tisdag 23 december 2025

Dagen innan julafton 1910

Efter att ha läst Sollefteå Nya Tidning under december månad 1910 så tycker jag nog att den har väldigt lite lokala nyheter från västra området. Det är flera notiser från Sollefteå och Härnösandsområdet. Har kommit fram till den 23 december 1910 och hittar inget "riktigt lokalt" i den men det finns bilder från husraset i Gävle som jag såg notiser om i en tidigare tidning.


Detta hände tydligen natten till den 18 december för redan i Sollefteå Nya Tidning den 20 december så fanns denna notis:

Post- och telefrafhuset i Gävle har rasat. Tydligen så har de kommit fram till vid den första granskningen att "man använt för klen inbrädning under någon av de tre bärbalkarne i övre bjälklagret, vilka uppbära en del av betonggjutningen innan betongen antagit vederbörlig styrka". Felet låg i utförandet och inte i ritning eller konstruktion står det också.

Mer om huset och raset finns i detta blogginlägg Gävleborna väcktes av ett dån. Om huset finns också mer att läsa här.

måndag 22 december 2025

Ramsele församling

Eftersom jag skrivit av om Junsele och Ådals-Lidens församlingar från Härnösands Herdaminne kommer här en avskrift även för Ramsele.

RAMSELE

med HELGUM, FJÄLLSJÖ. EDSELE, TÅSJÖ och BODUM.

(Ångermanland.)

Sockennamnet framträder under formen Rafnasill först i en gränshandling från 1270-talet. Till sexårsgärden af år 1314 utgaf Rannasild 6 öre årligen och till lösen af Upsala ärkebiskops pallium bidrog kyrkan i Ramnasyl år 1316 med 1 mark, prästen med 2 mark (DS 3, n. 1946, 2043). Beloppen motsvara i båda fallen de från Ångermanlands medelstora pastorat utgående. Under den stora norrländska visitationsresan, som ärkebiskop Olof Björnson företog i början af år 1319, besökte han äfven Rampnasil. (DS. 3, n. 2218.) Tidpunkten för uppkomsten af de tre annexen Helgum, Fjällsjö och Edsele, hvilka på 1500-talet lydde under moderförsamlingen, är ej närmare känd. men går tydligen tillbaka till medeltidens senare skeden. Pastoratets till arealen betydande omfattning gaf under 1700-talets senare del anledning till anläggande af ett kapell i Tåsjö inom Fjällsjö socken och vid samma århundrades slut ytterligare ett kapell i Bodum (se inledn. till Fjällsjö och Bodum). Före 1755 uppehölls gudstjänsten allenast af två ordinarie präster, ehuru pastoratet omfattade 4 kyrkor. Pastor bodde i Ramsele och skötte tillika gudstjänsten i Fjällsjö, 4 mil ganska besvärlig väg därifrån beläget; 6 mil ännu längre bort låg Tåsjö. De längst borta bosatta lapparna hade dessutom 3 mil och således öfver 9 mil till Fjällsjö och 13 mil till Ramsele. Komministern åter, som då bodde i Helgum 4 mil på andra sidan om Ramsele, bestred dessutom gudstjänsten i Edsele. År 1755 tillsattes en sockenpredikant i Fjällsjö och efter anläggandet af Bodums kapell ombestyrdes gudstjänsten därstädes till en början äfven af honom. Enl. kgl. resolution 6 okt. 1772 anställdes en särskild kapellpredikant i Tåsjö och genom kgl. bref 21 jan. 1804 tillkom en e. o. predikantbefattning i Edsele, hvilken ombildades till komministratur, då jämlikt kgl. resolutioner af 16 sept. 1835 och 30 dec. 1837 från Ramsele moderförsamling tvenne nya pastorat utbrötos: det ena Helgum, det andra Bodum, omfattande tilllika Fjällsjö och Tåsjö (se inledn.). Efter denna delning omfattade Ramsele pastorat allenast moderförsamlingen och Edsele, där komministern var boende. En komministertjänst skulle enl. kgl. bref 24 apr. 1896 äfven inrättas i Ramsele med 1/2 mantal i Krånge till boställe. Edsele afskiljdes slutligen ock från Ramsele jämlikt kgl. bref 31 dec. 1902 efter dåvarande khdes och komministers afgång, hvilket inträffade 1912.

Ramsele gamla kyrka, en medeltida stenbyggnad af rektangulär grundplan med timrad sakristia i nordost, öfvergafs, då församlingens nuvarande nordligare belägna, under ledning af byggmästaren Lagerstrand åren 1855—57 uppförda stenkyrka stod färdig att tagas i bruk. Den är byggd i gotisk renässansstil med torn å västra kortsidan och absidformad sakristia i öster. Åren 1920—25 har man arbetat på att återställa den gamla halft förfallna ödekyrkan i värdigt skick och hopsamla så mycket som möjligt af dess förskingrade inventarier. De år 1668 öfverkalkade väggmålningarne från 1500-talet ha framkallats, den gamla sönderslagna altarprydnaden från 1740, ett verk af bildhuggaren Måns Granlund i Hsand, hopfogats för att såsom fordom omrama korfönstret, däri insatts kopior af de nu i Nordiska museet i Sthm förvarade glasmålningar med porträtter af församlingens khde Erik Boderus och hans fru Brita Nenzelia, som förr innehade samma plats. Af äldre kyrkoinventarier märkes bland annat ett rökelsekar, en mässhake, förärad af kon. Carl IX:s gemål Christina samt en af drottning Maria Eleonora skänkt silfverkalk med hennes namn och svenska riksvapnet.

Kyrkan i Edsele är af trä, uppförd af Pål Persson i Stugun 1799, en kopia i mindre skala af Fjällsjö. Den äldre träkyrkan var endast 15 aln. lång och 9 aln. bred (Hdpr.). Några medeltida minnen äro ännu bevarade.

Ramsele gamla kyrka är afbildad i E. Modin, Gamla Tåsjö, s. 330 och i Från Ådalar och fjäll 1915, där äfven den nya kyrkan återfinnes, s. 51, 53.

Det var ju ingen kyrkoherde omnämnd från Ramsele men denne man var kyrkoherde vid tillfället för kyrkovalet i Sollefteå.

22. Johan Alexius Rydén (1908—18), f. 17 dec. 1846 i Norra Fågelås, Skara stift. Föräldrar: Karl Johan Johansson, hemmansägare, och Sara Elisabet Olausdotter. Efter studier i Skara stud. i Upsala ht. 1871, erhöll infödingsrätt i Hsands stift 14 maj 1876; prästv. i Upsala 1 juni s. å., past. ex. 2 dec. 1879; komm. i Grundsunda 13 febr. 1877, khde där 27 jan. 1880 m. tilltr. 1881; khde i Öfver-Kalix 13 aug. 1883, tilltr. genast; khde i Tuna och Attmar 30 okt. 1891, tilltr. genast; frånträdde Attmar 1 febr. 1892; khde i Ramsele och Edsele 17 aug. 1907, tilltr. 1908; frånträdde Edsele 1 dec. 1912. Han afled i Bjertrå prästgård 2 okt. 1918 hos sin svåger prosten Nordberg, efter att tyst och undergifvet fördragit sitt långa lidandes tid. LVO 1915.

G. 19/12 1879 med Katarina (Karin) Amanda Nordberg, f. i Grundsunda 25/2 1850, dotter till Erik Nordberg, folkskollärare och organist, och Kristina Norlin; † i Tuna 29/3 1924.

Fosterbarn: Josefina (Nina) Rouna, f. i Ö.-Kalix 31/7 1881; Hildur Emma Frideborg, f. i Göteborg 25/12 1888, sjuksköterska; Ernst Algot Alexius, f. ibm 13/2 1893, agronom.


söndag 21 december 2025

Bilddatabaser i Ramsele och Sollefteå

I mitt förra blogginlägg så letade jag rätt på en bild av kontraktsprosten Carl Åkerberg i Sollefteå Bilddatabas. Jag har varit inne i den tidigare och letat men tyckt att den varit lite besvärlig att titta i och lite ifrån det område som jag är intresserad av att se bilder ifrån. Men nu har de nog gjort ett jobb med den och den kändes mycket bättre nu, mera sökbar, bättre information och ganska många bilder från några byar som jag sökte efter. Sollefteå bilddatabas kan hittas här. Tror man får ha en del fantasi när man söker där så att man inte missar några intressanta bilder.

Sedan tidigare i år så finns det också en bilddatabas för Ramsele. Den heter Ramsele Bilddatabas och finns här. Även här finns det massor av bilder som kan vara intressanta för de som forskar inom Ramsele församling. Jag gick in och sökte på Forsmo och fick bland annat träff på denna bild:

Den notering som finns är bara att det är vägarbetare i Forsmo, Ramsele. De verkar bekanta men jag är inte säker på någon även om jag tror att det kan vara några av Eliassonbröderna. Känner mig minst osäker på personen med spaden i mitten på nedre raden. Någon som kan hjälpa mig att namnge personerna?

lördag 20 december 2025

20 december 1910

Har skrivit i flera dagar om kyrkoherdevalet och även om några kyrkoherdar som omtalades där och deras församlingar. Valet höll söndagen den 18 december 1910 och första tidningen, av Sollefteå Nya Tidning, efter det är den från tisdagen den 20 december. Där finns följande notis:

Verkar som valet tog mer tid än vad de trodde i den förra tidningsartikeln, här framgår att det höll på "ända tills på måndagsmorgonen" och trots det (eller på grund av det) så var det många som vände om och gick utan att ha röstat. Vinnaren av valet blev Carl Åkerberg. Tvåa kom  Albert Markgren och de två övriga deltagarna fick inte en enda röst.

Vinnaren Carl Åkerberg hade drygt fyra år tidigare förrättat vigseln för min mormors föräldrar som man kan se i klippet nedan.


Även Carl kan man återfinna i Härnösands Herdaminne.

19. Carl Åkerberg (1911— ), f. 7 aug. 1864 i Ed, son af företrädaren. Efter studier i Hsands läroverk stud. i Upsala ht. 1883, prästv. i Hsand 6 juni 1890; v. komm. i Multrå 6 juni—25 aug. 1890, v. past. i Ramsele 26 aug. s. å.; befullm. komm. i Holm 15 juni 1895, tilltr. 1 nov. s. å., men uppehöll befattningen på förordnande fr. 1 sept.; komm. i Njurunda 25 juni 1898, tilltr. 1 okt. s. å.; pastoratsadj. i Sollefteå 11 nov. 1903, tilltr. genast; regem.pastor vid Norrlands trängkår 1 juni 1904—30 juni 1911, lasarettspred, i Sollefteå 25 nov. 1908, khde i Sollefteå (4:de prof predikan t) 27 jan. 1911, tilltr. s. å.; kontr.prost i Angermanl. sydvästra (sedan 1921 Sollefteå) kontrakt 12 apr., tilltr. 1 maj s. å. LNO 1921.

G. 7/8 1892 m. Hedvig Elisabeth Johanna Almquist, f. i Upsala 1/11 1863, dotter af prosten d:r Oskar Julius August Almqvist i Skogs-Tibble och Nanna Johansson.

Barn: Eva Nanna Maria, f. i Ramsele 1/8 1893, fil. mag., lärarinna i Svalöf; Ruth Sigrid Elisabeth, f. 7/6 i895, g. m. kaptenen vid Västernorrl. regem. Karl Fredr. Herman Ossbahr; Signe Karin Johanna, f. i Holm 15/3 1898, g. 7/10 1922 m. telegrafassist. Leonard Jänkälä i Sundsvall; Anna Elisabeth, f. i Njurunda 5/9 1900, g. m. farm. kand. Harald Hildetand, Helsingfors.

En bild av honom finns i Sollefteå bilddatabas:


fredag 19 december 2025

Ådals-Liden och Edlund

Den andra kyrkoherden som omnämndes i artikeln om kyrkoherdevalet i Sollefteå kom var dp i Ådals-Liden sn. Har letat fram förljande från Härnösand Herdaminne.

ÅDALS-LIDEN

(före 1886: Lidén, Ångermanland).

Lidh utgjorde vid 1300-talets början ett eget gäll, som i den s. k. Sexårsgärden af år 1314 påfördes en årsafgift af 6 öre (DS 3, n. 1946). Till lösen af ärkebiskop Olof Björnssons pallium år 1316 bidrog kyrkan i Liidh med 1 mark och kyrkherden med 2. Om tiden för pastoratets läggande som annex under Resele kan för närvarande endast sägas, att detta måste ha skett före reformationen. Liden, hvarest Resele komministrar i regel sedan gammalt voro bosatta, ehuru kapellansbord först 1799 där inrättades (se inledn.till Resele), återfick sin ställning som själfständigt pastorat genom löneregleringsresolutionen 23 mars 1866, däri föreskrefs, att afsöndringen skulle äga rum efter dåvarande khdens i Resele och komministerns afgång, hvilket inträffade år 1869. Komministerbostället och kyrkojorden anslogos åt den nve khden. som tillträdde tjänsten 1 maj 1871 och sedan dess varit ensam ordinarie präst i församlingen. Sockennamnet ändrades genom kgl. förordning 17 apr. 1885 till Ådals-Liden för att undvika förväxling med Liden i Medelpad, som samtidigt erhöll namnet Indals-Liden.

Då klockeskatten år 1531 under kon. Gustaf I uppbars i Ångermanland, måste Liden afstå sin största klocka med allt järn och tyg och af kistone lämna 14 mark.

Den nuvarande träkyrkan, hvars föregångare likaledes var af trä, uppfördes 1817—20 af Erik Ersson, har ett litet torn öfver östra takpartiet och sakristia längst i öster. Dekorationsmålningen vid altaret utfördes 1826 af Per och Göran Sundin, predikstolen förfärdigades af Nils Olof Nylén. Bland inventarierna märkas en sittande madonna från 1200-talet (dep. i Hsands museum) samt en kalk och patén af silfver från 1300-talet.


Om Nils Petrus Edlund finns följande noterat

3- Nils Petrus Edlund (1906—1918), f. 7 okt. 1850 i Resele s:n, son af kyrkovärden, landtbrukaren Erik Edlund och Brita Christina Nilsdotter. Efter mogenhets-ex. i Hsand 27 maj 1878, stud. i Upsala ht. 1879; med dispens från prakt. teol. ex. prästv. i Hsand 24 juli 1883 till komm.adj. i Hallen; v. past. i Vännäs 2 juli 1884, komm. i Anundsjö 6 dec. s. å., tilltr. 1 maj 1885. Af Björna församling kallad till 4:de profpredikant 29 dec. 1889 och i nåder utn. till khde därst. 5 sept. 1890, tilltr. 1 maj 1893, men mottog tjänsten på förordnande 1 maj 1892 efter erhållen tjänstledighet fr. komministraturen i Anundsjö. Aflade disp.prof 11 maj 1900. Khde i Ådals-Liden 31 mars 1906, tilltr. s. å. Kontr. prost i Ångermanlands västra kontrakt 26 mars 1909. Afled här 15 maj 1918.

G. 28/6 1885 m. Olivia Gustafva Nordell, f. 3/11 1857 i Umeå landsförs., dotter af landtbrukaren Olof Nordell och Katarina Elisabeth Rundqvist. 

Och en bild av Edlund (tack Magnus)

Jag har också letat rätt på honom i död- och begravningsboken och församlingsboken i Ådals-Liden sn.

Här är dödsnotisen och han avled i kräfta (cancer).

Makarna på Prästbolet, Ådals-Liden sn.

torsdag 18 december 2025

Junsele och Josefson

I gårdagen blogg så fanns två kyrkoherdar från Junsele och Ådals-Liden med i sammanhanget och jag har letat fram dem i Härnösands stifts herdaminne. Det finns på nätet och man kan hitta det här. För varje församling inleds texten med en beskrivning över församlingen.

Junsele

Från början var församlingen liksom Liden (Ådalsliden) annex till Resele, men omfattade år 1553 endast 8 ganska spridda byalag (Vallen, Krånga, Östanbäck, Ruska, Lillegård, Bölet, Mo och Ed), ehuru kyrkans äldsta bevarade inventarier hänvisa dess ursprung tillbaka till medeltiden. Gudstjänst hölls här ganska sällan. Enligt 1559 års jordebok angafs kyrkojorden här till 2 1/2 säl. åker och äng i Mo by, hvars skattetal år 1561 höjdes till 3 säl. Besittningsrätten såldes 1574 och innehades af enskilda till framemot 1630-talet, då den åter tillföll pastor i Resele. Kyrkbolet vann ett välbehöfligt tillskott, då en sockenbo Peder Eriksson i Ed jämte hustru och barn den 25 juli 1647 till Junsele kyrka skänkte 6 sel. i Lillegårds by. I gåfvobrefvet heter det: »Denne lille svagha församblingen här i Junsill ähr vijdha belägen up under fiället ifrån hufuudkyrkian, der våre prester boendes ähre, der dee myckit ondt uthstå och lijdha måste för den långa väghen skull hijtt till Junsill, och när the framkomma, hafua the ringa uppehälle åth sig och sin fordenskap, maten kunna the föra medh sigh, men hästfoder intet, effter som behöfues när stoorå höghtijder ähre. Nu på thet the någon bättre lägenheet bekomma kunna hafuer jagh skienkt och gifuit till kyrkian och våre predikanters uppehälle etc.». På anhållan af khden i Kesele stadfäste landshöfd. H. Strijk 9 juni 1649 denna donation samt medgaf, att jorden finge läggas till kyrkiobolet och åtnjuta präststommefrihet. Vid 1756 års riksdag anhöllo innebyggarne i Junsele att för gudstjänstens uppehållande få egen präst och begärde, att till dennes underhåll måtte anslås en del af den behållna kronospannmålen från Junsele och Lidens socknar. K. Maj:t beviljade 17 nov. 1756 6 t:r åt den blifvande socknepredikanten, som trädde i tjänst 1758 och från och med 1775 fick rätt att som boställsjord åtnjuta stomjorden Lillegård, mot att pastoratets khde i vederlag erhöll 3 t:r årligen från Resele kyrkherberge. Genom kgl. bref 20 maj 1830 förklarades, att vid dåv. khdens i Resele afgång Junsele skulle utbrytas till ett särskildt regalt pastorat, som dock 1 apr. 1834 på församlingens begäran ändrades till konsistorielt. Khden tillerkändes rätt till afkastningen af ofvannämnda kyrkojordar i Mo och Lillegård, den förra i egenskap af pastorsboställe.

Junsele gamla träkyrka, som var 17 aln. läng och 8 ’/» aln. bred, låg i Mo by, på södra sidan om Ångermanälfven och ersattes år 1763 med en ny träkyrka, äfven där belägen. Till sin grundplan aflångt åttkantig, 24 aln. i längd och 12 i bredd, byggdes hon af Per Zachrisson från Kubbe i Anundsjö och målades af Abraham Segerström från Hsand. Väster om kyrkan låg klockstapeln, som tillika bildade ingångsport till kyrkogården. Kyrkan raserades, då den nuvarande stenkyrkan 1883

uppfördes på älfvens norra sida, hvilket föranledt att kyrkoherdens nuvarande boställe är förlagt till Lillegård.

Kyrkans från medeltiden bevarade silfverkalk bär inskriptionen: Sanguine mundamur cuius modo carne cibamur och silfverpatenen: Ave Maria gracia plena dominus tecum benedic. Klockan, som församlingen år 1531 fick lösa tillbaka med 25 mk, vägde 9 lispund.

Vid Öfra i socknens nordligaste ända har uppbyggts ett kapell, hvars lilla med gjutarebomärken försedda klocka inköpts från Fjällsjö kyrka (E. Modin. Gamla Tåsjö, s. 331).


Sedan finns det en uppräkning av kyrkoherdar i församlingen. 

4. Karl Abraham Josefson (1903— ), f. i Umeå landsförsamling 6 juni 1857. Föräldrar: bonden Josef Larsson och Anna Sofia Jonsdotter; med afgångsex. från Umeå, stud. i Upsala ht. 1880, prästv. 13 juli 1886 till past. adj. i Hammerdal. Efter kortare förordnanden under vt. 1887 i Ström, Alanäset och Ramsele, v. komm. i Indals-Liden 28 juli s. ä. Utn. komm. i Borgvattnet 25 juni s. å., tilltr. 1 maj 1889, komm. i Multrå 13 dec. 1890, tilltr. 1891, tillika regem. pastor vid Norrlands i Sollefteå förlagda trängkår 15 apr. 1898, i reserven 10 juli 1903; utn. khde i Junsele 30 maj 1903, tilltr. genast.

Så långt herdaminnet. Tittar man i Sveriges dödbok så ser man att han avled 23 december 1935 och bodde på i Lillegård, Junsele sn. Han skrivs som kyrkoherde.

Ur Junsele död och begravningsbok.

onsdag 17 december 2025

Kyrkoherdevalet i Sollefteå

Artikeln som jag tog lite ifrån igår kommer här i sin helhet. Den är alltså från Sollefteå Nya Tidning den 16 december 1910.

 

Kyrkoherdevalet i Sollefteå.

Instundande söndag den 18 dennes företages som bekant val för återbesättande av kyrkoherdebeställningen i Sollefteå pastorat. Valet äger rum i Sollefteå kyrka.

På grund av valet börjar gudstjänsten kl. 10 f. m. Högmässopredikan hålles av kyrkoherden Josefsson från Junsele, varefter valförrättaren kontraktsprosten Nils Edlund från Adalsliden håller ett tal från altaret. Därefter vidtager omedelbart själva valet.

Å förslag äro som bekant uppförda :

1:o) Kontraktsprosten kyrkoherden i Gideå Jonas Erik Björkqvist. 

2:o) Kyrkoherden i Byske Olof Häggqvist.

3:o) Kyrkoherden i Bygdeå Albert Markgren.

4:o) Vice pastorn i Sollefteå, regementspastorn Carl Åkerberg. 

De vid valet röstberättigade äga att avgiva sina röster på en av dessa fyra.

Röstberättigad är en var, som äger deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut, samt icke häftar för oguldna kommunalutskylder. Dock är att märka, att ingen annan får utöva rösträtt vid valet nästa söndag än den, som i den numera justerade vallängden finnes upptagen och antecknad såsom röstberättigad.

Röstägande som är förhindrad att själv utöva sin rösträtt är berättigad att överlåta sin rösträtt på annan röstägande. Ingen får dock på grund av fullmakt föra talan för mer än en röstberättigad. Hustru äger rätt att rösta för sin man, utan fullmakt. 

Fullmakten, som skall vara av utgivaren underskriven och med två vittnens underskrift bestyrkt, kan ha denna lydelse:

»Fullmakt för innehavaren att vid kyrkoherdeval i Sollefteå pastorat den 18 december 1910 föra min ta- lan och utöva min rösträtt.

____________   den  _____     dcember 1910

                _______________________

                                Bevittnas:

___________________         _________________ »

Vid fullmaktens utfärdande bör noga tillses, att den underskrives av den eller de personer, som finnas upptagna i vallängden, Om till exempel en fastighet bytt ägare efter vallängdens justering, är det förre ägaren som fortfarande utövar rösträtt för fastigheten.

Röstningen verkställes öppet och efter upprop av valförrättaren. Den röstägande träder därvid fram i koret och utsäger högt och tydligt namnet på en av de å förslaget uppförda. Det är fullt tillräckligt att säga blott tillnamnet, t. ex. Åkerberg eller möjligen pastor Åkerberg. Om trängsel skulle vålla svårighet för den röstande att framträda må han rösta från den plats där han befinner sig, blott han är synlig för valförrättaren. Då fullmakt däremot skall användas, bör detta tillkännagivas genom utropet: »fullmakt», varefter innehavaren av fullmakten genast har att avlämna denna till valförrättaren. Först efter fullmaktens granskning verkställes röstningen.

Därest någon har rösträtt i mer än en kommun, måste han avvakta uppropet i varje särskild sådan och för varje upprop avgiva sin röst, för så vitt ej valförrättaren sammanför rösterna redan vid första uppropet.

Varje röstägande måste ovillkorligen passa på och avgiva sin röst, då han uppropas. Är röstägarens namn två efter varandra följande gånger uppropat, utan att svar erhållits, har han förlorat sin rösträtt. Ingen får såsom vid frågodagen efter uppropet anmäla sig för röstning.

Vallängden upptager först Sollefteå köping, därefter Sollefteå socken, vidare Eds socken och sist Multrå socken. Enligt vad vi från tillförlitligt håll inhämtat, kan själva uppropet börja tidigast kl. 12. Uppropet för köpingen torde kräva minst 2 timmar, vadan röstningen för Sollefteå socken kan börja tidigast kl. 2. Då uppropet för nämnda socken anses draga lika lång tid, börjar röstningen för Ed tidigast kl. 4. samt slutligen för Multrå tidigast kl. 5 e. m.

För att underlätta röstningen och bereda rum åt de röstande är av nöden, att dessa i kyrkan gruppera sig kommunvis i den ordning röstning skall äga rum; främst således köpingen, därefter socknen o. s. v. Den röstande bör efter röstningen taga vägen ut genom sakristian. Ingen bör stanna i gången, utan måste denna yara fri för de framträdande,

Barn får under inga villkor medtagas till kyrkan.

Anordningar äro vidtagna för erhållande av kaffe, smörgåsar och läskedrycker uti skolsalen vid kyrkan.


Det var tydligt reglerat hur det skall gå till. Och tog tid. På senare år har det varit väskor som inte fått medtagas på tillställningar men här var det barnen som inte får medtagas. Då har ni fått hela artikeln om valet. Vad resultatet blev ser vi kanske i nästa tidning.


tisdag 16 december 2025

Sollefteå Nya Tidning 115 år

Ännu ett nummer av Sollefteå Nya Tidning och det är nummer 5 från den 16 december 1910. Nu börjar det närma sig jul och här kommer annonser om inköp till jul. Bland annat så har August Källgren i Sollefteå Juluppköp av alla slags Matvaror, Frukt och Conserver göras bäst och billigast hos honom. Nås på Rikstelefon 11.

Och till djuren till julen så finns det fortsatt Hö till salu. Expressbyrån, Helgum och Ramsele.


Till helgen söndagen den 18 december 1910 skall det hållas kyrkoherdeval i Sollefteå. Då det är val så börjar högmässopredikan redan kl 10 och hålles av kyrkoherden Josefsson i Junsele. Även valförättaren, kontraktsprosten Nils Edlund från Ådalsliden håller ett tal från altaret. Här är inledningen av artikeln.

Kyrkoherdevalet i Sollefteå.

Instundande söndag den 18 dennes företages som bekant val för återbesättande av kyrkoherdebeställningen i Sollefteå pastorat. Valet äger rum i Sollefteå kyrka.

På grund av valet börjar gudstjänsten kl. 10 f. m. Högmässopredikan hålles av kyrkoherden Josefsson från Junsele, varefter valförrättaren kontraktsprosten Nils Edlund från Adalsliden håller ett tal från altaret. Därefter vidtager omedelbart själva valet.

Å förslag äro som bekant uppförda :

1:o) Kontraktsprosten kyrkoherden i Gideå Jonas Erik Björkqvist. 

2:o) Kyrkoherden i Byske Olof Häggqvist.

3:o) Kyrkoherden i Bygdeå Albert Markgren.

4:o) Vice pastorn i Sollefteå, regementspastorn Carl Åkerberg. 

De vid valet röstberättigade äga att avgiva sina röster på en av dessa fyra.

Röstberättigad är en var, som äger deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut, samt icke häftar för oguldna kommunalutskylder. Dock är att märka, att ingen annan får utöva rösträtt vid valet nästa söndag än den, som i den numera justerade vallängden finnes upptagen och antecknad såsom röstberättigad.

Röstägande som är förhindrad att själv utöva sin rösträtt är berättigad att överlåta sin rösträtt på annan röstägande. Ingen får dock på grund av fullmakt föra talan för mer än en röstberättigad. Hustru äger rätt att rösta för sin man, utan fullmakt. 

Fullmakten, som skall vara av utgivaren underskriven och med två vittnens underskrift bestyrkt, kan ha denna lydelse:

Fullmakt för innehavaren att vid kyrkoherdeval i Sollefteå pastorat den 18 december 1910 föra min ta- lan och utöva min rösträtt.

.......


Den här artikeln kan det bli anledning att återkomma med senare och då renskriva hela artikeln.

Avslutar med en notis internationellt och en nationellt från Norrköping.

Sydpolsexpedition under Pearys och Cooks egid.

Daily Telegraphs Newyorkkorrespondent meddelar att kapten Bartlett, som förde Pearys fartyg på hans senaste nordpolsexpedition, och Harry Whitney, som utrustade Cook med de nödiga medlen för hans expedition och åt vilken Cook påstod sig ha anförtrott sina anteckningar och instrument, slagit sig tillsammans om en sydpolsexpedition nästa år.

Expeditionen startar från Punta Arenas i september till Coats land och fortsätter vidare mot sydpolen med 15 slädar och 25 man.


Norrköpings hamnfråga.

Norrköpings stadsfulmäktiges beredningsutskott tillstyrker en av hamnstyrelsen gjord framställning om anvisande av över 750,000 kr. till utvidgning och förbättring av Norrköpings hamn genom bland annat byggandet av en 500 meter lang kaj, försedd med järnvägsspår och elektriska portalkranar.


måndag 15 december 2025

Ett och annat från Ramsele

Här kommer artikeln som gårdagens blogginlägg hänvisade till och här är det tydligare att det är någon som är missbelåten med hur saker och ting sköts i församlingen både när det gäller orgelmusik och nykterhet. Som jag var inne på igår alltså. Här kommer en avskrift av insändaren. 

Från allmänheten.

Ett och annat från Ramsele.

Det är nog icke bara i kungörelseläsandet det behöfves en reform här i Ramsele utan äfven i mycket annat. Första adventsöndagen hölls här skriftermål och nattvardsgång. Både före och efter skriftermålet fick församlingen vara utan såväl orgelmusik som psalmsång. Organisten var som vanligt bortrest, hans vikarie lág hemma ocb sof, och ingen fanns i kyrkan som kunde sjunga. Sedan kyrkväktaren strax före kl. 10 varit borta och ruskat upp vikarien, fick man visserligen en sorts orgelspel under den s. k. högmessan, men ingen sång: och det är bruk här, att när organisten icke sjunger före, tiger församlingen, isynnerhet då musiken är alltför »oregelbunden» och bedröflig. Om en predikan skulle vara ganska medelmåttig, är det dock drägligare att afhöra den än att under en hel gudstjänst med dito nattvardsgång vara tvungen att lyssna till en jämmerlig orgellåt utan någon sång, som kan i någon mån lindra pinan. - Men den som här skall kunna utföra någon reform behöfver både mod och ihärdighet samt bör vara fullkomligt okänslig för oordningsvänners hätska utgjutelser. »Drar man undan förhänget», så ser man att inom skolrådet finns också ett och annat att reformera, t. ex. att aflägsna en ledamot, som icke gittat styrka, att han efter konkursen råder öfver det han hafver och därför genom sitt deltagande i besluten gör dem samt och synnerligen olagliga; att söka få bort allt för ifriga spritvänner etc. Nog är det sorgligt när en tongifvande ledamot i skolrådet förklarar, att han icke till skollärare vill ha »någon absolutist utan en som kan ta sig ett glas tillsamman med honom»; och ännu sorgligare. är det, när han blifvit »bönhörd öfver förväntan». Sjunkna alkoholister inom en barnlärarekår äro dock en ohygglig företeelse äfven för icke-absolutister. Men hvad är väl, som inte går för sig här i Ramsele? »När vissa sherrar» - de där som i tidningarna kalla sig »församlingen» - iscensatte sin senaste agitation för upprättande af ett brännvinsmagasin, för vilket de under så många år förgäfves nödat sig, driftade sig pastor Edwall bjuda dem spetsen. En af de  styfvaste  »styrpinnarne» lofvade honom hämd, om han ej förhölle sig passiv. Af magasinet vardt intet, delvis genom pastorns bedrifvande; den omnämnde syrpinnen spelar nu en betydande roll i det pågående kungörelseläsningsbråket.

Med nykterhetsarbetet går det trögt här, ehuru vi hafva både godtemplare och blåbandsförening på platsen. Ett stort ölbryggeri och ett öltapperi formligen öfversvämma trakten med fylleri. Bacchidyrkandet bedrifves så nitiskt, att man till och med mörka och rägniga höstkvällar såg de våta bröderna uppgöra en stor eld i skogen vid bryggeriet för att skaffa sig ljus och värme till sitt nyttiga förehafvande. Mycket rojalistiska äro vi emellertid i våra vilda bygder. Oskarsdagen dansades efter gammal god sed, dracks och spelades kort i högtidsdräkt - allt till kungens ära och fäderneslandets välfärd förstås. Samma dag på aftonen höll en predikant bön i sockenstugan. Dit kom summa 6 personer; men så kunde det ju också händt, att man där på konungens namnsdag skulle uppsändt någon bön för konung och fädernesland. Här behöfdes i sanning ett nykterhetsarbete i Wieselgrens stil; och ville »styrpinnarne» lägga två strån i kors för något sådant i stället för att ideligen anställa försök med brännvinsmagasin och begrina de fattiga nykterhetsvänner, som finnas, så skulle väl något godt kunna uträttas. Men det är den gamla regeln: »reformationen måste alltid gå nerifrån och uppåt»; och den präst, som verkligen vill på allvar ta i tu med allt det elände som finns bara här på frambyggden, han skall bereda sig på samma mottagande som den nämnde Wieselgren. Vill han åter bevara det »goda förhållandet» med dem, som kalla sig församlingen, då skall han sitta vackert hemma och låta världen ha sin gång, eller ock kunna »ta sitt glass» med skolrådsledamoten och hans gelikar.

Inledningen av insändaren. Får se om jag kan hitta några andra källor som berättar om detta, kanske något i kyrko- eller skolarkiv. Vilka var ledamöterna?
 

söndag 14 december 2025

Förhållandena i Ramsele

I Härnösandsposten fredagen den 14 december 1900 har jag hittat följande 125 år gamla kryptiska artikel eller insändare. Någon som är missnöjd på någon annan som skrivit en insändare några dagar tidigare men svårt att tolka vad och på vem skribenten är besviken. Tittar man i den insändare som det hänvisas till så verkar det ha att göra med hur gudtjänster och orgelmusik framförs samt inställning till nykterhetsrörelsen men återkommer med den artikeln en annan dag.

Från allmänheten.

Förhållandena i Ramsele.

Med anledning af åtskilliga yttranden och insinuationer i en icke signerad artikel - artikelns upphofsman är dock ganska lätt att uppspåra - i n:o 289 af Hernösands- posten under rubrik: »ett och annat från Ramsele» ber undertecknad få till vederbörande endast ställa en fråga: finns det icke för en församlingslärare i hans förhållande till sin församling en tredje möjlighet förutom att antingen » sitta vackert hemma och låta världen ha sin gång, eller ta sitt glas med skolrådsledamot och hans gelikar», -  eller ock att onödigtvis bråka i likt och olikt, hvarigenom allmänhetens sinnesstämning uppröres?

Vi hafva här i Ramsele äfven före pastor Edvalls tid haft vice pastorer, som hvarken suttit hemma, obekymrade om församlingens tillstånd, ej heller på något i moraliskt hänseende nedsättande vis fikat efter »herrarnes» gunst, och församlingen har ändock icke haft anledning att träda i konflikt med dem. För åtskilliga år sedan uppträdde en af dem också allvarligt i brännvinsmagasinsfrågan, en annan har vid skilda tillfällen kraftigt bistått nykterhetsvännerna med nykterhetsföredrag i absolutistisk anda, och bägge lefva ändock kvar här i godt minne. Att under jämförelse med Wieselgren uttala fromma önskningar, är nog godt, men det är stor skilnad mellan den nämnde store, intelligente och på hjärtats bildning så rike nykterhetskämpen - och vissa andra kämpar.

Anspelningarna såväl mot skolrådet som mot »frambygdens» befolkning är ock orättvis   Ramsele skolråd har - så hafva dess föregående ordförande alla mer än en gång intygat - alltid visat stort nit för skolväsendet och därutinnan bevisligen uträttat mer än kanske de flesta inom vår provins, därjämte har det ock sökt på bästa sätt förekomma eller afhjälpa oegentligheter. Och hvad befolkningen här framme beträffar, så torde kyrkbygder kunna hår och där framletas, som med långt större skäl böra nämnas »obygder». Atminstone förtjänar den i jämförelse med många andra att offentligen behandlas på ett annat sätt än hvad artikelförfattaren funnit lämpligt. Och för vederbörande vore det sannerligen långt bättre att i kärlek söka rätta och förbättra än låta aktningsvärda människor och församlingsbor inför allmänheten blameras. 

Början av insändaren som finns avskriven ovan.


lördag 13 december 2025

Nr 4 av Sollefteå Nya Tidning

Tisdagen den 13 december 1910 gavs nr 4 ut av Sollefteå Nya Tidning. Som vi kan se här så gör de reklam för sig själva på första sidan för att få flera annonsörer ifrån Sollefteå och Ådalen. Det trycks 4000 exemplar varje dag så säljer de alla dessa tidningar så når de ut till en ganska stor del av befolkningen i området. Lönsamheten kommer nog från annonserna.


Väg- och vattensbyggnadsstyrelsen har tillsammans med lantbruksstyrelsen föreslagit att det skall äskas pengar för anslag till minskning av frostländigheten i riket. Det skall göras genom att stödja myrutdikningar och vattenavloppsledningar inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbotten och Norrbottens län med 800 000 kr. Övriga delen av landet skall kunna få 150 000 kr så det verkar vara en rejäl satsning på länen i Norrland där det är kallt.


Emigrationen ut ur landet från Stockholm, Göteborg och hamnar i Malmöhus län ökar från föregående år. 18298 personer har utvandrat i jan tom nov och det är drygt 3000 mer än motsvarande period 1909.


En "skarlakansfeberepedemi" hemsöker Sollefteå. 

Jag hittar inga som dog av det i Ramsele sn eller Junsele sn under hösten 1910. Flera barn på Lillängens folkskola verkar ha blivit drabbade så att skolan stängt två klasser.

Det finns hö till salu i Ramsele.

Det var den enda notisen med koppling till Ramsele och Junsele. 


fredag 12 december 2025

Anna Helenas bouppteckning

Idag letar jag rätt på en bouppteckning igen och det är efter Anna Helena Nilsdotter som dog 1919. Hon skrev jag om igår. Bouppeckningar från 1800-talet och de första åren på 1900-talet kan man hitta både i Riksarkivet Digitala forskarsal och i ArkivDigital. De senare har också fotat bouppteckningar ända fram till mitten av 1950-talet men så ligger de också bakom en betalvägg så att man måste ha en prenumeration.

Anna Helenas bouppteckning har jag hittat i ArkivDigital.

Den inledande texten ser ut som vanligt och är en uppräkning av hennes arvtagare. Där framgår att yngsta dottern är omyndig och hon har ju inte fyllt 18 år än. Därför har hon en god man som heter E.J. Näslund.

Uppteckningen börjar med fastigheten, "Ett odaltorp afsöndrat från hemmanet 2 1/4 seland No 2 i Tjärnäset upptages till sitt vid sista taxeringen åsatt värde" som var 2800 kr. Dessutom hade makarna 300 kr i kontanter.

Sedan kommer uppräkning av alla saker och där finns det vanliga som bord, skåp, dragsäng och klaff. Men även saker som en symaskin som är gammal, strykjärn, kaffekvarn och ett väckarur.

Boskap fanns det också på gården. En ko värderad till 200 kr, fem stycken får och lika många getter samt en killing. Alla de djuren värderas till totalt 363 kr.

Tredje och sista sidan innehåller skulder, behållningen och en försäkran att allt är upptaget och inget med vilja undanhållet. Paulus Pålssson har skrivit under och här ser man hur hans namnteckning ser ut.

Boets behållning 2748 kr motsvarar idag drygt 63000 kr. För att räkna om kan man använda valutaomvandlaren på Ekonomiska museets hemsida.


torsdag 11 december 2025

Anna Helena Nilsdotter (1859-1919)

Anna Helena Nilsdotter föddes 16/3 1859 i Imnäs, Ramsele sn som en dotter till Nils Henriksson (1827-1904) och hans första hustru Anna Henriksdotter (1828-1861). Hon gifte sig första gången 22/10 1882 i Ramsele sn med värmlänningen Lars Magnus Åman. Han var född 16/8 1849 i Stora Åmberg, Sunne sn som en son till soldaten Magnus Matsson Åman (1825-1879) och hans hustru Kajsa Olofsdotter (1825-1894). Makarna bodde i Imnäs och fick en son som dog bara några dagar gammal. Lars Magnus dog där 23/6 1885. Dödsorsaken var lungsot. Anna Helena flyttar till Strömnäs, Ramsele sn 1885 och 1887 kommer hennes andra man Paulus Pålsson dit. Han var född 29/12 1856 i Tjärnäset, Fjällsjö sn som en son till Paul Persson (1815-1871) och hans hustru Anna Brita Johansdotter (1820-1888). De tre äldsta barnen föds i Strömnäs men 1891 flyttar hela familjen till Tjärnäset, Fjällsjö sn. Där skrivs han som torpare och på äldre dagar som födorådstagare. Makarna lever där i hela sina liv och Anna Helena dog där 25/2 1919 och dödsorsaken anges vara slaganfall. Paulus var skriven i samma by när han dog 9/9 1940 men han avled på Backe länslasarett.

Barn i första giftet:

s. Nikolaus Valentin Åman föddes 10/2 1884 i Imnäs, Ramsele sn, död där 20/2 1884.

Barn i andra giftet:

d. Anna Maria Pålsson                     (1887-1962)

s. Nils Johan Pålsson                        (1889-1965)

s. Henrik Petter Pålsson                  (1891-1982)

d. Sara Paulina Paulsson                 (1894-1956)

d. Lydia Karolina Pålsson               (1897-1975)

d. Brita Johanna Pålsdotter föddes 25/7 1899 i Tjärnäset, Fjällsjö sn, död där 11/2 1900.

d. Nanny Johanna Paulsson           (1901-1966) 

Hur barnen stavade sina efternamn är osäkert. De namn jag valt är de som står i registret Sveriges Dödbok. Det finns ingen dödorsak noterad för Brita Johanna. Nanny Johanna (Hanna) har jag inte lyckats hitta i födelseboken för Fjällsjö sn men i församlingsboken ser hon ut att vara född i Tjärnäset.

Medan farmor levde så hade hon ett kort av Paulus och Anna Helenas hus och på farstubron där så satt båda makarna. Tyvärr så tror jag det kortet kommit bort och jag tog aldrig någon kopia på det.

Här är i alla fall ett kort jag fått låna (tack Karin) av makarna och yngsta dottern Hanna. Taget på gården i Tjärnäset.

onsdag 10 december 2025

Match idag igen

I söndags så fick Mattias Karlin och Mikael Sundell sparken från MoDo. Tankarna är tudelade i det. Två riktiga MoDo entusiaster som gjort ett strålande jobb och åtskilliga är nog de timmar de lagt ner på laget de senaste åren. Mattias i 4,5 år och det har garanterat inte varit några åtta timmars arbetsdagar. Kanske svårt att hålla uppe ångan så lång tid. Laget ligger fyra men det har varit bedrövligt spel och få poäng de sista tio omgångarna. När det inte går riktigt som förväntat så är det lättare att sparka tränare än spelare (hela laget). Många inlägg i facebookgrupper om hur orättvist och dumt det är att sparka dem och behålla Fredrik Andersson. Under två månader har det varit otaliga inlägg om att alla möjliga skall sparkas och nu när styrelse och sportchef tar dem på orden då är det fel personer som får gå. En del blir aldrig nöjda och älskar att gnälla på något. Det som kändes lite konstigt var att det händer dagen efter att de lyckas slå Karlskoga borta med 2-0 och spelade stabilt bakåt med en strålande Werner i mål. Hoppas de får ett annat jobb i föreningen. 

Är detta rätt eller fel? Svårt att säga nu utan det får väl tiden utvisa. Trodde kanske att de skulle lyckas vända på det med senaste vinsten men samtidigt har det inte varit bra alls med spelet. Match ikväll igen hemma mot Oskarshamn. Tack Karlin och Sundell för det jobb ni gjort och lycka till Andersson och Rhodin framöver.

Fick idag hem de tröjor jag fick på auktionerna efter Rosa Bandet matchen i slutet av oktober. Det är två tredjedelar av fjärdekedjan. OPs blev för dyr tyvärr. Annars hade kedjan varit komplett.
Min favoritspelare sedan han kom till MoDo.

Bjersellius som kom från Södertälje till laget innan denna säsong och har gjort det bra tycker jag.

Hoppas på vinst idag och att de kommer på rätt spår igen.
 

tisdag 9 december 2025

Nästa tidning

Då har vi kommit fram till nästa nummer av Sollefteå Nya Tidning som kom ut fredagen den 9 december 1910. Där finns följande notis som gäller hela landet men kanske speciellt de små jordbruken uppe i Norrland.

Hur det blev med detta förslag vet jag inte.

En notis från Helgum och en från Fjällsjö marknad. Verkar som de fått en del snö redan under hösten och att det isolerat och gjort att det inte tjälat som det brukar. Skapar en del problem att ta sig fram. På marknaden är det dåligt med folk och de som är där är inte så köpsugna.

I Näsåker planeras det för tingsmöte på tingsstället. Någon som vet var det var någonstans? I Sollefteå tingslag ingick bland annat Resele, Ådals-Liden och Junsele socknar.

måndag 8 december 2025

Bouppteckning efter Inga Karolina

Som jag nämnt tidigare så är bouppteckningar en väldigt bra källa att få mer informaiton om sina förfäder. Gammalt tillbaka så jobbade de sig igenom ett rum i taget och registrerade allt som fanns, ju närmre nutid man kommer ju mindre detaljerat är det i bouppteckningarna. Här nedan finns ett exempel från 1918 och det är efter min farmors mor som jag skrev om igår, Inga Karolina Nilsdotter, som dog i Spanska sjukan. Bouppteckningen finns i Arkiv Digitals källor.

Först finns en uppräkning av de som är arvsberättiga efter henne och det är mannen och barnen som finns med här.


Först av allt står torpet i Imnäs och här framgår det att det är avsöndrat från Imnäs nr 2, något att gräva vidare i. Torpet har ett värde av 400 kronor. Dessutom har hon (makarna) 805 kronor på banken. Guldringar har de två stycken av och det skulle kunna vara vigselringarna, värdet är 21 kronor.


På torpet finns det två stycken kor till ett värde av 200 kronor, tre får och tre getter samt fyra höns. Skulder som finns är begravnings- och bouppteckningskostnader samt en matskuld till handlaren P.A. Nordin. Total behållning i boet var 1593 kronor. Det motsvarar drygt 40 000 kronor i dagens penningvärde enligt prisomräknaren.

Bouppteckningen avslutas med H.P Sundqvist namnteckning.

söndag 7 december 2025

Henrik Peter Sundqvist (1874-1967)

Henrik Peter Sundqvist var född 30/12 1874 i Sundmo, Ådals-Liden sn som en son till Erik Peter Zakrisson Sundqvist (1834-1886) och hans hustru Sara Greta Henriksdotter (1834-1927). "Hinke" gifte sig 17/8 1901 i Ramsele sn med Inga Karolina Nilsdotter. Hon var född 28/11 1877 i Imnäs, Ramsele sn som en dotter till Nils Henriksson (1827-1904) och hans tredje hustru Greta Maria Nilsdotter (1843-1917). Makarna bodde i Imnäs, Ramsele sn på ett torp. Inga Karolina dog där 22/11 1918 och dödsorsaken anges vara Spanska sjukan. Hinke levde i nästan 49 år till och dog 15/9 1967 i Nyland (ålderdomshemmet), Ramsele sn.

Deras barn:

s. Nils Arvid Sundqvist föddes 18/2 1903 i Imnäs, Ramsele sn, död skriven där 28/6 1924. Dog på länslasarettet i Sollefteå och dödsorsaken var dubbelsidig lunginflammation efter mässling.

d. Maria "Mimmi" Sundqvist                  (1904-1965).

s. Per Axel Sundqvist                                (1905-1975).

d. Julia Sundqvist                                      (1907-1974).

d. Frida Sundqvist                                     (1909-2011).

d. Greta Sundqvist                                    (1911-2012).

d. Ingrid Sundqvist                                   (1912-1999).

s. Hilding Sundqvist                                 (1915-2008).

s. Erik Sundqvist föddes 28/2 1917 i Imnäs, Ramsele sn, dog där 19/11 1918 av okänd orsak men bara tre dagar innan modern dog i Spanska sjukan.

d. Odöpt flicka Sundqvist född och död 1918. Enligt dottern Ingrid, men barnet går inte att återfinna i kyrkoböckerna.

En bild som är ihopsatt av Inga Karolina och Hinke. Den fanns hemma hos farmor Ingrid. Mera om makarna finns i ett tidgare blogginlägg här.

lördag 6 december 2025

Tidningen 6/12 1910

Hur många tidnignar som getts ut per vecka av samma tidning har varierat mycket. Nu för tiden är det många tidnignar som har färre utgivnignsdagar för papperstidningen medan de har flera digitalt och nyheter på sin sida på nätet flera gånger varje dag. 

Sollefteå Nya Tidning hade utgivning av papperstidning var 3-4 dag. Därför blir det inte ett inlägg med 115 år gamla notiser varje dag. Det är inte heller alla dagar det finns något relaterat till mina församlingar i Västra. Dagen är ett exempel på det.

Delar av första sidan syns på denna bild och som ni kan se så är det mycket annonser för olika saker. Flera olika banker som gör reklam.

Färg och tapeter kan man köpa hos B. Westberg. Eric Andrés Affärer har vetemjöl och fläsk och skinka finns hos Bröderna Carlsson. 

Vill man prenumerera på tidningen så kostar det 25 öre för att få alla nummer i december och dessutom får man tidningen hemburen.

Längst ner på första sidan finns också en vädjan att alla läsare skall teckna en prenumeration och att även försöka värva vänner till att bli prenumeranter.

En liten notis finns det i alla fall ifrån västra Ångermanland och det är tydligen dags för Fjällsjö vintermarknad. Bästa priserna finns hos Uddo R. Jacobson. Bara att åka och besöka honom.

fredag 5 december 2025

Lagfartsböcker Imnäs Nr 2

Lagfartsböckerna är bra att titta i för att få reda på när ett hemman eller lägenhet har bytt ägare. Där finns också referens till lagfartshandlingar i domböckerna och när det gjordes. Viktigt att ta reda på år och paragraf för att få en ingång vidare och kunna hitta lagfart och köpekontrakt. I domstolsarkivet finns också inteckningar noterade och även där kan det finnas ett köpekontrakt och de behöver inte vara lika avskrivna så det är bra att leta i båda. Rätt paragraf bland inteckningarna får man leta lite efter men ofta kommer man ganska nära om man går in på samma paragraf där som på lagfart, och sedan bläddrar lite från det både framåt och bakåt.

Om Imnäs nr 2 har jag redan hittat lagfart och inteckning när Nils Henriksson sålde hemmanet 1884 och mer om honom finns i ett tidigare blogginlägg.


Här kan man se att Nils köpte 1859 och det är innan denna bok började och han säjer den 16 april 1884 till Björknäs Bolag. Hemmanet kallas 2:3 och är på 2 3/4 seland. Björknäs får lagfart den 4 juni 1884 paragraf 149. Hela noteringen är nr 4 för Imnas Nr 2. Längst till höger ser man också att det finns ett torp som tillhör hemmanet och är sålt med en notering under nr 5 och ny ägare till hela hemmanet finns under nr 14.

Torpet såldes av bolaget till Erik Johan Danielsson och hans hustru Andrietta Danielsdotter men jag tänker inte gå in mer på det nu utan vi följer hemmanet.Så över till rad 11.


Köpet den 1 jan 1886 ser ut att vara en försäljning till Björknäs Aktiebolag, troligen bytte företaget namn men det behöver undersökas mera. Nästa försäljning finns på rad 15.



Köpekontraktet skrevs den 18 maj 1887 och köpare var Henrik Nilsson och hans hustru Brita Göransdotter. De fick lagfart först den 17 februari 1888 och även här finns en notering om att nästa ägare finns på rad 34.


Köpebrevet här är daterat den 19 maj 1900 då Henrik Abraham Danielsson kom över hemmanet på exekutiv auktion som jag skrev om igår. Lagfart för honom den 6 juni 1900 och paragrafen är 
nr 79. Även här finns det hänvisning till de nya ägarna som finns på rad 41 tom 47. 

Mera om hemman Nr 2:3 om 2 3/4 seland finns här.