Följande notis kunde läsas i Sollefteå Bladet 20 december 1905:
Drunkningsolycka i Faxeälfven. Gästgifvaren och trävaruhandlanden N.E. Undin i Ramsele skulle i måndags afton skjutsa ingeniör Aug. Nylander, hemma i Bollsta, från Ramsele till Helgums station. Man följde att börja med landsvägen, men redan innan man kommit i närheten af Holmstrand åkte skjutsen ut på Faxeälfvens is. Förmodligen råkade här släden komma för nära strömfåran, ty isen brast under de körande. Ingeniör Nylander lyckades kasta sig ur släden men gästgifvaren Undin däremot försvann jämte häst och släde i djupet. Olyckan skedde vid 7-tiden på kvällen. N.E. Undin var född 1857 och efterlämnar hustru och 5 barn, meddelas Soll.-Bl.
I Ramsele dödbok kan man läsa följande (införd som nr 54/1905):
Död december 18. Nils Erik Undin, hemmansägare i Viken. Född 58 1/3 och gift. Dödsorsak var drunkning och kroppen återfanns inte.
Jag har också letat rätt på hans bouppteckning och han var en förmögen man. Totala förmögenheten på bouppteckningen som sträcker sig över drygt 30 sidor är 141 000 kr. I dagens penningvärde skulle det motsvara nästan 7 miljoner. Men som många idag hade han en del skulder också så behållningen hamnar på drygt 9 000 kr. I bouppteckningens inledning kan man läsa:
1906 i Januari till och med September månad, förättades af undertecknade godemän, uppteckning af boet efter gästgifvaren Nils Erik Undin i Wiken Ramsele socken, som den 18 December 1905 omkommit.
Såsom sterbhusdelägare, har den aflidne efterlämnat änkan Anna Christina Undin och följande barn i äktenskap med henne, nämligen:
Fritz Petrus Teodor, född den 20 augusti år 1885
Nils Georg, född den 12 December år 1887
Elin Henny Margreta, född den 1 Juli år 1889
Signild Anna Viktoria, född den 20 Juni år 1893
Tora Brita Kristina, född den 2 Februari år 1895
Wid bouppteckningen hafva .......
Så långt bouppteckningen. Han hade alltså fem barn, precis som det står i dödsnotisen, som var mellan 10 och 20 år gamla.
Nils Erik ägde ett antal fastigheter och dessa var olika stora och värderades också olika i bouppteckningen.
Huvudgården är Viken nr 1 41/9 seland samt lägenhet av nr 3 a 20 000 kr.
Dessutom äger familjen delar i följande byar:
Ramsele socken
Krånge, Lungsjön, Flyn
Edsele socken
Norrnäs, Skocknäset, Utanede, Gideåberg, Åkerö, Björkå, Ås.
Helgum socken
Holmsta, Husnäs.
Fjällsjö socken
Silsjönäs.
Ådals-Liden socken
Häxmo.
Ström socken
Stamåsen.
Frostvikens socken
Håkafot.
Totalt värde för samtliga skiften, lägenheter och hemman var 47 050 kr. Dessutom ägde han averkningsrätten på en del andra skiften till ett värde av drygt 2 000 kr.
Sedan kommer uppräkning av saker i fastigheterna och fodringar och slutligen skulder. Fodringarna uppgick till över 100 000 kr men det anges att en hel del av dessa fodringar är osäkra och att man därför bara räknar in 25% av dem, dvs ca 25 000 kr. Skulderna uppgår till över 100 000 kr så det gör att boets behållning stannade på 9 188:75 kr.
lördag 30 juli 2011
torsdag 28 juli 2011
Släktträff med Mähler-släkten
Den 9 juli var det dags för släktträff med Mählersläkten i Sollefteå. Föreningen brukar ha träff vart tredje år och ger årligen ut cirka två nummer av ett enkelt blad. Dessutom så har en smedja byggts upp på Bruket, Sollefteå och den kan man besöka genom att ringa till styrelsen. Träffen inleddes med ett öppningsanförande av avgående ordförande Carl-Erik Mähler. Därefter spelade spelmän från Resele i cirka 40 minuter och sedan var det lunch och släktdiskussioner för att avsluta med årsmöte i föreningen. Släktföreningen har också en hemsida.
Spelmännen från Resele som kör en av många låtar.
Den förste kände Mähler hette Karl Fredrik Kristian och levde mellan 1718 och 1790. Han var född i Tysland och skrivs som stålsmedsmästare. Han kom till Sollefteåbruk i slutet av 1740-talet på rekommendation av Jonas Alströmmer (potatiskungen). Då var han gift med Helena Foss 1712-1802 och hade flera barn med sig. Sonen Johan Vilhelm Adolf Mähler 1742-1791 arbetade också som stålsmed men efter ett stöldmål blev han förvisad från Bruket (detta kan man också läsa mera om på föreningens hemsida).
Mählers smedja återuppstod 1995.
Nästa släktträff om tre år och då var önskemålet att den skulle gå av stapeln i Mälardalen eftersom de flesta medlemmarna bor i detta område.
Spelmännen från Resele som kör en av många låtar.
Den förste kände Mähler hette Karl Fredrik Kristian och levde mellan 1718 och 1790. Han var född i Tysland och skrivs som stålsmedsmästare. Han kom till Sollefteåbruk i slutet av 1740-talet på rekommendation av Jonas Alströmmer (potatiskungen). Då var han gift med Helena Foss 1712-1802 och hade flera barn med sig. Sonen Johan Vilhelm Adolf Mähler 1742-1791 arbetade också som stålsmed men efter ett stöldmål blev han förvisad från Bruket (detta kan man också läsa mera om på föreningens hemsida).
Mählers smedja återuppstod 1995.
Nästa släktträff om tre år och då var önskemålet att den skulle gå av stapeln i Mälardalen eftersom de flesta medlemmarna bor i detta område.
söndag 24 juli 2011
Lisa Stina Ersdotters brudkjol
I mitt föräldrahem fanns ett paket uppe på vinden som innehöll en kjol som skulle varit min mormors mormors som hon hade haft på sig vid sitt bröllop. Tror att jag fick se den vid något tillfälle men den var så skör så vi ville inte öppna paketet för ofta. Kjolen är troligen sedan 1865 när hon, Lisa Stina Ersdotter, gifter sig med min förfader Per Persson (1835-1872). I det giftet blev det fyra barn, varav tre blev vuxna. Lisa Stina var född 1843 och hon gifte om sig 1879 med Johan Andersson (1838-1923). De fick också fyra barn tillsammans. Lisa Stina avled 1918.
Mamma lämnade för några år sedan in kjolen till Länsmuseet i Murberget, Härnösand. Man kan där finna dessa bilder och text om kjolen.
Mamma lämnade för några år sedan in kjolen till Länsmuseet i Murberget, Härnösand. Man kan där finna dessa bilder och text om kjolen.
Brudkjol i svart sidentaft. Kjolen är hellång, något längre bak. Den är sydd av nio våder, fyra bak och fem fram. I sömmen mellan två av framvåderna sitter det en påsficka i brunt linnetyg med lock och dekorationsknapp. Kjolen har en smal linning som är skodd med brunt linnetyg. Den är slät fram och har lagda veck i sidorna och är kraftigt rynkad bak. Öppningen är placerad mitt bak och stängs med hyskor/hakar i linningen. Kjolvåderna är skarvade närmast linningen med remsor av varierande bredd. Vidd i nederkant ca 3640 mm. Fållen är skodd med en bred remsa limmat brunt linnetyg och själva kanten är förstärkt med ett mörkgrönt kantband. Kjolen är i dåligt skick med många mindre hål och fläckar och en stor reva.I fickan ligger en fingervante i svart bomullstrikå med oklart ursprung.Detaljfotot visar en bit av linningen och rynkningen bak från avigsidan.
Detaljfoto av en bit av limningen.
måndag 11 juli 2011
Kyrkstädning i Junsele
Tittade runt lite på SVAR-hemsida och hittade ett dokument med kallelser till "skurning av kyrkan" i Junsele. Denna avskrift är från 1899 och kallar en av mina förfäder, Erik Jakob Danielsson Sjödin till kyrkan.
"Till skurning i Kyrkan kallas följande persjoner att in finna sig Måndagen den 12 Juni kl 8 fm.
Sunnansjö Oskar Molin Hindrik Pehrsson Johan Petter Sjöberg Lars Erik Westberg.
Bysjön Nils Johan Eriksson Jon Eriksson Lars Wallgren Olof Westberg Anders Byström
Näset Jan Pehrsson Pehr Pehrsson
Tara Jon Svensson Zakres Danilsson Erik Jakob Danielsson H A Tarander
ofvanstående persjoner skolla vara förseda med nödig skur redskap
Junsele den 4 Juni 1899
Kyrkoverdarne"
"Till skurning i Kyrkan kallas följande persjoner att in finna sig Måndagen den 12 Juni kl 8 fm.
Sunnansjö Oskar Molin Hindrik Pehrsson Johan Petter Sjöberg Lars Erik Westberg.
Bysjön Nils Johan Eriksson Jon Eriksson Lars Wallgren Olof Westberg Anders Byström
Näset Jan Pehrsson Pehr Pehrsson
Tara Jon Svensson Zakres Danilsson Erik Jakob Danielsson H A Tarander
ofvanstående persjoner skolla vara förseda med nödig skur redskap
Junsele den 4 Juni 1899
Kyrkoverdarne"
Det var alltså bara att ta skurhink och trasor och infinna sig för att städa kyrkan. Det verkar som om detta skedde en gång om året och företrädesvis på sommaren. Antalet personer var ungefär lik många (möjligen något färre än vid detta tillfälle) och uppgiften gick runt mellan byarna.
torsdag 7 juli 2011
Säbrå kyrka
Några bilder från Säbrå församling. Bilderna togs vid ett besök för nästan två år sedan.
Vid infarten finns skylten som förkunnar att vi är vid Säbrå kyrka. Här verkade mina förfäder Laurentius Svenonis och hans son Johannes Laurentii på 1500- och början av 1600-talen.
En ganska stor kyrka ...
... med ett högt torn.
Utsikt från kyrkan.
Lite fakta.
Vid infarten finns skylten som förkunnar att vi är vid Säbrå kyrka. Här verkade mina förfäder Laurentius Svenonis och hans son Johannes Laurentii på 1500- och början av 1600-talen.
En ganska stor kyrka ...
... med ett högt torn.
Utsikt från kyrkan.
Lite fakta.
söndag 3 juli 2011
Släkten Stenklyft och kopplingen till Bure
Komplettering 2020: Myten om Stenklyfts koppling på svärdslinjen till Bure slog Peter Sjölund hål på omkring 2017 när han med hjälp av DNA bevisade att de inte hade samma Y-DNA som andra grenar som härstammar från Tord i Bureå. Så det som jag berättade i detta blogginlägg är en myt.
torsdag 30 juni 2011
Fale Bures ring 1938 del III
Här kommer lite mer fakta om spelet Fale Bures Ring. Jag har skrivit av delar av det som står i programmet.
" Det ångermanländska festspelet Fale Bures Ring, i vilket handlingen utspelas i Rafnasil år 1319, för oss in i en tid, då den katolska kyrkan stod på höjden av makt och inflytande i vårt land. T.o.m. barnen sjunga under sina lekar om helgon och jungfru Maria. Med pomp och ståt kan kyrkan uppträda, pålägga gärder och mottaga testamentsgåvor. I vår avlägsna bygd är dock den gamla hednatron ej helt övervunnen. När ett tidsskede går ut, strålar det ofta ut i blomning hos någon ledande person , som i sig samlar det ädlaste och bästa, som tidsskedet kämpar för. Hednamannen Flåse är en sådan representant för den döende hednatiden.
Med sina tre signet representerar Fale Bures ring de samhällsuppbyggande krafter, varav det nya kristna samhället byggdes upp i våra bygder, kärleken till kyrkan, trohet mot den inhemska kungamakten och kärleken till fädernebygden. I andra akten se vi, huru de unga, Gunnel och Sven bestå i frestelsen till avfall från dessa grundsatser. Ringens historia få vi höra i samtalet mellan Sven och Germund. Ett roligt inslag i spelet är Måns skräddare, representant för hantverkarskrået, vilket under medeltiden ofta var bärare av folkhumorn.
Böndernas anstolthet och släktfejder gav ofta uttryck för den germanska personlighetens självständighet och frihetskänsla. De tre storbönderna Botal, Kettil och Flake representera olika sidor härav. Längst utmed ådalarna gingo på denna tid stråkvägar för handels- och vallfärder. Dessa i förening med gynnsamt klimat bidrogo mycket till kulturens uppblomstring i våra bygder. Nidaros och den därmed förenade S:t Olofskulten åstadkom livliga förbindelser med vårt grannland Norge. Till höjande av den folkliga fromheten och det andliga livets fördjupande bidrogo icke minst tiggarmunkarna. Mången gång voro de i tillfälle att komma i mera personlig kontakt med folket än prästerna. På ett utmärkt sätt representerar barfotamunken Laurentius dessa munkars sätt att arbeta.
I fjärde akten, spelets final, möta vi kanske det bästa uttrycket för den germanska frihetsandan och självbestämmanderätten, tinget, som aldrig den katolska kyrkan ens i sin största maktutveckling helt kunde undertrycka. T.o.m. den gamla hednatron får föra sin talan. Ehuru icke helt övervunnen drager den sig tillbaka. Fale Bures ring har den ej kunna med våld erövra. Bärare av de nya samhällsbyggande krafterna, som denna ring symboliserar, hade den ej heller aldrig kunnat bliva. Genom allt, som ligger i denna ring, gör Ångermanland sin första stora historiska insats i det svenska folkets öden.
En rik sagoskatt gömmes i våra ångermanländska ådalar. Några av den skattens klenoder tagas fram och kunna beundras i detta ångermanländska hembygsspel."
" Det ångermanländska festspelet Fale Bures Ring, i vilket handlingen utspelas i Rafnasil år 1319, för oss in i en tid, då den katolska kyrkan stod på höjden av makt och inflytande i vårt land. T.o.m. barnen sjunga under sina lekar om helgon och jungfru Maria. Med pomp och ståt kan kyrkan uppträda, pålägga gärder och mottaga testamentsgåvor. I vår avlägsna bygd är dock den gamla hednatron ej helt övervunnen. När ett tidsskede går ut, strålar det ofta ut i blomning hos någon ledande person , som i sig samlar det ädlaste och bästa, som tidsskedet kämpar för. Hednamannen Flåse är en sådan representant för den döende hednatiden.
Med sina tre signet representerar Fale Bures ring de samhällsuppbyggande krafter, varav det nya kristna samhället byggdes upp i våra bygder, kärleken till kyrkan, trohet mot den inhemska kungamakten och kärleken till fädernebygden. I andra akten se vi, huru de unga, Gunnel och Sven bestå i frestelsen till avfall från dessa grundsatser. Ringens historia få vi höra i samtalet mellan Sven och Germund. Ett roligt inslag i spelet är Måns skräddare, representant för hantverkarskrået, vilket under medeltiden ofta var bärare av folkhumorn.
Böndernas anstolthet och släktfejder gav ofta uttryck för den germanska personlighetens självständighet och frihetskänsla. De tre storbönderna Botal, Kettil och Flake representera olika sidor härav. Längst utmed ådalarna gingo på denna tid stråkvägar för handels- och vallfärder. Dessa i förening med gynnsamt klimat bidrogo mycket till kulturens uppblomstring i våra bygder. Nidaros och den därmed förenade S:t Olofskulten åstadkom livliga förbindelser med vårt grannland Norge. Till höjande av den folkliga fromheten och det andliga livets fördjupande bidrogo icke minst tiggarmunkarna. Mången gång voro de i tillfälle att komma i mera personlig kontakt med folket än prästerna. På ett utmärkt sätt representerar barfotamunken Laurentius dessa munkars sätt att arbeta.
I fjärde akten, spelets final, möta vi kanske det bästa uttrycket för den germanska frihetsandan och självbestämmanderätten, tinget, som aldrig den katolska kyrkan ens i sin största maktutveckling helt kunde undertrycka. T.o.m. den gamla hednatron får föra sin talan. Ehuru icke helt övervunnen drager den sig tillbaka. Fale Bures ring har den ej kunna med våld erövra. Bärare av de nya samhällsbyggande krafterna, som denna ring symboliserar, hade den ej heller aldrig kunnat bliva. Genom allt, som ligger i denna ring, gör Ångermanland sin första stora historiska insats i det svenska folkets öden.
En rik sagoskatt gömmes i våra ångermanländska ådalar. Några av den skattens klenoder tagas fram och kunna beundras i detta ångermanländska hembygsspel."
onsdag 29 juni 2011
Mera Selin i Junsele
För någon vecka sedan skrev jag ett blogginlägg om Sven Kristoffersson Selin. Han är stamfader för en släkt Selin ifrån Junsele församling. Men det är inte den enda släkten Selin därifrån. En annan släkt Selin har sitt ursprung i Kläppsjö och av dem var det flera som stavade sitt namn Sehlin.
Förutom Selin-släkten från Gårelehöjden och den från Kläppsjö så finns det också en släkt Selin med sitt ursprung i Gåreleselet. Denna släkt härstammar från den första nybyggaren i byn som bosatte sig där i början av 1800-talet. Han hette Nils Persson och kom ursprungligen från Boteå församling. Nils hade flera söner och en av dessa var Per Nilsson som blev bonde i Gåreleselet och gifte sig med en bondedotter från Moflo, Ådals-Liden sn. Deras son Nils Anders tog sig namnet Selin. Han var född 1843 och var hemmansägare i byn. Nils Anders gifte sig 1871 med Johanna Wilhelmsdotter. Hon var född 1848 i Västerbotten. Makarna fick tio barn. Äldst var sonen Petrus som var född 1871, dottern Anna Maria född 1873, sonen Nils Vilhelm född 1875, Johan Otto född 1878 (min morfars far), Inga Kristina född 1880, Erik Oskar född 1882, Jonas Emanuel född 1884, Henrik Jakob född 1886, Lars Hildebert född 1889 och Margareta Johanna född 1892. Båda makarna bodde kvar i Gåreleselet fram till sin död, Nils Anders 1928 och Johanna 1930. Då hade sonen Henrik Jakob redan tagit över hemmanets 4 1/3 seland.
För många år sedan fick jag låna ett fotografi, av Nils Anders och Johanna, av en sondotter till dem (en syster till min morfar). Jag tror att jag gjorde en kopia av det men det har försvunnit under någon av alla de gånger som jag flyttat sedan dess. Skulle vara roligt att få en ny kopia av det kortet så är det någon som har det kan ni väl höra av er.
Förutom Selin-släkten från Gårelehöjden och den från Kläppsjö så finns det också en släkt Selin med sitt ursprung i Gåreleselet. Denna släkt härstammar från den första nybyggaren i byn som bosatte sig där i början av 1800-talet. Han hette Nils Persson och kom ursprungligen från Boteå församling. Nils hade flera söner och en av dessa var Per Nilsson som blev bonde i Gåreleselet och gifte sig med en bondedotter från Moflo, Ådals-Liden sn. Deras son Nils Anders tog sig namnet Selin. Han var född 1843 och var hemmansägare i byn. Nils Anders gifte sig 1871 med Johanna Wilhelmsdotter. Hon var född 1848 i Västerbotten. Makarna fick tio barn. Äldst var sonen Petrus som var född 1871, dottern Anna Maria född 1873, sonen Nils Vilhelm född 1875, Johan Otto född 1878 (min morfars far), Inga Kristina född 1880, Erik Oskar född 1882, Jonas Emanuel född 1884, Henrik Jakob född 1886, Lars Hildebert född 1889 och Margareta Johanna född 1892. Båda makarna bodde kvar i Gåreleselet fram till sin död, Nils Anders 1928 och Johanna 1930. Då hade sonen Henrik Jakob redan tagit över hemmanets 4 1/3 seland.
För många år sedan fick jag låna ett fotografi, av Nils Anders och Johanna, av en sondotter till dem (en syster till min morfar). Jag tror att jag gjorde en kopia av det men det har försvunnit under någon av alla de gånger som jag flyttat sedan dess. Skulle vara roligt att få en ny kopia av det kortet så är det någon som har det kan ni väl höra av er.
tisdag 28 juni 2011
Junsele kyrka
Här kommer två bilder som jag hittat på "nätet". Det är Junsele kyrka från lite olika vinklar.
Och här från andra hållet och i svart-vitt.
Och här från andra hållet och i svart-vitt.
lördag 25 juni 2011
Fale Bures ring 1938 del II
När jag tittar i programmet så verkar det som att det var första gången som föreställningen hölls 1938. Lördagen den 2 juli kl 19 står det "Urpremiär å Ångermanländska Festspelet Fale Bures Ring". Sedan verkar det som om föreställningen gick kl 14 och kl 19 söndagen den 3 juli också.
Föreställningen var ett festspel i fyra akter av Adolf Råde. Han var under en period kyrkoherde i Ramsele församling. Av de figurer som var med i föreställningen kan nämnas bönderna Botal i Bäck, Kettil i Holme och Flake i Vallen. Bäck vet jag inte var den byn ligger, någon som har en aning? Kyrkoherde i Rafnasil (äldre benämning på Ramsele) när pjäsen utspelades var Dominus Peder.
Handlingen försiggår år 1319 och pjäsen spelades på platsen framför Ramsele gamla kyrka.
Tyvärr står det inte vem som spelar vem i pjäsen. Huvudregissör var Tage Ohlsson och biträdande var K. Norberg och Demi. Originalmusik av Kurt Törnwall. Dansen instuderad av Demi. Dräkterna kom från Skansens Rustkammare i Stockholm. Älvornas dräkter från Ohlssons Ateljé. Skådespelare och statister var Ramselebor.
Föreställningen var ett festspel i fyra akter av Adolf Råde. Han var under en period kyrkoherde i Ramsele församling. Av de figurer som var med i föreställningen kan nämnas bönderna Botal i Bäck, Kettil i Holme och Flake i Vallen. Bäck vet jag inte var den byn ligger, någon som har en aning? Kyrkoherde i Rafnasil (äldre benämning på Ramsele) när pjäsen utspelades var Dominus Peder.
Handlingen försiggår år 1319 och pjäsen spelades på platsen framför Ramsele gamla kyrka.
Tyvärr står det inte vem som spelar vem i pjäsen. Huvudregissör var Tage Ohlsson och biträdande var K. Norberg och Demi. Originalmusik av Kurt Törnwall. Dansen instuderad av Demi. Dräkterna kom från Skansens Rustkammare i Stockholm. Älvornas dräkter från Ohlssons Ateljé. Skådespelare och statister var Ramselebor.
lördag 18 juni 2011
Sven Kristoffersson Selin
Tittade lite på SVAR-sidan och hittade rätt på bouppteckning efter min farfars morfars far. Där kan man inledningsvis läsa följande:
" År 1907 den 2 April förättades af undertecknade Bouppteckning efter födorådstagaren Svän Kristoffersson Selin i Gårelehöjden Junsele socken, vilken aflidit den sistlidne 7 Februari och såsom dödsbodelegare efterlemnat, myndige sonen, Andreas , närvarande, myndige sonen Kristoffer, dottren Marta Johanna, Gift med Per Olof Sjödin i Gårelehöjden, närvarande, dottren enkan, Sara Brita Edin i Krånge, dottren Margreta Dorotea, gift med Johan Theodor Nolen i Gåsnäs by Resele socken. Boet uppgafs under edlig förpligtelse af den aflidnes förmyndare, Per Olof Sjödin, samt antecknade och värderades i följande ordning"
Vidare kunde man se att hans största tillgångar var en säker fodran enligt revers av JT Nolen på 135 kr, en likadan fordran av A. Stenmark på 100kr och en fordran kontant innestående hos PO Sjödin på 73:71. Dessutom hade han en ko som värderades till 60 kr. Förutom sin ko hade han två st får och ett mindre dito. Dessa värderades tillsammans till 7:50. Totalt efter avdrag för skulder och begravningskostnad är boet på drygt 520 kr. Det motsvarar i dagens penningvärde nästan 25000 kr.
" År 1907 den 2 April förättades af undertecknade Bouppteckning efter födorådstagaren Svän Kristoffersson Selin i Gårelehöjden Junsele socken, vilken aflidit den sistlidne 7 Februari och såsom dödsbodelegare efterlemnat, myndige sonen, Andreas , närvarande, myndige sonen Kristoffer, dottren Marta Johanna, Gift med Per Olof Sjödin i Gårelehöjden, närvarande, dottren enkan, Sara Brita Edin i Krånge, dottren Margreta Dorotea, gift med Johan Theodor Nolen i Gåsnäs by Resele socken. Boet uppgafs under edlig förpligtelse af den aflidnes förmyndare, Per Olof Sjödin, samt antecknade och värderades i följande ordning"
Vidare kunde man se att hans största tillgångar var en säker fodran enligt revers av JT Nolen på 135 kr, en likadan fordran av A. Stenmark på 100kr och en fordran kontant innestående hos PO Sjödin på 73:71. Dessutom hade han en ko som värderades till 60 kr. Förutom sin ko hade han två st får och ett mindre dito. Dessa värderades tillsammans till 7:50. Totalt efter avdrag för skulder och begravningskostnad är boet på drygt 520 kr. Det motsvarar i dagens penningvärde nästan 25000 kr.
måndag 13 juni 2011
Fale Bure ring 1938
Har på Tradera lyckats komma över ett program från Fale Bure ring vid Ramsele gamla kyrka 1938. Kommer att presentera lite material från det programmet framöver.
Jag har skrivit ett blogginlägg tidigare om dessa spel. Häftet var i fint skick och det var intressant läsning om spelen, Ramsele och dess historia. Dessutom fanns det mängder med annonser.
Jag har skrivit ett blogginlägg tidigare om dessa spel. Häftet var i fint skick och det var intressant läsning om spelen, Ramsele och dess historia. Dessutom fanns det mängder med annonser.
måndag 30 maj 2011
Studenter i Junsele
Jag fortsätter gårdagens lista med att lista personer i Trivialskolan i Härnösand som har koppling till Junsele församling. Samma sak gäller för dessa personer, att de kan vara födda i Junsele, har bott där eller dött i församlingen (eller kombinationer av dessa tre). Den fullständiga listan har Teo och Per Sundin tagit fram (under 30 års arbete) och den finns på här.
Studietid Namn
1647-1649 Petrus Petri Junzelius
1649-1649 Petrus Jacobi
1669-1676 Daniel Salomonis Edin
1718-1723 Eric Wallman
1737-1745 Nicolaus Tandberg
1741-1747 Paul Molander
1752-1758 Zacharias Bidenius
1759-1768 Matthias Tollbom
1760-1766 Ericus Modin
1774-1777 Magnus Demolée
1781-1787 Nicolaus Olaus Flodstedt
1783-1788 Ericus Alnquist
1786-1794 Abraham Flodstedt
1794-1795 Zacharias Vilhelmus Flodstedt
1798-1800 Salomon Sundius
Den siste personen Salomon Sundius finns med på två ställen med olika år på skolan, dels årtalen ovan men även en post med åren 1798-1803.
Studietid Namn
1647-1649 Petrus Petri Junzelius
1649-1649 Petrus Jacobi
1669-1676 Daniel Salomonis Edin
1718-1723 Eric Wallman
1737-1745 Nicolaus Tandberg
1741-1747 Paul Molander
1752-1758 Zacharias Bidenius
1759-1768 Matthias Tollbom
1760-1766 Ericus Modin
1774-1777 Magnus Demolée
1781-1787 Nicolaus Olaus Flodstedt
1783-1788 Ericus Alnquist
1786-1794 Abraham Flodstedt
1794-1795 Zacharias Vilhelmus Flodstedt
1798-1800 Salomon Sundius
Den siste personen Salomon Sundius finns med på två ställen med olika år på skolan, dels årtalen ovan men även en post med åren 1798-1803.
söndag 29 maj 2011
Studenter i Ramsele
Min bror har hittat en bra länk till studenter vid Trivialskolan i Härnösand. Jag kunde inte annat än kopiera hans idé med att lägga ut en lista med de studenter som på något sätt har en koppling till Ramsele. De kan vara födda i Ramsele, har bott där eller dött i församlingen (eller kombinationer av dessa tre). Den fullständiga listan har Teo och Per Sundin tagit fram (under 30 års arbete) och den finns på här. Ett stort tack till dem för ett enormt arbete.
Studietid Namn
1647-1649 Segericus Petri Nenzelius
1647-1650 Erik El. Thelaus
1647-1651 Carolus Abrahami Biberg
1649-1654 Jonas Larsson Gerstadius
1664-1668 Ericus Nicolai Boderus
1702-1703 Olaus Åman
1705-1708 Johan Olofsson Åman
1705-1712 Matthias Zellenius
1706-1713 Abelus Danielis Brunner
1727-1727 Nicolaus Ernelius
1734-1742 Nils Nylander
1736-1744 Anders Sellin
1737-1739 Jacobus Stenklyft
1741-1742 Andreas Hedström
1741-1743 Nicolaus Rickart
1742-1751 Samuel Zellinger
1747-1747 Olaus Löfgren
1747-1748 Sveno Wikstedt
1749-1755 Olof Sam. Zellinger
1764-1766 Petrus Sellstedt
1764-1768 Eric Joachim Huss
1767-1774 Jonas Strömqvist
1787-1788 Jonas Sellstedt
1787-1793 Eric Olof Sellin
1793-1795 Anders Daniel Sellin
Här hittade jag en anfader som jag inte hade en aning om att han gått i Härnösand. Det är Nicolaus Rickart som var mera känd som Nils Månsson i Nyland, Ramsele sn. Han var min farmors farmors morfars far.
Studietid Namn
1647-1649 Segericus Petri Nenzelius
1647-1650 Erik El. Thelaus
1647-1651 Carolus Abrahami Biberg
1649-1654 Jonas Larsson Gerstadius
1664-1668 Ericus Nicolai Boderus
1702-1703 Olaus Åman
1705-1708 Johan Olofsson Åman
1705-1712 Matthias Zellenius
1706-1713 Abelus Danielis Brunner
1727-1727 Nicolaus Ernelius
1734-1742 Nils Nylander
1736-1744 Anders Sellin
1737-1739 Jacobus Stenklyft
1741-1742 Andreas Hedström
1741-1743 Nicolaus Rickart
1742-1751 Samuel Zellinger
1747-1747 Olaus Löfgren
1747-1748 Sveno Wikstedt
1749-1755 Olof Sam. Zellinger
1764-1766 Petrus Sellstedt
1764-1768 Eric Joachim Huss
1767-1774 Jonas Strömqvist
1787-1788 Jonas Sellstedt
1787-1793 Eric Olof Sellin
1793-1795 Anders Daniel Sellin
Här hittade jag en anfader som jag inte hade en aning om att han gått i Härnösand. Det är Nicolaus Rickart som var mera känd som Nils Månsson i Nyland, Ramsele sn. Han var min farmors farmors morfars far.
torsdag 26 maj 2011
Polishuset i Ramsele
Här kommer en bild från centrala Ramsele. Det är polishuset som man ser närmast. Sist jag var i Ramsele så stod huset kvar men det är många år sedan det var några poliser där.
Huset ligger i korsningen Tingsvägen (där fotografen står) och Torggatan (som är gatan till höger om husen).
Huset ligger i korsningen Tingsvägen (där fotografen står) och Torggatan (som är gatan till höger om husen).
tisdag 24 maj 2011
Färnlöf i Ramsele
Letade rätt på Wilhelm Färnlöf i Ramsele nu i kväll. Hans fullständiga namn var Johan Gustaf Wilhelm Färnlöf och han föddes 16/9 1888 i Nyland , Ramsele sn. Han skrivs som studerande och flyttar till Ström sn 1913. Därifrån återvänder han 1933 och bosätter sig i Nyland igen och skrivs som tandläkare. Även hans familj följer med och den består av hustrun Tora Katarina Forsberg f. 1887 i Revsunds sn. De gifte sig 1920. Dottern i första giftet följer också med.
Wilhelm var en son till Erik Gustaf Johansson Färnlöf (stavas även Fernlöf i några längder) f. 1855 i Glava sn och d. 1924 i Ramsele sn. Han var gift med Lisa Johanna Andersdotter, f. 1853 och d. 1899. Makarna hade tre barn. Sonen Gustaf Florentin f. 1879, dottern Märta Hilda Elisabet f. 1881 och så Wilhelm. Dottern utvandrade till Illinois, USA men återvände 1923 eller 1924 till Ramsele sn.
Wilhelm var en son till Erik Gustaf Johansson Färnlöf (stavas även Fernlöf i några längder) f. 1855 i Glava sn och d. 1924 i Ramsele sn. Han var gift med Lisa Johanna Andersdotter, f. 1853 och d. 1899. Makarna hade tre barn. Sonen Gustaf Florentin f. 1879, dottern Märta Hilda Elisabet f. 1881 och så Wilhelm. Dottern utvandrade till Illinois, USA men återvände 1923 eller 1924 till Ramsele sn.
söndag 22 maj 2011
Wilhelm Färnlöf
Var nu i kväll in i Genealogiska Föreningens klippsamling och hittade följande dödsnotis från 1956 om Wilhelm Färnlöf, tandläkare född i Ramsele 1888.
Någon som vet mera om honom?
Någon som vet mera om honom?
lördag 7 maj 2011
Märklig olycka
Jag har varit inne på Genealogiska föreningens klippsamling (en förening jag kan rekommendera er att bli medlem i) som finns på nätet för medlemmarna och hittat följande notis. Den är från 1938 och troligen klippt ur Svenska Dagbladet men det kan man inte vara säker på.
En märklig olycka och ganska oturlig. Edvard härstammade från Sven Kristoffersson Selin (1825-1907) som var min farfars morfars far.
En märklig olycka och ganska oturlig. Edvard härstammade från Sven Kristoffersson Selin (1825-1907) som var min farfars morfars far.
lördag 30 april 2011
Genealogiska Föreningen
För några veckor sedan var jag på GF årsmöte. GF står för Genealogiska Föreningen och det är en gammal förening som jag själv varit med i sedan 80-talet. Det är en av de äldre släktforskar föreningarna och har anor sedan 30-talet. Jag var på ett årsmöte för några år sedan och det blev en häftig tillställning med två läger i föreningen men detta årsmöte var helt lugnt och överspelat på drygt 40 min. GF har en stor klippsamling med dödsannonser och sedan håller de på med ett projekt för att registrera inrikes pass. För att komma till deras hemsida så klicka här. De har en hel del material som kan vara intressant att titta på. Nu har de också ganska mycket på "nätet" så är man bara medlem kommer man åt t.ex deras klippsamling. Den är definitivt värt ett besök. Jag har tittat lite i registret och hittat några notiser både från Ramsele och Junsele.
Årsmötet gick av stapeln i Uppsala på Uppsala Arkivcentrum.
Efter mötet berättade 1:a arkivarien lite om vilka handlingar som de har i sitt arkiv och tipsade om en del andra arkiv och dokument som det inte söks så ofta i, bl.a kyrkostämmoprotokoll. Det var en intressant dag och jag fick en del tips om andra källor att leta i.
Årsmötet gick av stapeln i Uppsala på Uppsala Arkivcentrum.
Efter mötet berättade 1:a arkivarien lite om vilka handlingar som de har i sitt arkiv och tipsade om en del andra arkiv och dokument som det inte söks så ofta i, bl.a kyrkostämmoprotokoll. Det var en intressant dag och jag fick en del tips om andra källor att leta i.
fredag 29 april 2011
Storstädning
Killen har letat rätt på alla lösa saker på övervåningen och placerat dessa i trappen. Är detta matematik? Enligt förskolans pedagogik skulle det säkert hamna under det ämnet att samla saker på ett och samma ställe.
Kan han verkligen ha klarat detta själv eller har han fått hjälp?
Det behövs nog mer än en för att klara av att ställa till en sådan röra på så kort tid.
Kan han verkligen ha klarat detta själv eller har han fått hjälp?
Det behövs nog mer än en för att klara av att ställa till en sådan röra på så kort tid.
torsdag 28 april 2011
Farmors föräldrar
Farmor berättade en hel del om sin far Henrik Petter Sundqvist, eller "Hinke Sunqvist" som han kallades. Modern hade hon däremot ganska vaga minnen av och det är inte så konstigt eftersom hon dog redan när farmor var sex år gammal. Bilden nedan är enda kortet som jag har sett av hennes mor Inga Karolina Nilsdotter. Bilden av Hinke är av senare tid och korten från olika år har monterats ihop till ett gemensamt kort på dem.
Inga Karolina Nildotter föddes 1877 i Imnäs, Ramsele sn. Hon var en dotter till Nils Henriksson och hans tredje hustru Greta Maria Nilsdotter. Nils hade en son och en dotter som utvandrade till Amerika och dottern avled där på 1950-talet och sonen på 1960-talet. Henrik Petter föddes 1874 i Sundmo, Ådals-Liden sn och var en son till Erik Petter Sundqvist och hans hustru Sara Greta Henriksdotter (1834-1927). Ett kort av Sara Greta finns på annan plats i denna blogg. Inga Karolina avled i Spanska sjukan 1918 medan Hinke dog 1967. Makarna hade flera barn och en dotter lever idag och är 100 år och en annan dotter blev 102 år gammal.
Inga Karolina Nildotter föddes 1877 i Imnäs, Ramsele sn. Hon var en dotter till Nils Henriksson och hans tredje hustru Greta Maria Nilsdotter. Nils hade en son och en dotter som utvandrade till Amerika och dottern avled där på 1950-talet och sonen på 1960-talet. Henrik Petter föddes 1874 i Sundmo, Ådals-Liden sn och var en son till Erik Petter Sundqvist och hans hustru Sara Greta Henriksdotter (1834-1927). Ett kort av Sara Greta finns på annan plats i denna blogg. Inga Karolina avled i Spanska sjukan 1918 medan Hinke dog 1967. Makarna hade flera barn och en dotter lever idag och är 100 år och en annan dotter blev 102 år gammal.
måndag 25 april 2011
Ångbåt på Faxälven
Ett nytt kort som fanns på Tradera idag. Bjöd på det men tyvärr var det någon som kom och bjöd över mig en minut innan auktionen var slut. Hann inte med! Att man aldrig lär sig! Borde ha dragit till med en betydligt större summa för detta kort, har nog aldrig sett motivet tidigare så det kan inte vara speciellt vanligt (till skillnad mot kortet från början av 1900-talet som föreställer hur det såg ut där Ramsele Centralskola idag finns, den finns hur många som helst av). Men det var först när det var för sent som jag insåg att det var ett ovanligt kort.
Någon som känner igen husen vid "kryssen"?
Någon som känner igen husen vid "kryssen"?
lördag 16 april 2011
Ramsele gamla kyrka
Här kommer två vykort från Ramsele.
Först ett kort av Ramsele gamla kyrka i vinterskrud.
Den röda klockstapeln som ligger på höjden vid gamla kyrkan.
Först ett kort av Ramsele gamla kyrka i vinterskrud.
Den röda klockstapeln som ligger på höjden vid gamla kyrkan.
lördag 9 april 2011
Nu är hockeysäsongen slut!!
Säsongen har varit upp och ner hela tiden och jag har slitits mellan hopp och förtvivlan. MoDo-laget har haft en sådan rutin och skicklighet att de inte borde hamna i det läge som de gjorde utan borde varit i slutspel istället. Men så många matcher som jag sett där de gamla rutinerade bara åker omkring utan att engagera sid eller kämpa, jo korta stunder har de väl i och för sig visat lite kämpaglöd, men det håller inte i Elitserien och inte heller i kvalserien. Det trista har ju också varit att de ofta spelat som sämst mot de lag som de borde vinna mot, som de slagits med i slutet av tabellen. Topplagen har de spelat bra mot ofta och tagit ett antal segrar. Därför var jag nog lite extra orolig igår när de skulle spela en "måste-match" till. Men igår kämpade de verkligen och det var spelare som inte visat så mycket tidigare under säsongen. Hasse Jonsson klev fram och spelade som jag inte sett honom göra på flera säsonger, synd bara att han inte fick avsluta sin dribblingstur med ett mål. Josefsson var mera aktiv än på länge och Magnus Häggström hade en period när han var aktivast på planen. "Susse" är på rätt ställe som vanligt och Skröder tvekade aldrig när han lade in pucken i nättaket, när det som bäst behövdes, och dessutom i sin 300:e match i MoDo-tröjan. Nagy verkade också piggare än tidigare. Sedan får man ju inte glömma bort Tarki som höll nollan. Bitvis kändes det ganska lugnt men jag vågade inte ta ut segern förrän det återstod en halv minut av matchen.
Robert Rosén som gjorde 1-0 till MoDo på pass från Nagy (bilden lånad från Modo´s hemsida)
Målskytten som gjorde 2-0 bara 8 sekunder efter 1-0, Per-Åge Skröder i sin 300:e match.
Slut alltså på nationell hockey (även om jag kommer kolla resultat mellan Skellefteå och Färjestad) men sedan blir det VM i maj och innan dess hoppas vi att Sedin tar hem poängligan i NHL och Vancouver vinner Stanley Cup.
Spännande också framöver att se hur MoDo tänker bygga upp sitt lag inför nästa säsong. Timander lovade i en intervju att han kunde spela till 2020 så vi får väl se vilket lag de får ihop. Annars tar väl fotbollssäsongen över och i brist på norrländska lag i högsta serien så får jag hålla på ett annat lag som inte förväntas komma så högt i serien, nämligen Norrköping.
Familjens störste Norrköpingsfantast (han håller på MoDo också och satt i mitt knä hela första perioden och såg matchen).
Robert Rosén som gjorde 1-0 till MoDo på pass från Nagy (bilden lånad från Modo´s hemsida)
Målskytten som gjorde 2-0 bara 8 sekunder efter 1-0, Per-Åge Skröder i sin 300:e match.Slut alltså på nationell hockey (även om jag kommer kolla resultat mellan Skellefteå och Färjestad) men sedan blir det VM i maj och innan dess hoppas vi att Sedin tar hem poängligan i NHL och Vancouver vinner Stanley Cup.
Spännande också framöver att se hur MoDo tänker bygga upp sitt lag inför nästa säsong. Timander lovade i en intervju att han kunde spela till 2020 så vi får väl se vilket lag de får ihop. Annars tar väl fotbollssäsongen över och i brist på norrländska lag i högsta serien så får jag hålla på ett annat lag som inte förväntas komma så högt i serien, nämligen Norrköping.
Familjens störste Norrköpingsfantast (han håller på MoDo också och satt i mitt knä hela första perioden och såg matchen).
onsdag 30 mars 2011
Nils Johan Frisendahl
Han föddes den 2 augusti 1823 i Ådals-Liden sn som en son till komministern och vice pastorn där Nils Frisendahl och hans hustru Inga Dorotea Häggman. Modern härstammde från "Erik Aners" släkten i Moflo.
Nils Johan tog studerade i Uppsala och avlade prästexamen. Han prästvigdes i Stockholm den 17 december 1847 av ärkebiskopen af Wingård. Därefter förordnades han till adj. hos sin far i Ådals-Liden sn. Han hade kortare förordnanden i Överlännäs, Hammerdal, Oviken och Junsele men den 14 augusti 1871 utnämndes han till kyrkoherde i Ramsele sn och där tillträdde han också som det i maj 1874. Redan från sept 1871 tjänstgjorde han som vice pastor dät.
Han var gift 1851 med Margareta Katarina Söderholm som var dotter till företrädaren Per Söderholm. Hon avled 1898 och Nils Johan dog 1903 i Ramsele sn.
Makarna hade åtta barn.
Nils Johan tog studerade i Uppsala och avlade prästexamen. Han prästvigdes i Stockholm den 17 december 1847 av ärkebiskopen af Wingård. Därefter förordnades han till adj. hos sin far i Ådals-Liden sn. Han hade kortare förordnanden i Överlännäs, Hammerdal, Oviken och Junsele men den 14 augusti 1871 utnämndes han till kyrkoherde i Ramsele sn och där tillträdde han också som det i maj 1874. Redan från sept 1871 tjänstgjorde han som vice pastor dät.
Han var gift 1851 med Margareta Katarina Söderholm som var dotter till företrädaren Per Söderholm. Hon avled 1898 och Nils Johan dog 1903 i Ramsele sn.
Makarna hade åtta barn.
lördag 26 mars 2011
Kugelbergs klippsamling
När jag var på släktforskningen dag i helgen så köpte jag en CD-skiva med Kugelbergs klippsamling. På baksidan av skivan kan man läsa följande om Kugelberg:
"Otto Kugelberg (1843-1916) var dem store specialisten på släkt- och personhistorisk forskning omkring det förra sekelskiftet. Hans djupa kunskap i dåtidens släktforskning utnyttjades flitigt av för dagens forskare mer välkända namn som Gustaf Elgenstierna och Victor Örnberg, för att bara nämna ett par.
En av hans stora samlingar är de klipp ur ett okänt antal tidningar av födelse-, vigsel- och dödsannonser från i huvudsakligen 1888-1904 som han sammanförde i 33 kapslar omfattande ca 15000 pappark med de inklistrade notiserna, ibland på båda sidorna. Denna samling , som vid hans död donerades till Kungliga biblioteket, har nu skannats och presenteras på denna DVD-ROM som 21600 bilder."
När jag letade på skivan hittade jag bl.a detta klipp om kyrkoherden i Ramsele församling
Skall skriva lite mer om N.J. Frisendahl vid ett senare tillfälle.
"Otto Kugelberg (1843-1916) var dem store specialisten på släkt- och personhistorisk forskning omkring det förra sekelskiftet. Hans djupa kunskap i dåtidens släktforskning utnyttjades flitigt av för dagens forskare mer välkända namn som Gustaf Elgenstierna och Victor Örnberg, för att bara nämna ett par.
En av hans stora samlingar är de klipp ur ett okänt antal tidningar av födelse-, vigsel- och dödsannonser från i huvudsakligen 1888-1904 som han sammanförde i 33 kapslar omfattande ca 15000 pappark med de inklistrade notiserna, ibland på båda sidorna. Denna samling , som vid hans död donerades till Kungliga biblioteket, har nu skannats och presenteras på denna DVD-ROM som 21600 bilder."
När jag letade på skivan hittade jag bl.a detta klipp om kyrkoherden i Ramsele församling
Skall skriva lite mer om N.J. Frisendahl vid ett senare tillfälle.
torsdag 24 mars 2011
Nytt grönområde i Junsele
Såg en artikel i Tidningen Ångermanland häromdagen att de skall göra ett nytt grönområde i Junsele. Arbetet är tydligen påbörjat och det har inletts med att börja riva Gotthard Jons-huset. Vem har huset fått sitt namn efter? Någon som vet? En intilliggande byggnad skall också rivas.
Det är området i närheten av Forum som skall fixas till. Förutom rivningen av husen skall en del träd huggas ner och så skall ett område förvandlas till en park med grönområde, gångvägar i marktegel, nyplanterade träd, lekplats med gungor. En utomhusscen skall också byggas.
Parken kommer att anläggas under sommaren och beräknas kosta 1,5 miljon kronor enligt tidningen.
Någon som har kort på hur området ser ut idag? Skicka gärna så kan jag lägga ut på bloggen så går det att jämföra sedan när parken är färdig.
Det är området i närheten av Forum som skall fixas till. Förutom rivningen av husen skall en del träd huggas ner och så skall ett område förvandlas till en park med grönområde, gångvägar i marktegel, nyplanterade träd, lekplats med gungor. En utomhusscen skall också byggas.
Parken kommer att anläggas under sommaren och beräknas kosta 1,5 miljon kronor enligt tidningen.
Någon som har kort på hur området ser ut idag? Skicka gärna så kan jag lägga ut på bloggen så går det att jämföra sedan när parken är färdig.
söndag 20 mars 2011
Släktforskningens dag på GF
Igår var det släktforskningens dag och jag passade på att åka till Genealogiska Föreningen för att lyssna på Elisabeth Thorsell. Hon berättade om hur man följer personer som har utvandrat till USA och jag fick några nya uppslag på ställen att leta mina utvandrade släktingar (även om det mesta var känt redan). Intressant också att höra lite mera om Bishop Hill och se lite bilder därifrån.
Svenskättlingar i USA var ju det som jag höll på med när jag jobbade på SVAR för en massa år sedan. Då i slutet av 1980-talet var det 350 år sedan de första nybyggarna kom till svenskkolonin i Delaware och SVAR hade ett erbjudande om att leta rätt på svenskättlingars rötter i Sverige. Det var ingen lätt uppgift för ofta hade de inte koll på exakt var de var födda (ofta felaktiga uppgifter) och sällan korrekt födelseår eller datum. Detektivarbete med andra ord och som tur var så fanns SCB-korten för födda ordnade årsvis för varje län på den tiden, det underlättade. Kommer ihåg en gång när jag fått en uppgift att en person var född i Östergötlands län. Jag hittade personen i Ödeshög och den gången började jag leta bakifrån i alfabetet. En del fann jag men det var nog ännu flera som jag aldrig hittade rätt på, vanliga namn med för vaga uppgifter om födelseort och tid. Men rolig forskning var det och en riktig utmaning.
För att avsluta med lite om GF (Genealogiska föreningen) så har de en hel del intressant material och ett besök kan rekommenderas. Deras stora projekt nu är att fota föreningens samling av urklipp. Där kan man hitta familjenotiser från flera olika tidningar.
Svenskättlingar i USA var ju det som jag höll på med när jag jobbade på SVAR för en massa år sedan. Då i slutet av 1980-talet var det 350 år sedan de första nybyggarna kom till svenskkolonin i Delaware och SVAR hade ett erbjudande om att leta rätt på svenskättlingars rötter i Sverige. Det var ingen lätt uppgift för ofta hade de inte koll på exakt var de var födda (ofta felaktiga uppgifter) och sällan korrekt födelseår eller datum. Detektivarbete med andra ord och som tur var så fanns SCB-korten för födda ordnade årsvis för varje län på den tiden, det underlättade. Kommer ihåg en gång när jag fått en uppgift att en person var född i Östergötlands län. Jag hittade personen i Ödeshög och den gången började jag leta bakifrån i alfabetet. En del fann jag men det var nog ännu flera som jag aldrig hittade rätt på, vanliga namn med för vaga uppgifter om födelseort och tid. Men rolig forskning var det och en riktig utmaning.För att avsluta med lite om GF (Genealogiska föreningen) så har de en hel del intressant material och ett besök kan rekommenderas. Deras stora projekt nu är att fota föreningens samling av urklipp. Där kan man hitta familjenotiser från flera olika tidningar.
måndag 14 mars 2011
Inbjudan till begravning
Förr skickades det ut inbjudan vid begravningar och dessa var ibland ganska detaljerade där det kunde stå exakt hur gammal personen blivit, på dagen när. Så är inte fallet med den inbjudan som gick ut efter att min mormors mor avlidit 1940.
I detta finns det ingen åldersuppgift utan bara en inbjudan till begravningen som skedde i Näsåker på Ådals-Lidens kyrkogård. Anna föddes 1866 i Bölen, Ramsele församling som en dotter till Per Persson (1835-1872) och hans hustru Lisa Stina Ersdotter (1843-1918). Anna gifte sig 1906 med Zakris Nordin från Forsnäs.
I detta finns det ingen åldersuppgift utan bara en inbjudan till begravningen som skedde i Näsåker på Ådals-Lidens kyrkogård. Anna föddes 1866 i Bölen, Ramsele församling som en dotter till Per Persson (1835-1872) och hans hustru Lisa Stina Ersdotter (1843-1918). Anna gifte sig 1906 med Zakris Nordin från Forsnäs.
fredag 11 mars 2011
Johan Alfred Olsson från Junsele
Johan Alfred föddes den 16/8 1881 i Junsele sn som en son till Olof Jonsson (1834-1910) och hans hustru Greta Sofia Wilhelmsdotter (1845-1931). Dessa har jag skrivit om tidigare i denna blogg.
Enligt uppgift skall detta kort föreställa Alfred Olsson med familj. Erik Alfred var gift den 24/12 1910 i Stensele sn med Maria Kristina Karlsdotter (1884-1963). I familjen fanns barnen Ester Maria (1907-1983), Karl Henning (1919-2001) och Svea Adele (1922-1964). Dessa borde vara barnen på bilden. Dessutom finns moderna Greta Sofia med i mitten av bilden.
Alfred avled den 29/3 1971 och var då skriven i Åskilje, Stensele sn.
Enligt uppgift skall detta kort föreställa Alfred Olsson med familj. Erik Alfred var gift den 24/12 1910 i Stensele sn med Maria Kristina Karlsdotter (1884-1963). I familjen fanns barnen Ester Maria (1907-1983), Karl Henning (1919-2001) och Svea Adele (1922-1964). Dessa borde vara barnen på bilden. Dessutom finns moderna Greta Sofia med i mitten av bilden.Alfred avled den 29/3 1971 och var då skriven i Åskilje, Stensele sn.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)