Leksands kyrka

När vi åkte från Västanvik så skymtade vi Leksands kyrka över vattnet. Den låg så fint där så vi tog en runda in i Leksands samhälle och letade rätt på kyrkan och tog några bilder. Det hör inte till vanligheten att kyrkorna är öppna men denna var faktiskt det så att vi till och med kunde komma in och knäppa några kort. En guide fanns det där också som kunde berätta lite mera om dess historia.

Guiden berättade att kyrkan har anor från minst 1200-talet och sedan byggts på undan för undan. Den utformning som kyrkan har idag fick den 1715 och har nu plats för cirka 1500 personer i två plan. Som mest har kyrkan kunnat ta cirka 2000 personer men några bänkar har plockats bort till den nuvarande uppsättningen av bänkar.

Vad är då äldst i kyrkan? Det finns sex pelare som har lite räfflor. Det är den äldsta delen av kyrkan och resten är påbyggnader. Räfflorna kan man se på bilden ovan. 

Ett av de äldsta föremålen i kyrkan är det krucifix som hänger långt fram i gången nära altaret. Det är daterat till 1300-talet.

Denna tavla är också riktigt gammal. Den föreställer Jesus och Maria och den hämtades hem från Italien av Axel Munthe. Tavlan skall också vara från 1300-talet.

Kyrkan har inget vanligt torn utan mera en spira och en kupol. Den tillkom under 1700-talet och inspirerades av en deltagare i Karl XII:s slag i Ryssland i början av 1700-talet.

I kyrkan finns två orglar och den största av dem har 50 stämmor och är Dalarnas största orgel. Den andra är betydligt mindre och nyare och finns mellan predikstolen och altaret.

Människor från Leksand

Har varit på besök i Leksand och blev då lite nyfiken på om det var några därifrån som flyttat norrut till Junsele och Ramsele.

Genom att titta i folkräkningarna för åren 1880, 1890, 1900 och 1910 på www.svar.ra.se så kan man se att det var en hel del födda i Leksands församling som kom till Västernorrland men inte så många till Ramsele och Junsele.

1880:

Västernorrland 81 personer
Junsele 0 personer
Ramsele 4 personer (Anders Ersson Brask, Erik Persson Kus, Margareta Persdotter Kus, Per Persson)
Ådals-Liden 0 personer
Fjällsjö 5 personer

1890:

Västernorrland 182 personer
Junsele 0 personer
Ramsele 4 personer (Anders Ersson Brask, Erik Persson Kus, Margareta Persdotter Kus, Per Sjödin)
Ådals-Liden 0 personer
Fjällsjö 5 personer

1900:

Västernorrland 169 personer
Junsele 0 personer
Ramsele 2 personer (Erik Persson Kus, Margareta Persdotter Kus)
Ådals-Liden 0 personer
Fjällsjö 0 personer

1910:

Västernorrland 158 personer
Junsele 0 personer
Ramsele 2 personer (Kristina Brunsell, Margareta Persdotter Kus)
Ådals-Liden 1 person (Anna Olofsdotter)
Fjällsjö 2 personer

Som det går att se i sammanställningen så ökade antalet födda i Leksand, bosatta i Västernorrlands län, mellan 1880 och 1890 med drygt 100 personer för att de kommande 20 åren minska något. I Ramsele förekommer sex olika personer medan Junsele inte någon gång i folkräkningarna har någon född i Leksand. Vad man skall tänka på är att dessa år är stickprov och att det kan ha bott flera i församlingarna och länet mellan dessa årtal.  

Bilregistret

På www.svar.ra.se finns det ett bilregister där man kan hitta inregistrerade bilar för Västernorrland från 1907 och framåt till och med 1923 (det finns längre men ej skannat). Där finns info om en bil åt Petter Isidor Amundrud i Imnäs, Ramsele sn.Det är en Personvagn av typ Ford med en motor om 20 hästkrafter och bilens vikt är 732 kg. Däcken är av gummi.Den registrerades den 8 oktober 1923 och fick nummer Y1816. Bilens hemvist är Ramsele socken och ägare är Hemmansägaren Petter Isidor Amundrud i Imnäs, Ramsele socken. I kolumnen Automobilens avförande ur registret står följande: 1923 21/10 tillstånd till yrkesmässig trafik. Tydligen hade Amundrud någon form av rörelse med sitt fordon, kan det ha varit taxitrafik? Kanske den första taxibilen i Imnäs? Någon som vet mera om detta.  

God fortsättning på midsommar

Hoppas ni haft en bra inledning på midsommarfirandet och att det blir lika bra eller ännu bättre resten av helgen!! För mig blev det lite annorlunda midsommar eftersom jag varit i Spanien på möten i veckan och där firar de minsann inte midsommar som vi gör. De har inga som helst problem med att arbeta även på midsommarafton så mötet slutade först igår och det var mindre än en timme kvar av fredagen när jag kom hem.

Önskar er alla ett något försenat

GLAD MIDSOMMAR

Det gör jag med några bilder från Madrid.

Biblioteca National

Hard Rock Café som ligger nära det stora biblioteket ovan.

Templo De Debod.

Ett tempel från Egypten som är 2200 år gammal. Temlet var tillägnat gudarna Amun och Isis. Det donerades till Spanien av den Egyptiska regeringen 1968 som ett bevis på deras tacksamhet för den hjälp de fått med att rädda templet Abu Simbel.  

Palacio Real. Det kungliga slottet i Madrid.

Förteckning över fångar i Norrbotten

På www.svar.ra.se kan man hitta listor över fångar i olika fängelser. Min bror skickade mig för någon vecka sedan en referens till en i Ramsele född person som bodde i Boden.

3 januari 1906
Anders Erik Sundin Född den 2/3-63 i Ramsele socken; hemma i Boden; arbetare
Böter Polisuppsyningsman Berglund.
Enligt föfvandts. res.af den 10/6 - 05 skall Sundin, därest han fortfarande saknar tillgång att gälda de honom af ÖfverLuleå H.R. genom utslag den 15/1 - 04 ådömda böter för fylleri 10 kr. för oljud 15 kr. och för våldsamt motstånd 25 kr., tillhopa 50 kr., undergå åtta dagars fängelse.
Straffet började den 3/1 - 06. Januari 11 frigifven kl 8 f.m.

Anders Eric Sundin föddes den 2/3 1863 i Rensjön, Ramsele sn som en son till Eric Ersson Sundin och hans hustru Anna Märta Andersdotter. Han döptes den 8/3 av P. Söderholm. Anders Eric gifte sig 1893 med Emma Erica Andersdotter från Ström sn. Han dog den 22/2 1926 i Lakaträsk, Edefors sn i Norrbottens län. Hustrun dog i samma by 1955.

Polisunderrättelser 1883

Här kommer några notiser ur polisunderrättelser för personer i Junsele.  Abraham Oskar Jonsson i Tara har fått en häst stulen. Detta står i Polisunderrättelser nr 44 tisdagen den 17 april 1883.

A. Efterlyste personer

  2:o. Finske undersåten Edvard Andersson, hvilken, sedan i medlet af December 1882 tjenat såsom dräng hos bonden Abram Oskar Jonsson i Tara, Junsele s:n, har d. 27/3 uttagit ett Abram Oskar Jonsson tillhörigt stokreatur för att med detsamma från Hafsnäset, Alanäsets s:n, Jemtland, hemforsla ett lass kalk, men sedan dess ej afhörts o. icke heller varit synlig hvarken i Hafsnäset eller på väg dit, hvarföre det med säkerhet kan antagas, att Andersson i afsigt att stjäla hästkreaturet med sele o. åkdon — se E. 2 — icke ämnar återvända. Vid afvikandet har Edvard Andersson qvarlemnat ett d. 12/2 83 dagtecknadt i Lommiiåke (Finland) skrifvet bref. Af nämnda bref, som saknar utanskrift, synes framgå, att Andersson äfven förut begått någon brottslig handling, derför han uppmanas att hos Gud bedja om förlåtelse. Ett annat till Edv. Andersson adresseradt bref, dagtecknadt Lomijoke 12/2 83, är skrifvet på finska språket o. undertecknadt "Garfvaremästaren Carl Laurell, Hernösand, Hässjö, Norrkrånga". Härförutom finnes uti den afviknes gömmor ett bref, dagtecknadt Wasa 14/2 83, skrifvet på finska, samt ett från Edv. Andersson till poliskonstapeln Gustaf Åhlberg, Uleåborg, adresseradt, på finska språket skrifvet bref.

  Edvard Andersson är omkr. 30 år gl, omkr. 5,5 fot lång, med mörkblå ögon, mörkt hår o. mörk skäggbotten, vid afvikandet var han iklädd grå vadmalsrock, mörka korderojbyxor, remskor, sv. knottrig mössa, liknande sibiriskinn, samt antages hafva tagit vägen åt Östersund. Han torde efterspanas o. häktas samt införp. till länsfängelset i Hernösand, enl. begäran af Kr.- länsm. Kallin i Westernorrl. 4:e B.

E. Stulen och Bortkommen egendom

Häst o. släde:

  2:o. Ett ljusbrunt stokreatur, omkr. 5 fot högt, med fällman, 10 år g:lt, långt o. smalt till växten, något snedt i ryggens bakre del eller i ländkorset samt svårt att sko, 1 vanlig arbetssele o. 1 gödselsläde med skäppa, äro tillgripna vid Tara i Junsele s:n — se A. 2.

Amerika släkten II

Sven Robert Josephson föddes 23/1 1884 i Betarsjönäset, Junsele sn. Sven gifte sig 27/10 1907 i Ådals-Liden sn med Christina Margareta Nordin. Hon var född 23/2 1886 i Forsnäs, Ådals-Liden sn. Familjen bosatte sig först i Rå, Ådals-Liden sn men 1908 flyttade de till Forsnäs. Första barnet Helmer föddes i Rå innan de utvandrade. Familjen utvandrade den 15/4 1909 till Kanada. De köpte biljett i Trondheim och den 21/4 åkte de med skeppet Tasso. Med på resan var Christinas bröder Anders Peter och Henrik Jakob. Den förstnämnde hade varit hem och hämtat sin fru Katarina. Dessutom åkte systern Regina med. Fartyget gick till Hull via bl.a. Bergen. De fortsatte färden från Liverpool den 30/4 och reste till Quebec. Fartyget hette Virginian. De anlände till Quebec i Kanada den 8/5 så resan tog bara drygt en vecka. Väl framme fortsatte resan till Winnipeg och därefter till Alpine, Manitoba och där hade de en gård. Äldste sonen Helmer var med från Sverige. Sedan kom Svea, Margareta, Holger, Alf, Nels, Ture Gotfrid (död ung), Ture, Helen, Ida, Albert, Jean, Erik, Edna Elisabeth (död ung). Här är en bild av familjen tagen ca 1938.

Christina dog i Alpine 5/3 1939 och Sven i Benito, Manitoba 12/7 1956.

Sven var en son till Josef Andersson. Han var född 12/7 1844 i Betarsjönäset, Junsele sn. Josef gifte sig 12/12 1875 i Junsele sn med Eva Kajsa Molund. Hon var född 18/8 1851 i Mo, Junsele sn och en dotter till Anders Ingelsson Molund och hans hustru Maria Abrahamsdotter. Josef var först nybyggare i Betarsjönäset men 1891 flyttade han till Rå, Ådals-Liden sn och blev bonde där. Han dog där 5/6 1920 och hustrun på samma ort 18/12 1925. Makarna hade tio barn men fyra av dem dog innan de fyllt 20 år. Någon som har kort av Josef och Eva Kajsa?

Josef var en son till Anders Josefsson och hans hustru Ingeborg Persdotter. Anders föddes 9/7 1818 i Eden, Junsele sn och gifte sig 17/12 1843 i Junsele sn med Ingeborg. Hon var född 9/12 1809 i Övra, Junsele sn. Anders var nybyggare i Betarsjönäset och dog där 30/7 1889. Hustrun levde knappt två år till och dog 22/6 1891.

Anders var en son till Josef Andersson (1790-1824) och hans hustru Sara Andersdotter (1797-1867).

Josef var en son till Anders Andersson (1744-1818) och hans hustru Dordi Ingelsdotter (1753-1831).

Amerika släkten

Det var någon gång på 80-talet som jag för första gången träffade "amerikanerna" när de kom hem och hälsade på mina föräldrar. Vid det tillfället var det tre syskon med respektive, Albert och Anna, Eric och Esther och Svea och Victor. De pratade rätt bra svenska och annars fick vi öva på vår engelska. Att jag och brorsan var hockey intresserade visste de så de hade med sig var sin puck till oss, en med New York Rangers emblem och den andra med New York Islanders. Inget av lagen var vårt favoritlag men pucken med Islanders blev min. Det visade sig att de alla var födda i Kanada så "kanadensarna" vore ett bättre namn på dem och Albert och Anna bodde i Vancouver och det passade bättre eftersom Vancouver Canucks varit mitt favoritlag sedan Lars Molin flyttade dit i början av 80-talet. Efter prat och massor av skratt så tog vi bilarna och åkte över till andra sidan av älven för att leta rätt på platsen där syskonen Svea, Albert och Erics mor var uppväxt. Det var många år sedan någon bott på den platsen och skogen hade tagit överhand från åkermarken som fanns där i början av 1900-talet när deras mor Christina flyttade därifrån, gifte sig och emigrerade till Kanada.

Så här såg gården i Forsnäs ut tidigt 1900-tal. På den här bilden finns Christinas far Hans Nordin och mor Kristina Lisa Andersdotter. Hans har haft lite svårt att hålla både huvudet och "härvan" stilla. Det var långa slutartider på den tiden. Det är en rätt brant backe upp, från vägen, till huset och dessutom ganska igenväxt så det var inte så lätt att först hitta den lilla stigen upp mot huset och sedan ta sig fram. Ganska varmt var det och det var kämpigt för speciellt Victor att ta sig upp men så var han över 80-år gammal, och upp skulle han. Måste ju se var släkten bott.

Nu i  maj var jag upp till platsen där min mormors far var uppväxt och nu har det avverkats så att det är möjligt att se den gamla källaren, som fortfarande finns kvar, redan nere ifrån vägen. Kortet ovan har jag tagit från ungefär den plats som jag tror fotografen stod på när han knäppte det gamla kortet över 100 år tidigare. Man kan fortfarande se delar av stengrunderna till alla tre husen och det ligger kvar delar av en gammal gjutjärnsspis och så naturligtvis källaren som är i det närmaste intakt.

Då på 80-talet var det just källaren som tilldrog sig den största uppmärksamheten och det togs många bilder där alla ville vara med vid källaren och de skruvade också loss haken på dörren och tog hem som ett minne av gården. Ett gammalt skjul, som idag är borta, tilldrog sig också stor uppmärksamhet och även det fastnade på många bilder.

Släkten där borta i Kanada och USA är stor. Om man utgår från min mormors far och hans syster Christina så finns det lite drygt 10 ättlingar på vår sida och i början av 2000-talet så fanns det över 350 ättlingar till Kristina (med ingifta). I dag är det säkert många fler. De brukar ha en släktträff vart femte år och min bror och jag var på träffarna 1990, 1995 och 2000. Där samlades över 100 personer vid varje tillfälle och hittade på roliga saker under en helg.

Vid två av dessa släktträffar så besökte vi Albert och Anna i Vancouver och tillbringade flera dagar med dem. Alltid lika glada och gästvänliga och vi fick bo där och de körde runt oss till olika ställen för att vi skulle få titta runt och besöka andra släktingar i området. Massor av skratt, roliga kommentarer och tokiga påhitt blev det.

Albert och Anna åkte också över ett antal gånger till Sverige efter att de i början av 80-talet tillbringat cirka ett år i Stockholm. De tog vid varje tillfälle med sig något eller några av sina barnbarn och åkte runt och besökte förfädernas hemtrakter både i Sverige och Norge. Bilden ovan är tagen 1996 när de var på besök med barnbarnen Ben och Kara och då var de och besökte Ådals-Lidens kyrka och Hans Nordins grav (Alberts morfar och mannen med krattan på den första bilden). 

I februari fick jag veta den trista nyheten att Albert blivit sjuk och inlagd på sjukhus. Sedan gick det snabbt och den sista april så somnade han in för alltid. Albert: Vi träffades inte jättemånga gånger men tillräckligt för att jag verkligen skulle uppskatta alla dina galna upptåg och många skratt och jag kommer alltid att minnas dig med glädje.

Nu undrar ni säkert vad detta har med Junsele eller Ramsele att göra men det berättar jag inte nu utan om några dagar :-)
 

Anna Dorotea Eriksdotter 1867-1941

Anna Dorotea Eriksdotter föddes 20/9 1867 i Gårelehöjden, Junsele sn. Hon var en dotter till Erik Jakob Olofsson (1837-1905) och hans hustru Anna Magdalena Wilhelmsdotter (1838-1927). Mer om dem finns här. Anna Dorotea gifte sig 12/4 1891 i Junsele sn med Nils Jakob Wedin. Han var född 6/7 1855 i Tarsele, Junsele sn som en son till Per Wedin och hans hustru Lena Stina Olsdotter. Familjen bor först i Gåreleselet, Junsele sn och där skrivs han som dräng. 1896 flyttar de till Tarsele, samma socken.och där är han torpare. Till Ådals-Liden flyttar de 1910 och Nils Jacob skrivs som fattiggårds föreståndare och det finns ingen notering om i vilken by, kan det ha varit i Rå? Från längden som börjar 1912 så står de skrivna i Rå nr 2 och han blir senare noterad som arbetare. Nils Jakob avlider 5/8 1925 och är då bosatt i Rå, Ådals-Liden sn. Hustrun dog i samma by 7/12 1941.

Deras barn:
d. Kristina föddes 1891 i Gåreleselet, Junsele sn och dog i samma by 1894.
d. Anna Matilda föddes 1893 i Gåreleselet, Junsele sn.
s. Nils Adrian föddes 1895 i Gåreleselet, Junsele sn.
d. Kristina Albertina föddes 1897 i Tarsele, Junsele sn och dog samma år.

Någon som har kort på dessa personer? De är ättlingar till Wilhelm Petter Jonsson som jag skrivit om här.

Parti av Junsele

Här kommer en gammal bild från Junsele (tack Birger för att jag fick använda bilden).

Kortet är troligen från 1920-talet och man kan se Söderdahls och Hörnsugan längst fram i bilden. Förlaget som gett ut kortet är Erik Jakobsson. Någon som kan berätta lite mera om husen längre neråt gatan? Vilka hus är kvar idag?

Vy från nya landsvägsbron

Här kommer ett kort taget från nya landsvägsbron i Ramsele (misstänker att det kanske är en ännu nyare nu) som jag löst på Tradera.

Kortet är daterat den 22/4 1920 och skickat från Einar till Hilda Adamsson i Gefle. Tror att det är ett ganska ovanligt kort för jag har inte sett det så många gånger tidigare.

Ett gammalt hus

Jag fortsatte att titta i de gamla tidningarna från USA som jag skrev om igår och hittade då följande notis i Willlmar Tribune den 22 augusti 1906. Tidningen fanns i Willmar, Minnesota.

Det verkar som att de i augusti 1906 rev ner ett boningshus i Nyland, Ramsele sn och då hittade en datering från 1498 på husets gavel nära nocken. Spännande!!! Någon som hört talas om detta gamla hus?

Anders Israelsson 1802-1907

För knappt ett år så skrev jag om Anders Israelsson som avled 105 år gammal 1907. Notisen var införd i en svenskspråkig tidning i USA och nu har jag hittat rätt på notiser om detta i en engelskspråkig tidning. Det var tydligen inte bara svenska amerikanska tidningar som skrev om livet i Sverige.

Denna notis är hämtad ur Warren Sheaf. 18 april 1907. Tidningen fanns i Warren, Marshall County, Minnesota.

När jag hade gjort mitt förra inlägg om honom fick jag också tips om att det fanns en bild av honom i Rötters Porträttfynd.

Om ni vill söka i amerikanska tidningar så skall ni titta på denna sida. Här finns tidningar mellan åren 1836 och 1922.

Anna Magdalena Wilhelmsdotter 1838-1927

Anna Magdalena Wilhelmsdotter föddes den 13/8 1838 i Högland, Vännäs sn. Som jag tidigare har skrivit om så var hon en dotter till Wilhelm Petter Jonsson (1814-1884) och hans hustru Anna Magdalena Wester (1811-1872). Den 1/1 1860 gifte sig Anna Magdalena med Eric Jacob Olofsson. Han var född den 1/8 1837 i Gårelehöjden, Ådals-Liden sn (byn flyttades senare över till Junsele sn). Makarna bodde först i Gårelehöjden, Junsele sn där Eric Jacob skrivs som dräng, inhyses och sedan torpare. I mitten av 1870-talet flyttar de till Gåreleselet och han blir där bonde och under sina sista år födorådstagare. Eric Jacob avlider där den 7/1 1905 och hustrun i samma by drygt 22 år senare, den 14/4 1927.

Deras barn:
d. Carolina Petronella föddes 1860 i Gårelehöjden, Junsele sn.
s. Olof August föddes 1863 i Gårelehöjden, Junsele sn och dog där samma år.
d. Anna Dorotea föddes 1867 i Gårelehöjden, Junsele sn.
s. Per Jacob föddes 1875 i Gårelehöjden, Junsele sn.

I en husförhörslängd finns också en son Lars Emanuel noterad i familjen men när man tittar i födelseboken så uppges han vara son till Nils Johan Andersson Hedin (1830-1889) och hans hustru Märta Greta Persdotter (1832-1911). Man får därför anta att det är en felskrivning i husförhörslängden.

Carolina Petronella gifte sig med Johan August Sundvall (1855-1902) och de hade barnen Anna Karolina och Karl Johannes.

Anna Dorotea gifte sig med Nils Jakob Wedin (1855-1925). De hade minst fyra barn varav två avled unga. Familjen flyttade 1910 till Ådals-Liden sn. Barnen hette Anna Matilda och Nils Adrian. 

Wilhelm Petter Jonsson 1814-1884

Wilhelm Petter Jonsson föddes den 15 april 1814 i Kolksele, Umeå Landsförsamling som en son till Jonas Persson (1795-1889) och hans hustru Anna Beata Berggren (1791-1871). Han gifte sig den 29 november 1837 i Bjurholm sn med Anna Magdalena Wester. Hon var född den 1 mars 1811 i Bracksele, Bjurholm sn. Makarna bodde först i Vännäs sn, sedan i Bjurholm  sn för att slutligen flytta till Junsele sn där de först bodde i Gårelehöjden och senare i Gåreleselet. Anna Magdalena dog i Gårelehöjden den 12 november 1872 och Wilhelm Petter i Gåreleselet den 4 juni 1884.

Deras barn:
d. Anna Maglena född 1838 i Högland, Vännäs sn.
d. Maria Margareta född 1840 i Kyrktjärn, Bjurholm sn. Hon dog i samma by 1840.
d. Barbru Christina född 1841 i Kyrktjärn, Bjurholm sn.
d. Elisabet Katarina född 1843 Kyrktjärn, Bjurholm sn.
d. Greta Sofia född 1845 i Nylunda, Bjurholm sn.
d. Johanna född 1848 i Bjurholm, Bjurholm sn.

Johanna var min morfars farmor. Om ni härstammar från någon av dessa barn så får ni gärna höra av er då jag försöker att kartlägga deras ättlingar. 

Kyrkan i Ramsele

Ett kort från Ramsele som visar kyrkan fotad från väster. Vykortet är daterat 1905. På fältet där fotografen står är det idag en massa hus.

Texten lyder:
Guds frid kära Maria får så mycke Gratulera på födelsedagen Gud välsigne dig! Tack snälla du för bjudningen det skulle vara så roligt men vi kan inte, vi var borta i går, och så är vi osäkra för främmande, vi är krya alla, många Kära helsningar från mig och de mina till eder alla
din syster Matilda
Ekullen den 21/8

Målaren Lars Lundin

Hittade en tavla som var ute till försäljning på nätet och blev lite nyfiken när målaren kom från Ramsele.

Målaren heter enligt uppgift Lars Birger Lundin och var född den 19 september 1898 i Mellansjö, Ramsele sn. Han var fjärde barnet till Jonas Peter Lundin (1865-1947) och hans hustru Anna Dea Hällqvist (186-1934). Familjen bodde hela tiden i Mellansjö men Jonas Peter avled på ålderdomshemmet i Ramsele.

Så här kan man läsa om honom på konstnärslexikonet Amanda.

LARS Birger LUNDIN   
Bildkonstnär, grafiker, född i Ramsele, Ångermanland, 1898, död 1988. Han studerade för Edvin Oilers och Isaac Grünewald. Han har målat fjällmotiv med karg natur och gammal bebyggelse, gråtonade fiskebodar, samt grafiska blad i olika teknik.

Lars gifte sig 1929 med Anna Brita Eliasson (1902-1991) och han avled den 16 april 1988 i Östersund.

Tavlan finns på auktionssiten Tradera så det är bara att bjuda.

Polisunderrättelser 1881

Här kommer några polisunderrättelser från 1881.

N:o 57 Polisunderrättelser. Torsdagen den 19 Maj 1881.

D. Uppgift angående frigifning af fångar

Namn och titel eller yrke: Granqvist, Jonas; Sågverksarbetare. Födelsetid: 1847 6/11. Födelseort: Gräsmarks sn, Wermlands län. Hemort: Junsele sn, Vesternorrl. län, Förpassningsort: Hemorten. Straffad eller tilltalad för: Delaktighet i bedrägl. konkurs. Förlustig medborgerligt förtroende till: 1883 27/5. Intagningsdag: 1879 3/11. Frigifvningsdag: 1881 27/5. Besparad arbetsförtjenst o. egna medel: 44,96. Porträtt N:o: --. Fängelse, straff- eller arbetsanstalt: Hernösands Länsfängelse.

N:o 68 Polisunderrättelser. Torsdagen den 16 Juni 1881

B. Häktade personer och Aflysningar

  9:o. Arbetarne Erik Gustaf Jansson, från Halwarsbenning, Norbergs förs. Westmanlands län, f 12/5 55,

  Wilhelm Jansson, f. 7/7 51 i Wänge förs. Upsala län o. kyrkoskrifven i Ströms förs. Jemtlands län,

  Johan Herman Hansson från Gullberg af Örby förs. Elfsborgs län, f. 30/6 50,

  Carl Frögren, enl. uppgift f.  7/2 53 i Falun o. der mantalsskrifven,

  Jonas Svensson, f. 23/6 63 i Hassela förs. Gefleborgs län, o

  Henrik Svensson, f. 3/6 60 i Hassela förs.Gefleborgs län. hafva d. 4/6 för misshandel, hem- fridsbr. o. inbr.-stöld blifvit häktade vid Wågdalens skjutsstation i Ramsele o. införp. till länsfängelset i Hernösand, enl. medd. af Kr.-länsm. Norlander i Westernorrl. 3:e E.

N:o 83 Polisunderrättelser. Torsdagen den 21 Juli 1881

C. Diverse underrättelser.

2:o. I N:o 68 B. 9 senast omförm. Arbetarne Erik Gustaf Jansson, Johan Herman Hansson, Carl Frögner, o Henrik Svensson, halva af Ramsele H. R. d. 6/7 blifvit dömde för hemfridsbrott o. misshandel att undergå fängelse: Jansson o. Hansson i 4 månader samt Frögner o. Svensson i 2 månader, enl. medel, af Kr.-länsm. Norlander i Westernorrl.3:e E.

N:o 117 Polisunderrättelser. Lördagen den 8 Oktober 1881

E. Stulen och Bortkommen egendom

3:o. 1 ovanligt stort silfvercylinderur med tafla fästad med ett messingsstift samt 1 börs, inneh. 20 à 25 kr., tillgrepos d. 28/9 från landtbonden F. Sjöberg från Junsele s:n. Tjufven, en okänd mansperson, torde efterspanas o. häktas, enl. medd. af Polisupps. Styrlander i Sollefteå.

 

Varför kom värmlänningarna till Ramsele och Junsele?

Det är en fråga som jag funderat lite på senaste veckorna när jag forskat lite på min farfars farfar som kom från Gräsmark i Värmland. Hur kom det sig att han valde just Ramsele församling? Det är en fråga som jag aldrig kommer att få något säkert svar på. Vad jag vet är att värmlänningarna var duktiga på att ta hand om skogen och att skogsbruket och kunskapen om värdet i skogen var tidigare där nere än i Norrland. Olof var född på Pettelstorp i Gräsmark församling och han vandrade iväg norrut till Forsmo och Ramsele 1872. Där köpte han ett hemman för 3000 Riksdaler och sålde sedan avverkningsrätten till ett skogsbolag för 5000 Riksdaler. Smart kille!

Min första tanke var att det var någon annan släkting eller bekant som tagit sig vägen norrut och hamnat i Ramsele och sedan skrivit hem och berättat hur bra det var och sedan fått Olof att komma efter. Började titta lite på hans föräldrar och de bodde i olika byar i Gräsmark. Fadern Olof Elofsson var född 1799 och gift med Karin Jonsdotter född samma år. Hon dog 1871 och samma år tog maken ut ett flyttbevis till norra Amerika. Han åkte 1872 från Oslo och reste då tillsammans med två av sina döttrar och flera barnbarn. Jag har spårat dem så långt att jag vet att de åkte från Oslo med barken Edda den 24 april och anlände till Quebec den 28 maj 1872. Men där tar spåret slut efter Olof och  döttrarna Maria och Marit.

Det fanns en bror Jan som skall ha flyttat till Björnö [SIC] socken i Jämtland 1865. Någon sådan socken finns inte där och ingen annanstans heller vad jag vet. Någon som har ett bra förslag på vad som menas? Jag har letat efter Jan i folkräkningen 1880 utan att hitta honom och jag misstänker att han också utvandrade.

En dotter Brita var gift med Jan Eriksson. Brita var född 1824 och dog 1872 i Ulfsby, Gräsmarks församling. Maken Jan flyttar till Haverö församling 1895 och där bosätter han sig i By där han också avlider 1902. Deras barn Jan Jansson utvandrade till norra Amerika 1880 och där tar det stopp på honom också. Hans syster Anna fanns det en notering om att hon flyttat till Härnösand 1880 men där kunde jag inte hitta henne men efter en titt i folkräkningen för 1880, under gårdagen, så fann jag henne i Säbrå församling. Därifrån flyttade hon till Härnösand lite senare och 1883 utvandrade även hon till norra Amerika. Hon avreste från Stockholm den 23 augusti 1883 och det finns en notering om att hon skulle till Clayton i Iowa. Där stoppar det för nu men jag har skickat ett mail dit bort och hoppas att någon kan veta något om en kvinna med det inte allt för ovanliga namnet Anna Jansson.

Olof hade två systrar till som dog unga och en yngre bror, Jon Olsson, som faktiskt blev kvar i landet. Jon flyttade även han till Forsmo och efter Olofs död drog han vidare till Orsa där han drunknade i slutet av 1890-talet. Vad jag kan se var det alltså ingen av de närmaste som flyttade till Ramsele och lurade upp honom så jag får anta att det var någon annan Gräsmarks bo som rekommenderade församlingen till honom. Vad jag kan konstatera är att det kanske var tur att Olof och hans fru dog så tidigt som de gjorde för annars skulle de kanske följt med den våg av utvandrare från Ramsele församling på 1880- eller 1890-talen och då kanske jag istället suttit någonstans i USA och letat mina rötter och släktingar på den här sidan Atlanten!! 

   

Ett foto från Junsele

Detta fotografi fanns på Tradera för någon vecka sedan. Tyvärr så missade jag att bjuda på det då jag var bortrest och sedan var det så populärt så slutpriset hamnade på 330 kr.

Kortet skickades till Gustaf Englund i Munksund, Piteå. Någon som känner till denne person och var fotografen står när han tar kortet mot Junsele kyrka? Intressant är också mannen som sitter i strandkanten.

Vid en snabb titt så lyckas jag lokalisera en Gustaf Englund. Nämligen en Anders Gustaf Englund, född 9/1 1883 i Junsele församling och dog 19/3 1929 i Ådals-Liden församling.

En trött kille

Här är det en trött kille som somnade tvärt på golvet redan innan klockan åtta ikväll. Det hör inte till vanligheten. Igår la jag honom i sängen fem gånger och han klev ur den varje gång. Idag slocknar han framför TV:n.

Vilken härlig sovstil eller hur? Och dinosaurien måste ju också vara med :-)

Ett mystiskt dödsfall

Igår när jag tittade i död- och begravningsboken i Junsele på L.T. Falcks dödsnotis så hittade jag något annat på raden nedanför. Där stod det att en okänd hittats skjuten med en kula. Vem kan det vara?
Så här stod det i dödboken:

Aug, Begravd 29 maj 1871. Liket af en mördad man anträffas å Wallens skogsmark. 35 år. Dödsorsak: Genomskjuten med en kula i hufvudet.  Anträffas å Wallens skogsmark, genomskjuten med en kula samt öfverhöljd med ris ..... ..... .......

Verkar som om personen dog i aug 1868 men inte begravdes förrän 1871. Kan det bero på att de försökte utreda dödsfallet? Är det någon som hört talas om detta och vet vem personen var och vad som hände. Kanske finns det någon polisutredning att läsa. En anteckning är så svag att jag inte kan läsa sista raden på den, något att kolla i originalboken på HLA.

Tittar man på raden ovanför Falck hittar men en fånge som dött på Långholmen som straffånge.

Död 3 dec Straffången Eric Nilsson, Wallen, 54 år och gift. Dödsorsaken var Apoplexia. Död å fästningen Långholmen.

Apoplexia är hjärnblödning. Undrar varför han satt på Långholmen? Tror att detta är innan de började med Polisunderrättelser så där får man ingen ledtråd.   

Lorentz Theofron Falck

I uppteckningen som N.E. Ritzén gjorde kan man läsa om Mannen med harpan. Det är en berättelse om Lorens Theofron Falk. Enligt herdaminnet föddes han i Piteå 1826 som en son till rådmannen Hans Gustaf Falck och Emilie Strandberg. Han blev student i Uppsala 1845 och lär under en gymnastiklektion ha fått en stöt i huvudet så att han "tidtals ej var fullt redig till sina sinnen". Han var brukspredikant i Gåsljö Bruk mellan 1861 och 1864. Han hade en mycket vacker sångröst och strövade omkring i Ådalen med en gitarr och sjöng sina andliga sånger och höll andaktsstunder i stugorna. From och god var han och gav bort det han fick. En sång som han författat är En blomma på lifvets väg. Någon som känner till den? Enligt husförhörslängden kom han inflyttade från Gålsjö 1863 till Junsele och bosatte sig i Mo. Han skrevs som magister och avled där den 29 december 1868 och begravdes den 3 februari året efter. I dödboken tituleras han T.f. Pastor och det finns ingen dödsorsak. Ogift var han och bara 42 år gammal.

Även Ritzén nämner att Falck ofta spelade och sjöng. Hade alltid gitarren med och spelade när andan föll på var han än var ute och gick. Detta gjorde att han kallades för Mannen med harpan. Han skriver också om hur givmild han var och att han gav bort allt han hade. En gång hade Falck varit på besök hos honom och hade då ett par nya vadmalsbyxor på sig. Han var glad för dessa byxor och sa att han inte behövde frysa mera. Gick sedan till Bölen och när han kom tillbaka hade han istället ett par gamla smutsiga och trasiga byxor på sig. Dessutom var de för korta så att de knappt räckte honom till knäna. Då hade han mött en nästan blind man som var frusen och hade bara trasor på sig så han fick de nya fina byxorna. Hans predikningar kunde vara väldigt speciella när han var på gott humör, och de som hört dessa glömde dem aldrig. Han gick aldrig in i kyrkan innan ingångspsalmen började och när han kom in på gott humör så började han sjunga med sin väldiga stämma. Då visste åhörarna att det skulle bli en mäktig predikan men om det var så att han gick in tyst och med böjt huvud då var det inte mycket att vänta.

N.E. Ritzén avslutar med att skriva att det finns mycket mera att säga om Falck men att det inte finns utrymme i hans lilla skrift. Någon som har flera historier att berätta om honom?

Befolkningsstatistik

För någon månad sedan fanns det en artikel i Tidningen Ångermanland om befolkningen i Ångermanland. Där står att för 2012 så minskade alla församlingar i Sollefteå kommun utom Långsele som ökade med 19 personer. Vad man tittat på där är befolkningen i varje församling per den sista december 2012 och 2011. Här kommer de största församlingarna:

Befolkning 2012
1. Sollefteå 8384 personer
2. Långsele 2368
3. Ramsele-Edsele 1981
4. Junsele 1359
5. Multrå-Sånga 1264
6 Ådals-Liden 1095

Året innan var placeringarna samma men alla utom en har högre antal personer.

Befolkning 2011
1. Sollefteå 8387 personer
2. Långsele 2349
3. Ramsele-Edsele2025
4. Junsele 1394
5. Multrå-Sånga 1304
6 Ådals-Liden 1129

Som man kan se så hade Ramsele-Edsele största minskningen med 44 personer.

Tittar man på Mantalsskivorna för 1970, 1980 och 1990 så finns det följande antal personer boende i Junsele:

1970 2591 personer
1980 2210
1990 1875

Detta är ingen officiell siffra på något sätt men man ser att det varit en markant minskning av boende i Junsele sedan 1970. Detsamma gäller för Ramsele (observera att Edsele inte är med i dessa siffror):

1970 2741 personer
1980 2420
1990 2107

Ännu högre siffror var det i början av 1900-talet och det har jag skrivit om tidigare. Dessa inlägg finns här för Ramsele och här för Junsele. Man kan se att det varit betydligt mer än en halvering av befolkningarna i båda församlingarna på 100 år.

Sockenpredikanter i Junsele

I Junsele gamla kyrka som är ett litet häfte med uppteckningar av N.E. Ritzén så finns det ett avsnitt om sockenpredikanterna i Junsele. Där kan man läsa att tjänsten tillkom i Junsele 1755 och sista sockenpredikanten slutade 1830. Då fick Junsele pastoraträtt och en avsöndring skedde från Resele pastorat. Under dessa 75 år var det sju sockenpredikanter verksamma i Junsele.

Dessa var:
1755-1764 Paul Molander f. 1728 i Mo, Resele sn. Enligt herdaminnet född i Ådals-Liden sn.
1764-1767 Laur. P. Lund f. 1721 i Lund, Arnäs sn.
1767-1779 Nils Flodstedt f. 1739 i Tannflo, Resele sn.
1779-1791 Nils Tandberg f. 1720 i Tannflo, Resele sn.
1791-1825 Mattias Tollbom f. 1750 i Jämtland. Enligt herdaminnet född i Ullånger sn.
1825-1828 Erik Forssén f. 1790 i Forsås, Ådals-Liden sn.
1828-1830 Salomon Sundius f. 1786 i Ed sn.

Den siste sockenpredikanten Salomon Sundius blev 1830 vice pastor i Junsele sn och var kvar i församlingen fram till sin död 1869.

Johan Olof Olofsson

Jag har skrivit något kort inlägg om min farfars far tidigare som finns här. Där skrev jag om en grupp som jag skapade på facebook som heter Johan Olof Olofsson i Forsmo. Där kan alla ättlingar till honom gå med. 

Johan Olof Olofsson föddes 1875 i Forsmo, Ramsele sn och var en son till Olof Olofsson (1842-1880) och hans hustru Wendla Kristina Jönsdotter (1847-1879). Som ni kan se så blev Johan Olof föräldralös när han var bar fem år gammal och han fick då bli fosterson hos sin moster i Imnäs, Ramsele sn. Han gifte sig 1897 med Anna Karolina Selin (1874-1944) från Gårelehöjden, Junsele sn.  De bodde hela tiden i Forsmo och Karolina dog där 1944 och Johan Olof 1950.

Deras barn:
s. Johan Albert Johansson (1897-1976)
s. Elof Kristoffer Johansson (1899-1957)
s. Olof Konstantin Johansson (1901-1965)
s. Sven Artur Johansson (1903-1983)
d. Sally Matilda "Tilda" Johansson (1905-1982)
d. Anna Elvira "Lina" Johansson (1908-1976)
d. Agnes Kristina Johansson (1911-2005)
s. Bror Hilding "Botte" Johansson (1915-1974)
d. Vendla Margareta "Greta" Johansson (1917-2003)

Den äldre herren i hatt som syns som nr 2 fr.v. är Johan Olof Olofsson. Hans hustru Karolina står längst ut till höger. Paret i mitten är dottern Tilda och hennes man Konrad.

Junsele prästgård och kyrka

Här kommer ett kort som föreställer Junsele prästgård och kyrka. Någon som har en aning om när detta kort kan vara taget och varifrån? Ser väldigt öppet ut.

Bilder från Ramsele

Här kommer några foton från Ramsele. Några av dem har jag visat som vykort tidigare.

Detta skall vara Räbbstugeforsen.

 Och här har vi Vagnede.

Gamla kyrkan.

Utsikt från nipan ner mot gamla kyrkan.

Israel Nylén

Israel Ersson Nylén föddes den 25 augusti 1839 och döptes den 3 september. Han var född i Nyland, Ramsele sn som en son till bonden Erik Ersson och hans hustru Anna Lisa Olofsdotter. Dopvittnen var: Torparen Eric Pehrsson och dess hustru Emerantia Göransdotter, Bonden Eric Pehrsson och dess hustru Brita Ersdotter från Imnäs. Bonden Israel Olofsson i Silsjönäset och pigan Stina Jonsdotter i Sunnansjö.

Israel tog senare namnet Nylén, liksom sin bror Daniel. Han bosatte sig i Edsele och var handlare där. Han avled där den 26 mars 1924 och var då ogift och barnlös.

Sorgebrevet skickades av hans bror Daniel till systerdottern Anna Magdalena Nordin (f. Pehrsdotter) i Forsnäs, Ådals-Liden sn.

Någon som känner till mera om Israel och kanske har ett kort av honom?

Två foton från Junsele

Här kommer två bilder från Junsele. De är publicerade som vykort. Båda korten är skickade till O. S. Salomonsson i Jämtland. När det äldre kortet skickades var han bosatt i Svenstavik och vid det andra kortet i Orrviken.

Det äldsta kortet heter Parti från Junsele och utgivande förlag är S. Jacobson i Junsele. Tyvärr finns det inga datum på kortet och poststämpeln är bara den 30/12 och inget år. Men kortet borde vara taget på 40- eller 50-talet. Någon som kan ge närmare besked?

Detta foto är ett flygfoto och taget senast 1958 enligt fram sidan där det står Frigiven av Försvarsstaben 524/1958. Förlag för detta kort är John Sundqvist, Junsele.