Stöld i Junsele

I Polisunderrättelser 1921 kan man hitta ett antal notiser om en stöld i Junsele. Skogvaktaren Fredrik Berglund blev av med en herrcykel. 

N:o 128 Polisunderrättelser Tisdagen d. 7 Juni 1921

E. Stulen och bortkommen egendom

4:o. Natten före 2/6 bortstals i Norra Gultjöl, Junsele s:n, från skogvakt. Fr. Berglund en herrvelociped »Rambler», svart med röda och vita skenor, svartmålade stänkskärmar, pakethållare, en hemsmidd bult anbragt i trampmekanismen och ett s. k. fällbomslås fastgjort under sitsen ­­- se A 4.

A. Efterlysta personer

4:o. För under E 4 omn. velocipedstöld i Junsele misstänkes skäligen en 35- å 40-årig okänd man av medellängd, iklädd mörk rock, gråaktiga byxor, remskor och sportmössa., vilken varit synlig i trakten dagen förut och möjligen är identisk med i N:o 122 A 1 d. å. efterlyste Johan Edvard Persson-Dalqvist. Mannen ifråga torde efterspanas, anhållas och höras samt medd. sändas landsf. Domeij i Junsele distrikt, adr. Junsele, vilken begärt efterlysningen.

Då hade man troligen identifierat vem som var tjuven. Fortsättning om detta följer dagen efter.

N:o 129 Polisunderrättelser Onsdagen d. 8 Juni 1921

A. Efterlysta personer

4:o. I N:o 128 A 4 d. å. sist efterlyste Johan Edvard Persson-Dahlqvist  som 5/6 anhållits i Junsele s:n och vid förhör erkänt, att han tillgripit i N:ris 122 E 9 och 128 E 4 d. å. efterlysta velocipeder samt dessutom under innevarande år en velociped i Lits s:n — har s. d. på aftonen lyckats rymma från fjärdingsmannen. Bemälde Persson-Dahlqvist, som nu är något magrare och ej har så stora mustascher

eller så yvigt hår, som i N:o 122 intagna fotografi utvisar, var vid rymningen iklädd sv. enradig kavaj, sv. väst, grårandiga byxor, grå sportmössa, remskor, vita sannolikt hemstickade strumpor och vit skjorta utan krage. Han torde efterspanas, vid anträffandet häktas och införp. till centralf. i Härnösand och medd. sändas landsf. Domeij i Junsele distrikt, adr. Junsele, vilken begärt efterlysningen.

Här får man en hänvisning till en tidigare underrättelse eftersom denne Johan Edvard tydligen specialiserat sig på att stjäla cyklar. Jag fick därför gå tillbaka och titta i slutet av maj.

N:o 122 Polisunderrättelser Tisdagen d 31 Maj 1921

A. Efterlysta personer

 

1:o. För under E 9 omn. velocipedstöld i Ströms s:n misstänkas en okänd man, omkr. 35 år gammal, av medellängd, mörklagd och mager, samt iklädd grå kavaj, grårandiga byxor och grå sportmössa. Mannen ifråga, som möjligen är identisk med i N:o 2 D 6 d. å. sist omn. Johan Edvard Persson-Dahlqvist, torde efterspanas och lagligen behandlas; enl. begäran t. f. landsf. Magnusson i Ströms distrikt, adr. Strömsund. Persåon-Dahlqvist — se bilden härovan — är enl. uppgift från Centralbyrån för fingeravtryck född 12/2 87, 175 cm. lång, starkt byggd, med ljusbrunt hår, rödbrunt skägg, blå ögon, konkav näsa, stor mun och gulblek hy samt h. tummen stel och ett 3 cm. långt i vertikal riktning gående ärr å framsidan upptill å samma finger. Red.

Här fanns det också ett kort av Johan Edvard och det verkar vara en stilig och välklädd man. Inte är detta heller första gången som han haft svårt att hålla reda på vad han äger och vad andra äger. I början av 1921 hittade jag en notering om att han blivit frigiven efter att ha varit straffad för 6:e resan stöld. Fängelsestraffet var på nästan två år.  I början av juli så kommer nästa notering där han misstänks för att ha stulit en häst och sedan sålt den och erhållit 500 kr kontant. Sökte några år framåt utan att hitta någon mer notering så det var kanske så att rymningen lyckades och att han inte blev infångad. Någon som hört något om honom?

Jag letade också vidare och hittade att han var född den 12 februari 1887 i Alanäs församling, Jämtland län. Där avled han också på ålderdomshemmet den 11 april 1976.

Väckarklockan från Junsele

Väckarklockan som jag berättat om tidigare som såldes av Erik Jonssons efterträdare i Junsele har nu blivit såld. Budet låg länge på 22 kr och jag tänkte lägga in ett bud. Men igår satte det fart och fortsatte idag ända fram till dess auktionen avslutades.

Just den individen måste ha varit värdefull. Snygg färg men jag tycker inte den var värd så mycket ändå. Hoppas den hamnade hos någon med anknytning till Junsele.

Jag undrar fortfarande om Er. Jonssons efterträdare om det finns någon som kan berätta mera om honom och affären.

Glad Midsommar

Önskar er en glad midsommar med några somriga bilder från vår baksida.
Ha en riktigt bra helg.

Erik Jonssons efterträdare

Brukar titta in på Tradera med jämna mellanrum och nu fick jag se att det är någon som vil sälja en gammal väckarklocka och att den fanns under Junsele. En rätt snygg väckarklocka men jag saknar inte det tickande ljud som dessa klockor ofta avger vilket inte sker hos den digitala varianten av väckare. Började undrar vad den gjorde under Junsele. Det fanns flera bilder och en visade baksidan av klockan.

På baksidan fanns en lapp som säger: Erik Jonssons Eftr. Ur - Optik - Guld , Junsele Import. 
Vem var denne Erik Jonsson som hade en guldaffär i Junsele? Namnet är ju inte helt ovanligt så därför hoppas jag någon kan hjälpa mig på vägen innan jag börjar leta. Enligt annonsen så bör klockan vara från 50- eller 60-talet. Eftersom det står efterträdare så tog tydligen någon över affären efter Erik och vem var det? 

Junsele kort

Här kommer ett ganska ovanligt kort som visar Junsele samhälle och kyrka. Har inte sett detta kort tidigare och hade tänkt bjuda på det när det var på tradera tidigare i veckan. Tyvärr så var det en massa fotboll på TV samma dag så jag kom på det för sent. Synd men jag får hoppas att det kommer flera.

Någon som kan tala om mer om kortet och de hus som finns på det? Var exakt är det taget?

En bra bok

Ett litet tips på en bra bok. Den heter  Funkisar - folkgruppen med det lilla extra. Den är skriven av Nicole Kling och hon berättar om hur det är att ha en bror med Downs syndrom. Där beskriver hon sin uppväxt på 90-talet tillsammans med sin bror Larry och alla de glädjestunder som hon fått uppleva med honom. Men där finns också den andra sidan som hon blev medveten om och fick börja kämpa mot redan i skolan och det är människors okunnighet och många gånger nedlåtande sätt mot funktionshindrade.

Det finns en intervju med henne på denna adress http://urplay.se/169584.

Jag läste boken i stort sett från pärm till pärm i ett svep och kände igen många saker trots att Olle bara är fyra år gammal. Det blev många igenkännande skratt men det var vid mer än ett tillfälle som det kom en tår när jag insåg att när det kommer till fördomar och kunskap så har det hänt en del på 20 år men långt ifrån så mycket som det borde. Det som vi verkligen blivit varse är att man hela tiden måste kämpa för det stöd som han behöver och har rätt till enligt lagen. Just nu är det stödet på förskolan som är den stora frågan. Här är det jättestor skillnad mellan olika kommuner där det t.ex. i Stockholms kommun finns en resurs (en person) till varje barn medan det där vi bodde tidigare "bara" var en resurs till hans grupp. Här finns det ingen extra resurs alls. Lite trist att det skall vara så olika.

Vår lilla 4-åring är en liten bestämd kille som tecknar till oss, säger några ord eller drar runt oss till olika platser och pekar så att vi skall förstå vad han menar. När vi säger åt honom vad han skall göra så säger han nej eller skakar på huvudet om det inte överensstämmer med hans planer, och det gör det sällan, för planer och ideer har han många. Inte lätt att vara bestämd och stå på sig när han gör saker som han inte ska och sedan lägger huvudet lite på sned och ler oskyldigt men illmarigt.

En liten söt och charmig kille med blicken full av bus!!!

Första världskriget

Man brukar säga att första världskriget startade den 28 juni 1914 med skotten i Sarajevo. Det var många dispyter och många länder var oeniga om saker och hade varit så under flera år men detta var gnistan som tände elden. Kriget pågick under fyra år och slutade först 1918. I slutet av kriget härjade Spanska sjukan och där dog många civila. Spanska sjukan har jag skrivit om tidigare (klicka här) så den kommer jag inte att orda mera om nu. Istället går jag tillbaka till första världskriget. Jag har lite dålig koll på hur mycket Sverige var inblandad i det men jag antar att vi mobiliserade ett antal personer för att kunna försvara landet. När jag tittat i polisunderrättelser från 1916 så ser jag att det finns några av dessa som tröttnat och rymt från sina regementen. Har letat fram två stycken med anknytning till Ramsele församling.

Den förste hittade jag i Polisunderrättelse nr 35 den 28 mars 1916 under avsnitt A Efterlysta personer.


9:o: V. korpr. vid 10:e komp. I 18 Johan Edqvist — född 11 /4 91 i Edsele s:n, Västernorrlands län, och hemmahörande i Ramsele s:n, samma län, 170 cm. lång, undersätsig, med blont hår, blågrå ögon, gråblek hy, något insvängd näsa, bred mun och blå tatuering å båda armarna — vilken 15/3 rymt från regitet, torde efterspanas och, om han anträffas, dit återföras; enl. begäran från Chefen från 10:e komp. av Västmanlands reg:te, Västerås.

Nr två hittade jag i nr 51 den 4 maj 1916 och även han under avsnitt A Efterlysta personer.

5:o. Värnpl., kustart. 1029/9 Johan Verner Andersson -- född 16/8 94 i Ramsele s:n, Västernorrlands län, och där hemmahörande, 175,5 cm. lång, med mörkt hår och blå ögon — vilken rymt från Vaxholms kustart.-reg:te, torde efterspanas och, därest han anträffas, dit återföras; enl. begäran från Chefen för Vaxholms kustart.-reg:te, Vaxholm.

Johan Edkvist hittades och fick tillbringa 1 mån och 11 dagar i Straffängelset i Västerås med start 10 maj 1916 och orsaken var rymning mm.

Stulen velociped

I polisunderrättelserna för den 21 september 1916, under rubriken E. Stulen och bortkommen egendom,  kan man läsa följande:

2:o. Natten före 21/8 d. å. bortstals från lantbr. A. Nordkvist i Nordsjö en utanför ett hus i Nylands by i Ramsele s:n stående nästan ny herrvelociped av Norrlandsexpressens fabrikat, med svartlackerad ram, röda stänkskärmar och fäljar samt frihjul, väska och pump. Tjuven okänd. Medd. av krlm. von Hausswolff i Ramsele distrikt.

Vem var denne A. Nordkvist? Det finns två möjliga i Nordsjö, Ramsele församling. Den ene var Magnus Albin Nordkvist, född 1896 och död i december 1916. Han skrevs då som hemmansägare. Det andra alternativet är hans bror Karl Anshelm Nordqvist, född 1898. Han skrivs också som hemmansägare och avled 1924. Båda två var söner till Magnus Petter Nordqvist (1859-1905) och hans hustru Kristina Charlotta Brander (1861-1929). Stavningen av namnet Nordqvist varierar.

Bilunderrättelser

Jag har tittat lite i bilunderrättelser för 1914 och 1915. Dessa år kan vara de första åren med bilunderrättelser och jag letade naturligtvis efter personer från Ramsele eller Junsele.

1914 hittade jag inga från någon av församlingarna men 1915 fann jag en person vid namn Gunnar Österlund. Han skulle kunna vara den första som haft bil i Västra.

I Meddelande angående automobiltrafik nr 5 den 31 maj 1915 står att K.B. i Västernorrlands län har meddelat ingenkänningsmärke med nr Y235 till Gunnar Österlund i Junsele. Detta skedde den 6 maj 1915.

Någon som känner till denne Gunnar Österlund och hans bil och om den bilen var den första som rullade i området?

Polisunderrättelser 1917

I polisunderrättelserna nr 136 från lördagen den 17 november 1917 kan man läsa följande notis under avdelning C som är Diverse underrättelser.

2:o. Den 2/11 anträffades liket av en okänd man — se bilden å 2:a sidan — hängande i ett träd, med snara om halsen, invid allmänna landsvägen omkr. 8 km. från Junsele kyrka i riktning mot Åsele s:n. Mannen, som troligen varit död omkr. 14 dagar, beskrives vara 45 —50 år gammal, 180 cm. lång, med rödbrunt hår och rödbruna mustascher samt iklädd 2 enradiga rockar, 2 par byxor, 2 västar, 4 skjortor samt pjäxor. Upplysningar, ledande till den dödes identifiering, torde sändas krlm. Domeij i Junsele distrikt, vilken medd. förestående.

Det finns också en bild publicerad på personen i fråga:

Tittar man i Junsele död- och begravningsbok så kan man läsa följande:

Nr 53 död nov ? En okänd mansperson ålder 45 a 50 år. Hängning Själfmord. Begravd dec 30. Hemort okänd.

Fick man någonsin veta vem denne man var?

Vykort till A. Molund

Har köpt ett vykort på Tradera som skickats till skräddaren A. Molund 1905. kortet visar Edsele och det finns en hel del text skriven på framsidan men eftersom författaren skrivit i bilden är det lite svårt att läsa.

Abraham Molund (1872-1951) har jag skrivit om tidigare (klicka här). Det är troligt att det var han som var mottagare av kortet.

Kortets baksida med adressaten och ett frimärke med poststämpel 12 jan (eller juli) 1905.

Mähler-släkten

Såg för någon månad sedan att det var en artikel i Tidningen Ångermanland om att Mählers Smide i Näsåker och Sollefteå Svetsmekano slagit ihop sina företag. Mählers Smide har en lång historia med smeder i Näsåker. Som jag skrivit i tidigare blogginlägg så har Mählers släkten haft ett stort antal smeder. Verkar för flera grenar varit ett yrke som gått i arv i flera generationer.

Det började med Karl Fredrik Kristian som levde mellan 1718 och 1790. Han var född i Tysland och skrivs som stålsmedsmästare. Han kom till Sollefteåbruk i slutet av 1740-talet på rekommendation av Jonas Alströmmer (potatiskungen). Han var gift med Helena Foss 1712-1802 som också kom från Tyskland. De hade flera barn med sig. Sonen Johan Vilhelm Adolf Mähler 1742-1791 arbetade också som stålsmed men efter ett stöldmål blev han förvisad från Bruket.

Där tog smederna slut i min gren av släkten som gick via Långsele och Resele till Salsjön i Edsele sn där Märta Greta Mähler levde och var gift med torparen Anders Nilsson 1825-1895. Makarna hade flera barn och en var dottern Kristina Lisa Andersdotter som gifte sig till Forsnäs, Ådals-Liden församling. Hon var min mormors farmor.

I Ångermanland så finns det många ättlingar till Karl Fredrik Kristian Mähler. Om man tittar i folkräkningen för 1900 så hittar man 49 stycken med efternamnet i Västernorrlands län. Av dessa finna 16 st i Resele, 13 st i Ådals-Liden, 4 st i Helgum och i Junsele, 2 st i Nätra, Överlännäs och Bjärtrå. Detta var bara de som fört namnet vidare, många fler är de som har andra namn.

Mähler-släkten bildade för några år sedan en släktförening och de har en hemsida som finns här. Föreningen ger årligen ut två nyhetsbrev och har regelbundet släktträffar, den senaste var förra året och den har jag publicerat bilder från tidigare.

Ni som vet om att ni härstammar från Mähler får gärna skriva en kommentar till detta inlägg och tala om hur ni kommer tillbaka till den förste idag kände Mähler.

Ramsele Prostgård

Här kommer ett kort som visar Ramsele prostgård, ännu ett av många kort som visar området nere vid gamla kyrkan. Detta är en något annorlunda fotovinkel och jag har inte sett många liknande kort.

Även detta kort är skickat av Alexius Rydén som jag skrivit några korta rader om tidigare. Denna gång så har han skickat kort, daterat 29 juni 1910, till Herr Carl Ol. Friberg i Mofalla, Karsberga, Skaraborgs län.

Gamla bron i Ramsele

Här kommer ett kort som visar den gamla bron i Ramsele. Den gick över Faxälven snett nedanför nuvarande utomhusbadet. Man ser nipan upp och nya kyrkan uppe på kanten.

Någon som vet när den byggdes och när den revs?

Svenska Gods och Gårdar Junsele

Letade idag rätt på Junsele på samma skiva och även för denna församling inleds avsnittet med en bild på kyrkan och en beskrivning som finns här nedan.

Junsele

 JUNSELE socken i Angermanlands västra domsagas tingslag ligger vid lapplandsgränsen mellan Bodum och Anundsjö. Socknen genomrinnes av Angermanälven, och i dess centrum ligger ehuru ej genomfluten av älven Betarsjön i form av två avlånga vikar, vilka sammanlöpa i sydost. Naturen är landskapets vanliga storslaget vilda. Flera höjder nå mer än 500 m. över havet, medan Betarsjöns yta ligger endast 196 m. över havet. I norr nå Tjälbergets sluttningar inom socknen 540 m. Bebyggelsen håller sig huvudsakligen till älvdalen och spridda bergshöjder.
Jorden äges till mycket stor del av staten och trävarubolagen.
Fornminnen: Dessa utgöras dels av lösa stenåldersfynd, dels av stenåldersboplatser. Dylika ha påträffats vid Edsforsen, Grundtjärn, Ottersjön, Gärdsele, örtensjön och Ysjön.
Areal: 1.323,11 kvkm. Enligt 1938 års fastighetstaxering är ägovidden: 2.09S har åker, 4,6 tomt och trädgård, 809,1 slåtteräng, 37 kultiverad betesäng, 89.577,9 skogsmark, 25.392,2 övrig mark.
Jordbruksvärde: 3.790.300 kr. I jordbruksvärdet ingående värde å skogsmark: 1.280.000 kr.
Skogsvärde: 3.890.000 kr.
Tomt- o. industrivärde: 16.500 kr.
Invånarantal: 4.069 (1940).
Socknen är nämnd med sitt nuvarande namn 1535. Den var fordom annex till Resele men är numera eget pastorat.
Kyrkan är uppförd 1883. Bland inventarierna märkas en broderad mässhake från 1400-talet och ett altarskåp från det påföljande århundradet. När kyrkan byggdes revs den gamla, som var uppförd 1763 av allmogekonstnären Pehr Zachrisson från Kubbe i Anundsjö. I denna kyrka funnos målningar av Abraham Segerström från Härnösand. Fyra bevarade dörrar visa en vacker utsmyckning.
Kyrkoherde: Nordien, Nils Marcus Natanael.

Här hittade jag också en gammal släktgård. Den Sven Selin som står omnämnd är Sven Kristoffersson Selin (1825-1907) och alltså min farfars morfars far och Anders Jansson är alltså min farfars morfars morfar och Kristoffer Selin min farfars morfar. Sven har jag skrivit om tidigare i denna blogg (bara att söka på Selin).

Gårelehöjden 2

Postadr.: Gårelehöjden.
Areal: Total 45 har, därav 4 åker, 41 skog. Tax.-v. 5.300.
Jordart: Ler- o. sandjord. Skogsbest.: Barrskog.
Manbyggn. uppf. 1939, sommarstugan troligen 70-80 år gammal. Ekonomibyggn. uppf. i början av 1900-talet. 1 häst, 3 kor, svin till husbehov, 8 får, 8 getter, 20 höns. Gårdens förste kände äg. är Anders Jansson, som var äg. omkr. 1852. Efter honom kom hans svärson Sven Selin, vilken i sin tur överlät gården till sonen Andreas Stenmark. Den övergick därefter till dennes son Emanuel Stenmark, som 1922 efterträddes av nuv. äg.
Äg.: Bror Selin f. 1887. Son till Kristoffer Selin o. h. h. Anna Brita f. Jonsson. Gift med Hillevi f. Salomonsson. Barn: Britt, Bo, Evy, Bertil.

Svenska Gods och Gårdar Ramsele

Vid släktforskardagarna i Norrköping så hittade jag Svenska Gods och Gårdar som pdf. Försökte leta fram farmors och farfars hus i Forsmo men det fanns inte. Kommer ihåg att det fanns två böcker hemma hos farmor där huset fanns med men de var nog äldre än denna. Den äldsta var ganska liten och jag tror att den var från före 1920. Denna är från 1941. Även om jag inte hittade deras hus så får man lite fakta om Ramsele och naturligtvis en bild av kyrkan.

Ramsele

RAMSELE socken tillhör Ångermanlands västra domsagas tingslag och är belägen invid jämtlandsgränsen mellan Fjällsjö i norr och Edsele i söder. Mitt igenom socknen rinner den forsrika Faxälven, kantad av talrika nipor, och genom dess östra del rinner Fjällsjöälven. Områdets höjd över havet växlar mellan 200 m. och mer än 500. 530 är höjden å Kolsjöbackarna längst i söder å jämtlandsgränsen. Talrika insjöar finnas, varav den största är Nässjön, belägen mellan de båda
älvarna.Ungefär hälften av socknens jord äges av de stora trävarubolagen.
 
Fornminnen: Endast stenålderslämningar äro kända. Bland dessa märkas flera boplatser, såsom t. ex.
vid Kvarnbacken nära Nässjön, å Slåttholmen, vid Vackervika, Vallen, Vimmeråsen och Ö. Sundsudden i sjön Äxingen.
 
Areal: 1.037,33 kvkm. Enligt 1938 års fastighetstaxering är ägovidden: 1.877,7 har åker, 1.154,9 slåtteräng, 3,1 kultiverad betesäng, 979,5 annan betesäng, 76.876,3 skogsmark, 13.179,7 övrig mark. Jordbruksvärde: 3.831.200 kr. I jordbruksvärdet ingående värde å skogsmark: 1.396.900 kr. Skogsvärde: 4.348.800 kr. Tomt och industrivärde: 9.500 kr. Invånarantal: 4.220 (1940).
 
"Rafnasil" är nämnt 1270. Socknen omfattade då även de nuvarande socknarna Helgum, Edsele, Fjällsjö, Bodum och Tåsjö. Vid pastoratsdelning 1835 gjordes Edsele till annex under Ramsele, men sedan 1912 bildar det senare nu ett pastorat.
 
Kyrkan är byggd i sten 1855-57. Bland inventarierna märkas en medeltida broderad mässhake samt en
silverkalk från 1600-talet med drottning Maria Eleonoras namn ingraverat jämte riksvapnet. Socknens gamla medeltidskyrka kvarstår ännu. — Kyrkoherde: Himmelstrand, John Sebastian.

Ramsele kommunala realskola

Har fått lite synpunkter på att jag kallade denna skola för Krångåkerskolan. Det skall istället vara Ramsele kommunala realskola eller Ramsele realskola (fast för mig är det nog ändå det första som gäller). Har fått en bild till på skolan som borde vara från 1950- eller 1960-talet.

Skulle vara intressant att veta när skolan byggdes och när den bytte namn till Krångåkerskolan. När lades skolan ner helt?

Junsele kyrka

Har funnit två kort på nätet som visar Junsele kyrka. Sparade ner dem men tyvärr så blev kvalitén inte den bästa.

Den första bilden visar kyrkan invändigt och uppges vara från 1930-talet. Har försökt ett antal gånger när jag varit uppe och hälsat på mina föräldrar och gjort besök i Junsele att komma in i kyrkan och ta lite kort. Tyvärr så är den alltid låst, synd att det måste vara så. Därför har jag inga bilder att jämföra mot hur det ser ut idag.

Det andra kortet skall vara från 1920-talet och visar utsidan av kyrkan.

Utsidan har jag lyckats fota. Så till sist ett kort som jag tog, inte långt ifrån platsen där fotografen ovan tog sitt kort. Fotot tog jag sommaren 2011.

Krångåkerskolan

Hittade detta kort på Tradera idag. Inte så vanligt motiv, det är Krångåkerskolan i Ramsele. Där gick klasserna 1-6. Idag så inrymmer huset SVAR.

Mellan fotbollsplanen och vita huset ovanför finns det en tennisplan (eller iaf fanns det när jag gick i skola i Ramsele). I huset som man bara skymtar hörnet på nere till höger bodde en klasskompis. Västerut har det byggts en hel del hus sedan detta kort togs och där finns idag Ramsele ishall. Husen uppe i överkanten är i byn Krången. Till höger en bit utanför kortet ligger Ramsele kyrka.

Betarsjön

Junsele ligger vid Ångermanlands största sjö, Betarsjön. Jag har inte sett många kort med motiv på sjön men här har vi ett som låg ute på Tradera för några veckor sedan.

I Svensk Uppslagsbok tryckt 1958 kan man läsa följande:
Betarsjön, sjö i Fjällsjö tingslag, 196 m ö.h; areal 34,4 km2. B. avrinner genom Röån till Ångermanälven.

100 år sedan Titanic gick på isberget

När man tittar i husförhörslängderna så är det rätt många från både Ramsele och Junsele som utvandrade till USA eller Kanada. En vanlig väg att åka var att ta sig till Trondheim och ta båten där till England. Där kunde de sedan kliva på någon av de stora Atlantbåtarna. Titanic var ett av dessa fartyg och vad jag vet så var det ingen från dessa två församlingar med på detta fartygs jungfruesa.

I dagens SvD var det en helsida om fartyget och det var intressant läsning. Det gjorde att jag letade fram en bok om Titanic som jag har samt tittade lite på nätet för att hitta mera om fartyget och olyckan. Boken heter Titanic och är skriven av Claes-Göran Wetterholm. Där berättas att konkurrensen drev fram allt större fartyg. Cunard linjen hade Lusitania och Mauretania. De var gigantiska och snabba. Mauritania tog 1908 Atlantens Blå Band och behöll det under 22 år med en fart av 26.06 knop vid någon av de första resorna över Atlanten.

För att vara med och tävla beställde The White Star Line tre jättelika fartyg som skulle överglänsa Cunard linjens fartyg i storlek men inte i fart. Kolförbrukningen var enorm för så stora fartyg och ökade markant för farter över 20 knop. Maximala hastigheten bestämdes därför till 22-23 knop. På de första ritningarna hade fartygen tre skorstenar men tidens mode var fyra så det fick det bli och ritningarna gjordes om. Olympic och Titanic tillverkades sida vid sida. Olympic sjösattes den 20 oktober 1920 och var klar 31 maj 1911, samma dag sjösattes Titanic.

Titanic hade 29 ångpannor varav 24 var dubbeländade och fem enkeländade skotska pannor. 174 eldare behövdes och de var indelade i fyratimmars skift. Nu var inte alla dessa med eftersom några missade avgången i Southampton. Dessutom tillkom 73 lämpare och 33 smörjare. Totalt bestod maskinrumspersonalen av 325 personer. Titanic hade tillåtelse att ta 3547 personer men det fanns bara 20 livbåtar med plats för 1178 personer, en omöjlig ekvation om katastrofen skulle vara framme. Men det var ändå 216 flera livbåtsplatser än va bestämmelserna för den tiden hade som ett minimum. Installerat fanns ändå Axel Welins dubbelverkande dävertar och det skulle gjort det möjligt att ta 32 livbåtar och kanske också 48 st.

Fartygsfakta från SvD.
Vikt: 46328 bruttoton.
Längd: 269 meter.
Bredd: 28 meter.
Höjd:  53 meter från skorstenstopp till köl.
Kolåtgång: 620-640 ton/dag.

Den 10 april 1912 kl 12:15 påbörjade Titanic sin resa. Sex stycken bogserbåtar hjälpte henne ut från hamnen. Resan gick lungt till kvällen den 14 april. Fartyget hade hunnit drygt två tredjedels väg från England till Amerika. De hade fått meddelande om att det kunde finnas isberg i området och höll utkik. Klockan var 23:40 när de fick syn på ett isberg som var ganska litet men växte i storlek ganska snabbt när det kom närmare. En varning gick också till bryggan men giren "Dikt styrbord" kom för sent. Titanic höll ungefär 21 knop och pressades mot isbergets sida och plåtar slogs in och nitarna lossade. Fartyget var uppdelat i avdelningar och kunde hålla sig flytande med fyra sektioner vattenfyllda men isberget öppnade upp fem och en halv sektion. Dessutom var väggarna mellan avdelningarna för låga och kl 01:00 den 15 april hade fören sjunkit ner något och flera avdelningar hade vattenfyllts. Bryggan hamnar under vatten kl 02:17 och  fartyget sjunker snabbare, det ställer sig mer och mer på högkant och bryts tillslut av och fören sjunker först. Aktern reser upp sig innan den också sjunker runt kl 02:20. Ett antal livbåtar, mer eller mindre fyllda har satts i vattnet och när fartyget Carpathia kommer fram kl 03:30 börjar hon leta livbåtar och tar upp den första kl 04:10.

I SvD kan man läsa om antalet överlevande.
Av besättningens 898 personer överlever 212 stycken.
Av 1:a klass passagerarnas 324 personer överlever 201 stycken.
Av 2:a klass passagerarnas 276 personer överlever 180 stycken.
Av 3:e klass passagerarnas 709 personer överlever 119 stycken.

De flesta båtarna tog bara kvinnor och barn och en del besättningsmän var mera nitiska i att följa detta än andra, detta gjorde att ett antal livbåtar sjösattes halvtomma. Som man kan se ovan var det 3:e klass passagerarna som hade den i särklass största procentuella förlusten medan de i de bättre klasserna klarade sig mycket bättre. En fruktansvärd katastrof var det.

Letar man på nätet så kan man hitta notiser om överlevare som avlidit de senaste åren.

Notis från SVT Nyheter:

Sista överlevande från Titanic död

Publicerad 31 maj 2009 - 21:20
Uppdaterad 31 maj 2009 - 21:28

Millvina Dean, den enda återstående överlevande från Titanic, avled på söndagen i England, rapporterade BBC. Hon blev 97 år.
Dean var bara två månader gammal när hennes familj emigrerade till Kansas i USA ombord på Titanic som kolliderade med ett isberg på sin jungfrutur 1912.
Hon lades i en säck och bars i säkerhet. Även hennes mor och bror överlevde men fadern var bland de 1 500 passagerare och besättningsmedlemmar som dog.

Notis från Aftonbladet:

Svenskättlingen Lillian Asplund var fem år vid katastrofen

En av de sista överlevande från Titanics sista resa är död.
Svenskan Lillian Gertrud Asplund blev 99 år gammal.
Nu finns ingen längre kvar som minns katastrofen.
Lillian Gertud Asplund var fem år gammal när Titanic gick under 1912. Hon har skytt publicitet och pratade sällan om den fruktansvärda händelsen, rapporterar BBC.
I lördags avled Lillian Gertud Asplund i sitt hem. Hon blev 99 år gammal.

Glad Påsk!

Glad Påsk till er alla!!!

En hälsning från en liten fotbollsspelare (Totti Jr) som tycker om att leka med påskriset.

Magdalena Magnusson i Krången

När jag tittade i handelsregistret på SVAR:s sida så hittade jag en person vid namn Magdalena Christina Magnusson som driver företag under namnet Magdalena Magnusson. Det verkar att gå bra för henne för hon öppnade inom några år filialer i flera av grannförsamlingarna.

På blad 784 kan man läsa följande:
Anmälan intagen i registret 1888 den 14 dec. Kungörelse införda i ortens tidning 19 dec och i allmänna tidningarna den 24 dec.
Magdalena Christina Magnusson i Krången Ramsele socken emnar derstädes öppna handelsrörelse under firma Magdalena Magnusson

Nästa registrering finns den 24 feb 1897. Den kungjordes i ortstidningen den 14 april och i allmänna tidningarna den 30 april.
Filialer af firmans rörelse hafva öppnats inom Fjellsjö och Junsele socknar.

Nästa utökning skedde något år senare och registrerades den 25 feb 1899. Notis i ortstidningen den 9 mars och i allmänna tidningarna den 13 mars.
Filialer af firmans rörelse har öppnats inom Edsele, Bodum, Ådals-Liden, Tåsjö och Resele socknar.

Den 18 juni 1951 har det noterats att rörelsen har upphört. Jag har letat efter denna Magdalena Magnusson i Krången i husförhörslängden som sträcker sig mellan 1884 och 1893 men inte hittat någon passande person. Hittade iaf en person med det namnet som dog i Ramsele 1931 så jag skall leta vidare efter henne. Någon som vet mera om henne? Vem hon var? Vilken typ av rörelse hade hon och var fanns filialerna i de uppräknade socknarna?

Postbussen

En bild av när postbussen passerade över Ovanmobron 1938. Tack för att jag fått tillgång till bilden.

 

Någon som vet varför man byggde bron på det här sättet med den omvända bågen under? Varför gjorde man så och finns det flera broar som är byggd på liknande sätt? Någon sådan bro som finns kvar?

Ett minne som jag har, vet inte om det är dröm eller sanning, är att jag varit vid Ovanmobron (en nyare variant) och sett ett flygplan som störtat i vattnet. Någon som kan berätta mera om detta eller säga att jag fantiserat ihop det?

Vykort från Junsele

Hittade ett vykort på nätet med flera olika bilder på samma kort. Är väl inte så ovanligt men ganska roligt. De olika motiven på bilden är:
- utomhusbassängen i Junsele samhälle, inte så långt från Djurparken.
- Junsele camping.
- kapellet i Öfra. En intressant plats, var på besök där för flera år sedan men det kanske är dags igen.
- solnedgång över Betarsjön.

Värt ett besök!!

Hockeysäsongen nästan slut

Förra veckan försvann MoDo ur slutspelet och jag hade hoppats på att det skulle bli en match till men nu torskade de på hemmaplan i den avslutande matchen mot Skellefteå AIK. För första gången på flera år (sedan 2008) så gick de till slutspel och var nog lite mätta när de kom in till den matchserien. Det gjorde att det blev två relativt enkla segrar till att börja med för Skellefteå men sedan kom det lite underskattning in i bilden och genast tog MoDo chansen. Två raka vinster och en mycket bra match i Skellefteå där de hade ledning en bit in i tredje perioden men sedan gjorde Skellefteå två mål på lite tveksamma målvaktsinsatser, synd för Tellan hade fram till dess varit mer än strålande. Sedan kom den sista matchen och där orkade inte MoDo med längre. Inte så konstigt eftersom de kört hårt på ganska få spelare. Backar som Tollefsen, Ahnelöv och Pöck hade kopiöst med speltid och även forwards som Skröder snittade väl över 20 min i matcherna. Rätt att vara lite trött alltså med match varannan dag. Det blev en mindre spännande och nervös avslutning på denna säsong än förra när de höll sig kvar i Elitserien i den sista matchen i kvalserien. Så tack för en bra säsong.

Redan några dagar efter avslutad säsong så började rensningen i truppen och då försvann Dick Axelsson, Anton Hedman, Brett Skinner och Patrik Cedergren raskt ur truppen, någon dag senare så fick inte heller Tellan kontrakt (lite synd för han har varit ruggig bra i slutspelet). Den sistnämnde fanns det nog stora chanser att få ha kvar trots att det tidigare talats om att han ville tillbaka till Djurgården. Men Djurgården ligger ju lite pyrt till i kvalserien och Tellan kanske inte har lust att spela där om de åker ur. Idag presenterades första nyförvärvet, målvakten Oscar Alsenfeldt. Honom känner jag inte till så mycket om, han har spelat i Växjö och denna säsong fick han nog inte stå så många matcher. Fast han var rätt bra förra året när Växjö tog första platsen i kvalserien före MoDo. Blir säkert en stabil och bra förstekeeper och så hoppas jag att Anton Forsberg blir kvar också.

Några andra som bara måste bli kvar är Skröder, Danielsson och Schremp.

Jag är ganska nöjd med MoDos säsong men lite besviken på dem för att jag, trots ett antal mail, inte fått något svar när jag ville köpa en av jubileumströjorna från matchen mot Brynäs. Inte så bra sätt att ta hand om en verklig supporter tycker jag men de kanske har annat att göra och svarar när de får tid!!!

Får väl roa mig med att se en och annan match i resten av slutspelet och i VM och vänta på att det skall bli höst så att nästa säsong börjar :-)

Nylén i Handelsregistret

Har idag varit in och tittat lite i handelsregistret för att se om jag kunde hitta någon Söderdahl i Junsele men sådan tur hade jag inte. Men jag hittade en annan gammal bekant, nämligen Erik Olof Nylén. Om honom har jag skrivit tidigare i bloggen och vill ni se mera fakta om honom så klicka här.

Registreringarna i Handelsregistret började 1888 så jag antar att E.O. Nylén hade varit verksam tidigare. Men första registrering finns på blad nr 211. Anmälan intogs i registret den 8 maj 1888. Den 11 maj kungjordes det i ortstidningen och den 14 maj i allmänna tidningarna. Följande finns att läsa:

Erik Olof Nylén i Forsnäs, Ådals-Lidens socken emnar fortfarande idka handelsrörelse derstädes under firma E.O. Nylén

Nästa registrering för honom finns på blad 773. Noteringen är införd den 22 november 1888. Kungörelse i ortstidningen den 5 december och i allmänna tidningarna den 8 samma månad. Då står det:

Erik Olof Nylén har flyttat sin handelsrörelse från Ådals-Liden socken till Ramsele socken, der rörelsen bedrifves under firma E.O. Nylén: rörelsen i Ådals-Liden blir filial.

Eftersom Erik Olof avled 1905 och hustrun 1908 så kan man tänka sig att rörelsen avslutades då. Men den nästa notering som finns är från den 6 december 1950 då det står att rörelsen har upphört, misstänker att det var en stor kontroll och rensning i listorna det året.

Någon som vet var E.O. Nylén hade sin rörelse i Ramsele?

En bror till Erik Olof, Israel Nylén, finns med på blad 219. Han registrerades den 8 maj 1888 och kungörelse samma datum som för Erik Olof.

Israel Nylén i Nordanåker, Edsele socken, emnar fortfarande idka handelsrörelse derstädes under firma I. Nylén

Även denna rörelse noteras som att den upphört den 19 maj 1950.

Bryggeri i Junsele

På Tradera fanns det för några veckor sedan två stycken läskedrycksettiketter från G. & E. Söderdahls Vattenfabrik. Jag missade avslutningen av budgivningen men det spelade nog ingen roll för de blev rätt dyra. Den ena av ettiketterna gick för 610 kr (Apelsin-Brus) så den hade jag aldrig varit med på hela vägen medan den andra kostade 97 kr så den kunde jag kanske gått med lite till. Men har i alla fall sparat ned bilderna från nätet så att jag kan visa dessa i min blogg.

Någon som känner till något mera om läskedrycksfabriken? Vilka var G. och E. Söderdahl? Har sett något kort tidigare på Söderdahls hotell men var det samma personer som hade det?

Finns det flera ettiketter från samma fabrik?

Ovanmo bron

Här kommer ett flygfoto över bron till Ovanmo. Det står på fotot att det skall vara taget 1965 och är från södra sidan av Faxälven. Underhänget på bron har jag visat på något annat kort som jag publicerat tidigare.

Huset i bildens nederkant ägdes av någon som hette Olsson (om jag kommer ihåg rätt). Det andra huset vet jag inte vem som äger/ägde.

Junsele samhälle

Här kommer ett flygfoto över Junsele centrala delar.

Här kan man se Köpmangatan som går från kortets nedre högra hörn och upp mot kortets överdel. Gatan som korsar är Länsmansvägen som övergår i Sjövägen. Det finns inte så många hus som det finns idag och t.ex så finns inte Ica-affären. Långt upp i bildens överkant ser man nuvarande vägen mot Åsele. Någon som vet när kortet kan vara taget?