förra blogginlägg så letade jag rätt på en bild av kontraktsprosten Carl Åkerberg i Sollefteå Bilddatabas. Jag har varit inne i den tidigare och letat men tyckt att den varit lite besvärlig att titta i och lite ifrån det område som jag är intresserad av att se bilder ifrån. Men nu har de nog gjort ett jobb med den och den kändes mycket bättre nu, mera sökbar, bättre information och ganska många bilder från några byar som jag sökte efter. Sollefteå bilddatabas kan hittas här. Tror man får ha en del fantasi när man söker där så att man inte missar några intressanta bilder.

Sedan tidigare i år så finns det också en bilddatabas för Ramsele. Den heter Ramsele Bilddatabas och finns här. Även här finns det massor av bilder som kan vara intressanta för de som forskar inom Ramsele församling. Jag gick in och sökte på Forsmo och fick bland annat träff på denna bild:

Den notering som finns är bara att det är vägarbetare i Forsmo, Ramsele. De verkar bekanta men jag är inte säker på någon även om jag tror att det kan vara några av Eliassonbröderna. Känner mig minst osäker på personen med spaden i mitten på nedre raden. Någon som kan hjälpa mig att namnge personerna?

20 december 1910

Har skrivit i flera dagar om kyrkoherdevalet och även om några kyrkoherdar som omtalades där och deras församlingar. Valet höll söndagen den 18 december 1910 och första tidningen, av Sollefteå Nya Tidning, efter det är den från tisdagen den 20 december. Där finns följande notis:

Verkar som valet tog mer tid än vad de trodde i den förra tidningsartikeln, här framgår att det höll på "ända tills på måndagsmorgonen" och trots det (eller på grund av det) så var det många som vände om och gick utan att ha röstat. Vinnaren av valet blev Carl Åkerberg. Tvåa kom  Albert Markgren och de två övriga deltagarna fick inte en enda röst.

Vinnaren Carl Åkerberg hade drygt fyra år tidigare förrättat vigseln för min mormors föräldrar som man kan se i klippet nedan.

Även Carl kan man återfinna i Härnösands Herdaminne.

19. Carl Åkerberg (1911— ), f. 7 aug. 1864 i Ed, son af företrädaren. Efter studier i Hsands läroverk stud. i Upsala ht. 1883, prästv. i Hsand 6 juni 1890; v. komm. i Multrå 6 juni—25 aug. 1890, v. past. i Ramsele 26 aug. s. å.; befullm. komm. i Holm 15 juni 1895, tilltr. 1 nov. s. å., men uppehöll befattningen på förordnande fr. 1 sept.; komm. i Njurunda 25 juni 1898, tilltr. 1 okt. s. å.; pastoratsadj. i Sollefteå 11 nov. 1903, tilltr. genast; regem.pastor vid Norrlands trängkår 1 juni 1904—30 juni 1911, lasarettspred, i Sollefteå 25 nov. 1908, khde i Sollefteå (4:de prof predikan t) 27 jan. 1911, tilltr. s. å.; kontr.prost i Angermanl. sydvästra (sedan 1921 Sollefteå) kontrakt 12 apr., tilltr. 1 maj s. å. LNO 1921.

G. 7/8 1892 m. Hedvig Elisabeth Johanna Almquist, f. i Upsala 1/11 1863, dotter af prosten d:r Oskar Julius August Almqvist i Skogs-Tibble och Nanna Johansson.

Barn: Eva Nanna Maria, f. i Ramsele 1/8 1893, fil. mag., lärarinna i Svalöf; Ruth Sigrid Elisabeth, f. 7/6 i895, g. m. kaptenen vid Västernorrl. regem. Karl Fredr. Herman Ossbahr; Signe Karin Johanna, f. i Holm 15/3 1898, g. 7/10 1922 m. telegrafassist. Leonard Jänkälä i Sundsvall; Anna Elisabeth, f. i Njurunda 5/9 1900, g. m. farm. kand. Harald Hildetand, Helsingfors.

En bild av honom finns i Sollefteå bilddatabas:

Ådals-Liden och Edlund

Den andra kyrkoherden som omnämndes i artikeln om kyrkoherdevalet i Sollefteå kom var dp i Ådals-Liden sn. Har letat fram förljande från Härnösand Herdaminne.

ÅDALS-LIDEN

(före 1886: Lidén, Ångermanland).

Lidh utgjorde vid 1300-talets början ett eget gäll, som i den s. k. Sexårsgärden af år 1314 påfördes en årsafgift af 6 öre (DS 3, n. 1946). Till lösen af ärkebiskop Olof Björnssons pallium år 1316 bidrog kyrkan i Liidh med 1 mark och kyrkherden med 2. Om tiden för pastoratets läggande som annex under Resele kan för närvarande endast sägas, att detta måste ha skett före reformationen. Liden, hvarest Resele komministrar i regel sedan gammalt voro bosatta, ehuru kapellansbord först 1799 där inrättades (se inledn.till Resele), återfick sin ställning som själfständigt pastorat genom löneregleringsresolutionen 23 mars 1866, däri föreskrefs, att afsöndringen skulle äga rum efter dåvarande khdens i Resele och komministerns afgång, hvilket inträffade år 1869. Komministerbostället och kyrkojorden anslogos åt den nve khden. som tillträdde tjänsten 1 maj 1871 och sedan dess varit ensam ordinarie präst i församlingen. Sockennamnet ändrades genom kgl. förordning 17 apr. 1885 till Ådals-Liden för att undvika förväxling med Liden i Medelpad, som samtidigt erhöll namnet Indals-Liden.

Då klockeskatten år 1531 under kon. Gustaf I uppbars i Ångermanland, måste Liden afstå sin största klocka med allt järn och tyg och af kistone lämna 14 mark.

Den nuvarande träkyrkan, hvars föregångare likaledes var af trä, uppfördes 1817—20 af Erik Ersson, har ett litet torn öfver östra takpartiet och sakristia längst i öster. Dekorationsmålningen vid altaret utfördes 1826 af Per och Göran Sundin, predikstolen förfärdigades af Nils Olof Nylén. Bland inventarierna märkas en sittande madonna från 1200-talet (dep. i Hsands museum) samt en kalk och patén af silfver från 1300-talet.

Om Nils Petrus Edlund finns följande noterat

3- Nils Petrus Edlund (1906—1918), f. 7 okt. 1850 i Resele s:n, son af kyrkovärden, landtbrukaren Erik Edlund och Brita Christina Nilsdotter. Efter mogenhets-ex. i Hsand 27 maj 1878, stud. i Upsala ht. 1879; med dispens från prakt. teol. ex. prästv. i Hsand 24 juli 1883 till komm.adj. i Hallen; v. past. i Vännäs 2 juli 1884, komm. i Anundsjö 6 dec. s. å., tilltr. 1 maj 1885. Af Björna församling kallad till 4:de profpredikant 29 dec. 1889 och i nåder utn. till khde därst. 5 sept. 1890, tilltr. 1 maj 1893, men mottog tjänsten på förordnande 1 maj 1892 efter erhållen tjänstledighet fr. komministraturen i Anundsjö. Aflade disp.prof 11 maj 1900. Khde i Ådals-Liden 31 mars 1906, tilltr. s. å. Kontr. prost i Ångermanlands västra kontrakt 26 mars 1909. Afled här 15 maj 1918.

G. 28/6 1885 m. Olivia Gustafva Nordell, f. 3/11 1857 i Umeå landsförs., dotter af landtbrukaren Olof Nordell och Katarina Elisabeth Rundqvist. 

Och en bild av Edlund (tack Magnus)

Jag har också letat rätt på honom i död- och begravningsboken och församlingsboken i Ådals-Liden sn.

Här är dödsnotisen och han avled i kräfta (cancer).

Makarna på Prästbolet, Ådals-Liden sn.

Junsele och Josefson

I gårdagen blogg så fanns två kyrkoherdar från Junsele och Ådals-Liden med i sammanhanget och jag har letat fram dem i Härnösands stifts herdaminne. Det finns på nätet och man kan hitta det här. För varje församling inleds texten med en beskrivning över församlingen.

Junsele

Från början var församlingen liksom Liden (Ådalsliden) annex till Resele, men omfattade år 1553 endast 8 ganska spridda byalag (Vallen, Krånga, Östanbäck, Ruska, Lillegård, Bölet, Mo och Ed), ehuru kyrkans äldsta bevarade inventarier hänvisa dess ursprung tillbaka till medeltiden. Gudstjänst hölls här ganska sällan. Enligt 1559 års jordebok angafs kyrkojorden här till 2 1/2 säl. åker och äng i Mo by, hvars skattetal år 1561 höjdes till 3 säl. Besittningsrätten såldes 1574 och innehades af enskilda till framemot 1630-talet, då den åter tillföll pastor i Resele. Kyrkbolet vann ett välbehöfligt tillskott, då en sockenbo Peder Eriksson i Ed jämte hustru och barn den 25 juli 1647 till Junsele kyrka skänkte 6 sel. i Lillegårds by. I gåfvobrefvet heter det: »Denne lille svagha församblingen här i Junsill ähr vijdha belägen up under fiället ifrån hufuudkyrkian, der våre prester boendes ähre, der dee myckit ondt uthstå och lijdha måste för den långa väghen skull hijtt till Junsill, och när the framkomma, hafua the ringa uppehälle åth sig och sin fordenskap, maten kunna the föra medh sigh, men hästfoder intet, effter som behöfues när stoorå höghtijder ähre. Nu på thet the någon bättre lägenheet bekomma kunna hafuer jagh skienkt och gifuit till kyrkian och våre predikanters uppehälle etc.». På anhållan af khden i Kesele stadfäste landshöfd. H. Strijk 9 juni 1649 denna donation samt medgaf, att jorden finge läggas till kyrkiobolet och åtnjuta präststommefrihet. Vid 1756 års riksdag anhöllo innebyggarne i Junsele att för gudstjänstens uppehållande få egen präst och begärde, att till dennes underhåll måtte anslås en del af den behållna kronospannmålen från Junsele och Lidens socknar. K. Maj:t beviljade 17 nov. 1756 6 t:r åt den blifvande socknepredikanten, som trädde i tjänst 1758 och från och med 1775 fick rätt att som boställsjord åtnjuta stomjorden Lillegård, mot att pastoratets khde i vederlag erhöll 3 t:r årligen från Resele kyrkherberge. Genom kgl. bref 20 maj 1830 förklarades, att vid dåv. khdens i Resele afgång Junsele skulle utbrytas till ett särskildt regalt pastorat, som dock 1 apr. 1834 på församlingens begäran ändrades till konsistorielt. Khden tillerkändes rätt till afkastningen af ofvannämnda kyrkojordar i Mo och Lillegård, den förra i egenskap af pastorsboställe.

Junsele gamla träkyrka, som var 17 aln. läng och 8 ’/» aln. bred, låg i Mo by, på södra sidan om Ångermanälfven och ersattes år 1763 med en ny träkyrka, äfven där belägen. Till sin grundplan aflångt åttkantig, 24 aln. i längd och 12 i bredd, byggdes hon af Per Zachrisson från Kubbe i Anundsjö och målades af Abraham Segerström från Hsand. Väster om kyrkan låg klockstapeln, som tillika bildade ingångsport till kyrkogården. Kyrkan raserades, då den nuvarande stenkyrkan 1883

uppfördes på älfvens norra sida, hvilket föranledt att kyrkoherdens nuvarande boställe är förlagt till Lillegård.

Kyrkans från medeltiden bevarade silfverkalk bär inskriptionen: Sanguine mundamur cuius modo carne cibamur och silfverpatenen: Ave Maria gracia plena dominus tecum benedic. Klockan, som församlingen år 1531 fick lösa tillbaka med 25 mk, vägde 9 lispund.

Vid Öfra i socknens nordligaste ända har uppbyggts ett kapell, hvars lilla med gjutarebomärken försedda klocka inköpts från Fjällsjö kyrka (E. Modin. Gamla Tåsjö, s. 331).

Sedan finns det en uppräkning av kyrkoherdar i församlingen. 

4. Karl Abraham Josefson (1903— ), f. i Umeå landsförsamling 6 juni 1857. Föräldrar: bonden Josef Larsson och Anna Sofia Jonsdotter; med afgångsex. från Umeå, stud. i Upsala ht. 1880, prästv. 13 juli 1886 till past. adj. i Hammerdal. Efter kortare förordnanden under vt. 1887 i Ström, Alanäset och Ramsele, v. komm. i Indals-Liden 28 juli s. ä. Utn. komm. i Borgvattnet 25 juni s. å., tilltr. 1 maj 1889, komm. i Multrå 13 dec. 1890, tilltr. 1891, tillika regem. pastor vid Norrlands i Sollefteå förlagda trängkår 15 apr. 1898, i reserven 10 juli 1903; utn. khde i Junsele 30 maj 1903, tilltr. genast.

Så långt herdaminnet. Tittar man i Sveriges dödbok så ser man att han avled 23 december 1935 och bodde på i Lillegård, Junsele sn. Han skrivs som kyrkoherde.

Ur Junsele död och begravningsbok.

Kyrkoherdevalet i Sollefteå

Artikeln som jag tog lite ifrån igår kommer här i sin helhet. Den är alltså från Sollefteå Nya Tidning den 16 december 1910.

 

Kyrkoherdevalet i Sollefteå.

Instundande söndag den 18 dennes företages som bekant val för återbesättande av kyrkoherdebeställningen i Sollefteå pastorat. Valet äger rum i Sollefteå kyrka.

På grund av valet börjar gudstjänsten kl. 10 f. m. Högmässopredikan hålles av kyrkoherden Josefsson från Junsele, varefter valförrättaren kontraktsprosten Nils Edlund från Adalsliden håller ett tal från altaret. Därefter vidtager omedelbart själva valet.

Å förslag äro som bekant uppförda :

1:o) Kontraktsprosten kyrkoherden i Gideå Jonas Erik Björkqvist. 

2:o) Kyrkoherden i Byske Olof Häggqvist.

3:o) Kyrkoherden i Bygdeå Albert Markgren.

4:o) Vice pastorn i Sollefteå, regementspastorn Carl Åkerberg. 

De vid valet röstberättigade äga att avgiva sina röster på en av dessa fyra.

Röstberättigad är en var, som äger deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut, samt icke häftar för oguldna kommunalutskylder. Dock är att märka, att ingen annan får utöva rösträtt vid valet nästa söndag än den, som i den numera justerade vallängden finnes upptagen och antecknad såsom röstberättigad.

Röstägande som är förhindrad att själv utöva sin rösträtt är berättigad att överlåta sin rösträtt på annan röstägande. Ingen får dock på grund av fullmakt föra talan för mer än en röstberättigad. Hustru äger rätt att rösta för sin man, utan fullmakt. 

Fullmakten, som skall vara av utgivaren underskriven och med två vittnens underskrift bestyrkt, kan ha denna lydelse:

»Fullmakt för innehavaren att vid kyrkoherdeval i Sollefteå pastorat den 18 december 1910 föra min ta- lan och utöva min rösträtt.

____________   den  _____     dcember 1910

                _______________________

                                Bevittnas:

___________________         _________________ »

Vid fullmaktens utfärdande bör noga tillses, att den underskrives av den eller de personer, som finnas upptagna i vallängden, Om till exempel en fastighet bytt ägare efter vallängdens justering, är det förre ägaren som fortfarande utövar rösträtt för fastigheten.

Röstningen verkställes öppet och efter upprop av valförrättaren. Den röstägande träder därvid fram i koret och utsäger högt och tydligt namnet på en av de å förslaget uppförda. Det är fullt tillräckligt att säga blott tillnamnet, t. ex. Åkerberg eller möjligen pastor Åkerberg. Om trängsel skulle vålla svårighet för den röstande att framträda må han rösta från den plats där han befinner sig, blott han är synlig för valförrättaren. Då fullmakt däremot skall användas, bör detta tillkännagivas genom utropet: »fullmakt», varefter innehavaren av fullmakten genast har att avlämna denna till valförrättaren. Först efter fullmaktens granskning verkställes röstningen.

Därest någon har rösträtt i mer än en kommun, måste han avvakta uppropet i varje särskild sådan och för varje upprop avgiva sin röst, för så vitt ej valförrättaren sammanför rösterna redan vid första uppropet.

Varje röstägande måste ovillkorligen passa på och avgiva sin röst, då han uppropas. Är röstägarens namn två efter varandra följande gånger uppropat, utan att svar erhållits, har han förlorat sin rösträtt. Ingen får såsom vid frågodagen efter uppropet anmäla sig för röstning.

Vallängden upptager först Sollefteå köping, därefter Sollefteå socken, vidare Eds socken och sist Multrå socken. Enligt vad vi från tillförlitligt håll inhämtat, kan själva uppropet börja tidigast kl. 12. Uppropet för köpingen torde kräva minst 2 timmar, vadan röstningen för Sollefteå socken kan börja tidigast kl. 2. Då uppropet för nämnda socken anses draga lika lång tid, börjar röstningen för Ed tidigast kl. 4. samt slutligen för Multrå tidigast kl. 5 e. m.

För att underlätta röstningen och bereda rum åt de röstande är av nöden, att dessa i kyrkan gruppera sig kommunvis i den ordning röstning skall äga rum; främst således köpingen, därefter socknen o. s. v. Den röstande bör efter röstningen taga vägen ut genom sakristian. Ingen bör stanna i gången, utan måste denna yara fri för de framträdande,

Barn får under inga villkor medtagas till kyrkan.

Anordningar äro vidtagna för erhållande av kaffe, smörgåsar och läskedrycker uti skolsalen vid kyrkan.

Det var tydligt reglerat hur det skall gå till. Och tog tid. På senare år har det varit väskor som inte fått medtagas på tillställningar men här var det barnen som inte får medtagas. Då har ni fått hela artikeln om valet. Vad resultatet blev ser vi kanske i nästa tidning.

Sollefteå Nya Tidning 115 år

Ännu ett nummer av Sollefteå Nya Tidning och det är nummer 5 från den 16 december 1910. Nu börjar det närma sig jul och här kommer annonser om inköp till jul. Bland annat så har August Källgren i Sollefteå Juluppköp av alla slags Matvaror, Frukt och Conserver göras bäst och billigast hos honom. Nås på Rikstelefon 11.

Och till djuren till julen så finns det fortsatt Hö till salu. Expressbyrån, Helgum och Ramsele.

Till helgen söndagen den 18 december 1910 skall det hållas kyrkoherdeval i Sollefteå. Då det är val så börjar högmässopredikan redan kl 10 och hålles av kyrkoherden Josefsson i Junsele. Även valförättaren, kontraktsprosten Nils Edlund från Ådalsliden håller ett tal från altaret. Här är inledningen av artikeln.

Kyrkoherdevalet i Sollefteå.

Instundande söndag den 18 dennes företages som bekant val för återbesättande av kyrkoherdebeställningen i Sollefteå pastorat. Valet äger rum i Sollefteå kyrka.

På grund av valet börjar gudstjänsten kl. 10 f. m. Högmässopredikan hålles av kyrkoherden Josefsson från Junsele, varefter valförrättaren kontraktsprosten Nils Edlund från Adalsliden håller ett tal från altaret. Därefter vidtager omedelbart själva valet.

Å förslag äro som bekant uppförda :

1:o) Kontraktsprosten kyrkoherden i Gideå Jonas Erik Björkqvist. 

2:o) Kyrkoherden i Byske Olof Häggqvist.

3:o) Kyrkoherden i Bygdeå Albert Markgren.

4:o) Vice pastorn i Sollefteå, regementspastorn Carl Åkerberg. 

De vid valet röstberättigade äga att avgiva sina röster på en av dessa fyra.

Röstberättigad är en var, som äger deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut, samt icke häftar för oguldna kommunalutskylder. Dock är att märka, att ingen annan får utöva rösträtt vid valet nästa söndag än den, som i den numera justerade vallängden finnes upptagen och antecknad såsom röstberättigad.

Röstägande som är förhindrad att själv utöva sin rösträtt är berättigad att överlåta sin rösträtt på annan röstägande. Ingen får dock på grund av fullmakt föra talan för mer än en röstberättigad. Hustru äger rätt att rösta för sin man, utan fullmakt. 

Fullmakten, som skall vara av utgivaren underskriven och med två vittnens underskrift bestyrkt, kan ha denna lydelse:

Fullmakt för innehavaren att vid kyrkoherdeval i Sollefteå pastorat den 18 december 1910 föra min ta- lan och utöva min rösträtt.

.......

Den här artikeln kan det bli anledning att återkomma med senare och då renskriva hela artikeln.

Avslutar med en notis internationellt och en nationellt från Norrköping.

Sydpolsexpedition under Pearys och Cooks egid.

Daily Telegraphs Newyorkkorrespondent meddelar att kapten Bartlett, som förde Pearys fartyg på hans senaste nordpolsexpedition, och Harry Whitney, som utrustade Cook med de nödiga medlen för hans expedition och åt vilken Cook påstod sig ha anförtrott sina anteckningar och instrument, slagit sig tillsammans om en sydpolsexpedition nästa år.

Expeditionen startar från Punta Arenas i september till Coats land och fortsätter vidare mot sydpolen med 15 slädar och 25 man.

Norrköpings hamnfråga.

Norrköpings stadsfulmäktiges beredningsutskott tillstyrker en av hamnstyrelsen gjord framställning om anvisande av över 750,000 kr. till utvidgning och förbättring av Norrköpings hamn genom bland annat byggandet av en 500 meter lang kaj, försedd med järnvägsspår och elektriska portalkranar.