Här kommer en notis som var införd i tidningen Dalpilen den 19 februari 1876. Tidningen fanns (finns?) i Falun.
Hernösand. Här om dagen begaf sig undantagsmannen A. Jonsson i Mo by af Junsele socken till skogen för att efterse sina räfsaxar. Uti en af saxarne hade under föregående natt fastnat ett större djur, som af Jonsson antogs vara en järf. Djuret, som något hindrades af det lilla järnet på foten, förföljdes till aftonen, då det kom på en i skogen banad timmerväg, som grenade sig åt flere håll, hvaraf spåret förlorades. Morgonen derpå begaf sig jägaren med förstärkta krafter å nyo till skogen, och med tillhjelp af hundar lyckades det att få upp djuret, som efter tre timmars ihärdig jagt upphans och befans vara en ovanligt stor varghane, hvilken nu fick sätta till lifvet.
fredag 30 oktober 2009
tisdag 27 oktober 2009
Brand i Junsele
Fick ett tips via Magnus hemsida om att det finns scannade tidningar på en sida från Kungliga Biblioteket. Gick in där ikväll och sökte på Junsele och hittade följande notis i Blekingeposten från den 31 december 1880. Den handlar om en brand hos Andreas Edin som inträffade strax före jul samma år. Lite intressant tycker jag det är att detta var en nyhet så långt bort som i Blekinge!!!
Inrikes
Hernösand. Den 19 dennes nedbrann hemmansegaren Andreas Edins i Krånged, Junsele socken, tillhöriga mangårdsbyggnad. Edins dotter Maria hade kl. 7 på morgonen stigit upp och påtändt en i taket i hennes sofrum i öfre våningen hängande fotogenlampa samt derefter begifvit sig ned på gården. Sedan hon kommit ned, varseblef hon, att rök trängde ut från en glugg i öfre vinden, hvarför hon i sällskap med andra personer skyndade upp och märkte då ett i taket midt ofvanför lampan brändt hål af vid pass 2 decimaltums vidd Lampan släcktes, men kort efter märkte man, att elden hunnit antända husets öfversta botten. Oaktadt en mängd folk kom tillstädes och de största ansträngningar gjordes, lyckades man dock icke blifva herre öfver elden, utan huset nedbrann, hvaremot en betydlig del af lösegendomen och de i närheten varande husen räddades. Handlanden G. Hultqvist, hvilken hade sin handelsbod och sitt kontor uti det nedbrunna huset, kommer att genom branden drabbas af en betydlig förlust, oaktadt han uti Skandia hade sitt lager försäkradt för 15,000 kr. Äfven Edin som för 4,000 kr. hade sitt lösörebo och åbyggnad försäkrad uti Junsele sockens brandstodsbolag, torde få vidkännas en icke ringa förlust.
Inrikes
Hernösand. Den 19 dennes nedbrann hemmansegaren Andreas Edins i Krånged, Junsele socken, tillhöriga mangårdsbyggnad. Edins dotter Maria hade kl. 7 på morgonen stigit upp och påtändt en i taket i hennes sofrum i öfre våningen hängande fotogenlampa samt derefter begifvit sig ned på gården. Sedan hon kommit ned, varseblef hon, att rök trängde ut från en glugg i öfre vinden, hvarför hon i sällskap med andra personer skyndade upp och märkte då ett i taket midt ofvanför lampan brändt hål af vid pass 2 decimaltums vidd Lampan släcktes, men kort efter märkte man, att elden hunnit antända husets öfversta botten. Oaktadt en mängd folk kom tillstädes och de största ansträngningar gjordes, lyckades man dock icke blifva herre öfver elden, utan huset nedbrann, hvaremot en betydlig del af lösegendomen och de i närheten varande husen räddades. Handlanden G. Hultqvist, hvilken hade sin handelsbod och sitt kontor uti det nedbrunna huset, kommer att genom branden drabbas af en betydlig förlust, oaktadt han uti Skandia hade sitt lager försäkradt för 15,000 kr. Äfven Edin som för 4,000 kr. hade sitt lösörebo och åbyggnad försäkrad uti Junsele sockens brandstodsbolag, torde få vidkännas en icke ringa förlust.
söndag 25 oktober 2009
ICA-reklamen
ICA har gjort nya avsnitt av i sin reklamserie. Det har varit stor uppståndelse om de senaste avsnitten eftersom en ung kille vid namn Jerry har varit med. Han har Downs syndrom och lovorden för honom har väl varit lika många som de som tycker att ICA har en förnedrande människosyn och använder "lyteskomik". Jag tycker att reklamen är alla tiders!! Suverän, säger något och är verkligt rolig och sann. Det första avsnittet visar verkligen på människors uppfattning om personer med funktionshinder, avvaktande, okunniga och rädda. Jag visste inte heller något om DS eller andra funktionshinder för några år sedan. Men för drygt 20 månader sedan så ändrades mitt liv rejält. Dels för att jag blev pappa men även för det faktum att min son föddes med trisomi-21 som är DS. Det var bara att börja lära sig om detta och jag har läst mycket om att ha detta funktionshinder. Att ha DS innebär att risken är stor att personen har följd sjukdomar. De första veckorna gjordes undersökningar i mängder och efter varje undersökning drog vi en suck av lättnad när det visade sig att Olle inte hade problem med hjärta, hörsel, syn mm, han är fullt frisk men det kommer att ta längre tid för honom att lära sig saker än andra barn, det vet vi. Därför är det kanske ännu roligare och vi blir ännu gladare och tacksamma varje gång som han gör något som han inte gjort tidigare, flyttar sig, rullar runt, kryper, sätter sig upp osv. Nu går han med stöd och vi väntar på första stegen själv men även det får ta den tid som behövs. Han är verkligen den goaste, charmigaste och snällaste unge som finns!
ICA-reklamen lägger fokus på en grupp människor som alla vi "normalstörda" inte vet så mycket om och därför är rädda för. Därför tycker jag att det är ett jättebra initiativ. Filmerna visar på de fördomar och okunskap som finns och samtidigt på den klurighet och påhittighet som dessa personer har, de saknar fördomar och säger vad de tycker och tänker. Det är många av oss som har mycket att lära där. Det finns så många som inte vågar säga vad de tycker, intrigerar, talar illa om andra bakom ryggen och vänder kappan efter vinden. Sådant gör inte dessa personer utan de säger vad de tycker utan omskrivningar, är sociala, snälla och vänliga och jag har funderat ibland på om inte våran värld skulle se mycket bättre ut med flera personer med DS. Den skulle definitivt vara mindre stressig, snällare, och inte så hård. Jag väntar med spänning på kommande avsnitt från ICA för att höra Jerrys klockrena kommentarer.
Idag så vet man så mycket mera om DS än vad man gjorde bara för 10-15 år sedan. Det är en av de vanligaste funktionshindren och det gör att kunskapen hur man skall underlätta för dessa unika personer är stor. Redan första veckan så kopplades habiliteringen in och det är ett team med kurator, psykolog, sjukgymnast, specialpedagog och logoped som är kopplad till och tar hand om våran son och oss på bästa möjliga sätt för att underlätta. Till att börja med har det mest varit tips och goda råd från sjukgymnasten men nu blir det mera jobb för logoped och specialpedagog. Tecken som stöd har vi använt sedan han var liten och vi märker att han förstår en massa av vad vi säger men han gör bara några enstaka tecken och så säger han mamma ibland men det kommer säkert att bli mer och mer när han närmar sig två år. Detta stöd som vi har upplevt fanns inte för bara några år sedan och för några decennier så lämnades DS barn ofta bort och fick tillbringa sina liv på institutioner. Hur det var ännu längre tillbaka har jag ingen aning om utan kan bara gissa. Har funderat mycket nu senaste året på vad som egentligen döljer sig bakom en anteckning i kyrkoböckerna som "mindre vetande", "idiot" eller "talar illa". Kan det vara en DS person som inte fått det stöd och den förståelse som dagens DS personer får? Ja den frågan lär jag väl aldrig få något svar på i de allra flesta fall som jag stöter på. Men varför skulle det inte ha funnits DS personer på 1800-talet? Då visste människor inte allt som vi vet idag om detta funktionshinder och därför var det väl lätt för prästen att skriva en sådan kommentar om någon som inte riktigt var som alla andra. Det föds drygt 100 barn årligen som har DS. Denna siffra borde inte vara mindre förr eftersom det idag finns en mängd tester att göra som t.ex. KUB, fostervattenprov och att omkring 50% av de föräldrar som haft ett foster med DS gjort abort. Omkring vart annat DS-barn som föds har hjärtfel, idag är det en stor men ändå relativt okomplicerad operation som för de allra flesta går bra. Hjärtoperationerna är nog en anledning till att medelåldern för DS-personer stigit från ca 13 år 1955 till ca 57 år idag. Kan bara tänka sig vad medelåldern var på 1800-talet.
Här kommer några bra länkar om man vill veta mera om Downs syndrom och andra funktionshinder:
Downsföreningen
Riksförbundet FUB
Här kan ni titta på de tre första avsnitten av ICA-reklamen med Jerry (från YouTube).
ICA-reklamen lägger fokus på en grupp människor som alla vi "normalstörda" inte vet så mycket om och därför är rädda för. Därför tycker jag att det är ett jättebra initiativ. Filmerna visar på de fördomar och okunskap som finns och samtidigt på den klurighet och påhittighet som dessa personer har, de saknar fördomar och säger vad de tycker och tänker. Det är många av oss som har mycket att lära där. Det finns så många som inte vågar säga vad de tycker, intrigerar, talar illa om andra bakom ryggen och vänder kappan efter vinden. Sådant gör inte dessa personer utan de säger vad de tycker utan omskrivningar, är sociala, snälla och vänliga och jag har funderat ibland på om inte våran värld skulle se mycket bättre ut med flera personer med DS. Den skulle definitivt vara mindre stressig, snällare, och inte så hård. Jag väntar med spänning på kommande avsnitt från ICA för att höra Jerrys klockrena kommentarer.
Idag så vet man så mycket mera om DS än vad man gjorde bara för 10-15 år sedan. Det är en av de vanligaste funktionshindren och det gör att kunskapen hur man skall underlätta för dessa unika personer är stor. Redan första veckan så kopplades habiliteringen in och det är ett team med kurator, psykolog, sjukgymnast, specialpedagog och logoped som är kopplad till och tar hand om våran son och oss på bästa möjliga sätt för att underlätta. Till att börja med har det mest varit tips och goda råd från sjukgymnasten men nu blir det mera jobb för logoped och specialpedagog. Tecken som stöd har vi använt sedan han var liten och vi märker att han förstår en massa av vad vi säger men han gör bara några enstaka tecken och så säger han mamma ibland men det kommer säkert att bli mer och mer när han närmar sig två år. Detta stöd som vi har upplevt fanns inte för bara några år sedan och för några decennier så lämnades DS barn ofta bort och fick tillbringa sina liv på institutioner. Hur det var ännu längre tillbaka har jag ingen aning om utan kan bara gissa. Har funderat mycket nu senaste året på vad som egentligen döljer sig bakom en anteckning i kyrkoböckerna som "mindre vetande", "idiot" eller "talar illa". Kan det vara en DS person som inte fått det stöd och den förståelse som dagens DS personer får? Ja den frågan lär jag väl aldrig få något svar på i de allra flesta fall som jag stöter på. Men varför skulle det inte ha funnits DS personer på 1800-talet? Då visste människor inte allt som vi vet idag om detta funktionshinder och därför var det väl lätt för prästen att skriva en sådan kommentar om någon som inte riktigt var som alla andra. Det föds drygt 100 barn årligen som har DS. Denna siffra borde inte vara mindre förr eftersom det idag finns en mängd tester att göra som t.ex. KUB, fostervattenprov och att omkring 50% av de föräldrar som haft ett foster med DS gjort abort. Omkring vart annat DS-barn som föds har hjärtfel, idag är det en stor men ändå relativt okomplicerad operation som för de allra flesta går bra. Hjärtoperationerna är nog en anledning till att medelåldern för DS-personer stigit från ca 13 år 1955 till ca 57 år idag. Kan bara tänka sig vad medelåldern var på 1800-talet.
Här kommer några bra länkar om man vill veta mera om Downs syndrom och andra funktionshinder:
Downsföreningen
Riksförbundet FUB
Här kan ni titta på de tre första avsnitten av ICA-reklamen med Jerry (från YouTube).
söndag 18 oktober 2009
En del lär sig aldrig!
I går skrev jag om Jonas Ludvig och hans första straff för snatteri och stöld. Han verkar inte ha tagit någon lärdom av de två månader som han fick tillbringa i fängelset i Härnösand för under de kommande 25-30 åren förekommer han frekvent i fängelserullor och får avtjäna ett antal straff. På SVARs hemsida finns det uppgifter om frigivna straffarbetsfångar och där har jag återfunnit honom sju gånger mellan åren 1899 och 1924. Tyvärr saknar jag uppgifter om några av hans fängelseperioder men jag kommer att leta vidare där.
Här kommer hans straff, de som jag hittat och några som jag räknat ut måste finnas. Som synes så var han inte utanför fängelser långa perioder mellan 1903 och 1924 (omkring 2 år och 4 månader totalt på drygt 20 år).
Kortaste perioden i frihet var 1906 då han lyckades klara sig i en månad och en dag innan han åkte in i fängelse igen. Hade precis avtjänat fyra år och åkte in igen på fyra år till. Om det blev fler besök efter 1924 vet jag inte. Jonas Ludvig flyttade också ut från obefintliga i Ramsele till Timrå 1924. Någon som känner till hans vidare öden?
Förutom de uppgifter som fanns med i mitt förra blogginlägg om Jonas Ludvig i fångrullan så finns det foton på fångarna i frigivna straffarbetsfångar. Här kommer ett
kort av Jonas Ludvig 1899 och ett från 1921
Fängelsevistelserna verkade inte direkt ha någon avskräckande effekt på Jonas Ludvig utan han återkom gång på gång. En del lär sig aldrig!! Men som släktforskare är det otroligt skoj att hitta och kunna följa ett sådant levnadsöde så var inte rädda för att hitta personer i släkten som inte levt riktigt på rätt sida av lagen utan ta istället möjligheten att kartlägga personens liv.
Här kommer hans straff, de som jag hittat och några som jag räknat ut måste finnas. Som synes så var han inte utanför fängelser långa perioder mellan 1903 och 1924 (omkring 2 år och 4 månader totalt på drygt 20 år).
| Brott | Fängelse | In i fängelse | Ut ur fängelse |
| före fyllda 18 år för snatteri 1:sta resan och stöld 1:sta resan två gånger | Härnösand Länsfängelse | 1894-02-27 | 1894-04-27 |
| Stöld 2:dra resan dels med och dels utan inbrott | Kalmar Länsfängelse | 1899-02-10 | 1899-09-03 |
| Stöld 3:e resan | | | |
| Stöld 4:e resan | | | |
| Stöld 5:e resan | | | |
| Stöld 6:e resan | Långholmens Centralfängelse | 1903-10-31 | 1905-09-15 |
| Stöld 7:e resan | Långholmens Centralfängelse | 1906-05-10 | 1908-03-21 |
| Stöld 8:e resan | Långholmens Centralfängelse | 1908-05-23 | 1912-05-23 |
| Stöld 9:e resan | Långholmens Centralfängelse | 1912-06-24 | 1916-06-24 |
| Stöld 10:e resan | Långholmens Centralfängelse | 1916-11-03 | 1920-11-09 |
| Stöld 11:e resan | Långholmens Centralfängelse | 1921-09-06 | 1924-08-24 |
Kortaste perioden i frihet var 1906 då han lyckades klara sig i en månad och en dag innan han åkte in i fängelse igen. Hade precis avtjänat fyra år och åkte in igen på fyra år till. Om det blev fler besök efter 1924 vet jag inte. Jonas Ludvig flyttade också ut från obefintliga i Ramsele till Timrå 1924. Någon som känner till hans vidare öden?
Förutom de uppgifter som fanns med i mitt förra blogginlägg om Jonas Ludvig i fångrullan så finns det foton på fångarna i frigivna straffarbetsfångar. Här kommer ett
kort av Jonas Ludvig 1899 och ett från 1921
Fängelsevistelserna verkade inte direkt ha någon avskräckande effekt på Jonas Ludvig utan han återkom gång på gång. En del lär sig aldrig!! Men som släktforskare är det otroligt skoj att hitta och kunna följa ett sådant levnadsöde så var inte rädda för att hitta personer i släkten som inte levt riktigt på rätt sida av lagen utan ta istället möjligheten att kartlägga personens liv.
lördag 17 oktober 2009
Härnösands fångrulla.
Jonas Ludvig Henriksson föddes den 11 november 1877 i Gagnet, Helgum sn som en son till avlidne inhysesmannen Henrik Nilsson (1832-1877) och hans hustru Anna Brita Josefsdotter (1845). Han var barn nummer sex och hade syskonen Henrik Petter f. 1863, Nils Andreas f. 1866, Lars Johan f. 1869, Jonas Ludvig f. 1872 d 1876 och Olof Albert f. 1875. Det kan inte ha varit lätt för hans mamma att ta hand om fem barn själv med små medel. Hon skrivs som skattfri i husförhörslängden. Fadern dog ca en och en halv månad innan siste sonen föddes. 1881 flyttar modern och de två yngsta barnen till Bölen, Ramsele sn. 1886 hamnar modern och sönerna på sidan över obefintliga i Ramsele och där står de sedan kvar in på 1900-talet. Men det finns i alla fall några anteckningar om sönerna och det är om att de blivit dömda för olika brott. Jonas Ludvig dömdes 1892 för snatteri och stöld och fick för det sitta i fängelse två månader. Straffet avtjänades först 1894. Var det vanligt att det tog så lång tid efter dom innan straffet påbörjades?
Här nedan följer ett utdrag ur Härnösands fångrulla för 1894. Det finns en hel del information noterad som är svårt att hitta på andra ställen, t.ex. längd, ögonfärg mm.
Härnösand Fångrulla 1894 DIIIa:41
s. 13
Nr 38, ankom 1894-02-27, Henriksson, Jonas Ludwig, född den 11 november 1877 i Helgums socken detta län, sist skrifven i Ramsele socken samma län. Yngling
Längd 1,80 meter. Smärt växt. Blå ögon. Ljusbrunt hår. Rak näsa. Ovalt ansigte.
Stöld. Polisuppsyningsm. V. Styrlander.
Gudmundrå Häradsrätt den 21 maj 1892.
Refsunds Häradsrätt har i utslag den 12 mars 1892 förklarat Henriksson förvunnen till ansvar enligt 20 Kap. 4 §, 4 mom. strafflagen, jemlikt med 5 Kap. 2 § samma lag, för första resan stöld med inbrott; och har Gudmundrå Häradsrätt, hvarest Henriksson blifvit slutdömd, genom utslag den 21 maj 1892, dömdt Henriksson jemlikt ofvan berörda lagrum samt 1 och 9 §§ 20 Kap. strafflagen, att för första resan stöld i försoning med inbrott samt snatteri; hållas till fängelse i två månader.
Utslaget var vid ankomsten den 27/2 94 laga kraftvunnit.
Två månaders fängelse. började den 27/2 94, slutar den 27/4 94.
Rock 4,00 Väst 0,50 2 Skjortor 1,50 Undertröja 1,00 2 Halsdukar 0,75 Mössa 0,50 Näsduk 0 Byxor 2,00 Kalsonger 0,75 Strumpor 0,50, skor 0 Vantar 0,25.
Vidstående persedlar Qvitteras J.L. Henriksson. [bom] Vittnar N.O. Andersson
1894 april den 27 frigifven.
Här nedan följer ett utdrag ur Härnösands fångrulla för 1894. Det finns en hel del information noterad som är svårt att hitta på andra ställen, t.ex. längd, ögonfärg mm.
Härnösand Fångrulla 1894 DIIIa:41
s. 13
Nr 38, ankom 1894-02-27, Henriksson, Jonas Ludwig, född den 11 november 1877 i Helgums socken detta län, sist skrifven i Ramsele socken samma län. Yngling
Längd 1,80 meter. Smärt växt. Blå ögon. Ljusbrunt hår. Rak näsa. Ovalt ansigte.
Stöld. Polisuppsyningsm. V. Styrlander.
Gudmundrå Häradsrätt den 21 maj 1892.
Refsunds Häradsrätt har i utslag den 12 mars 1892 förklarat Henriksson förvunnen till ansvar enligt 20 Kap. 4 §, 4 mom. strafflagen, jemlikt med 5 Kap. 2 § samma lag, för första resan stöld med inbrott; och har Gudmundrå Häradsrätt, hvarest Henriksson blifvit slutdömd, genom utslag den 21 maj 1892, dömdt Henriksson jemlikt ofvan berörda lagrum samt 1 och 9 §§ 20 Kap. strafflagen, att för första resan stöld i försoning med inbrott samt snatteri; hållas till fängelse i två månader.
Utslaget var vid ankomsten den 27/2 94 laga kraftvunnit.
Två månaders fängelse. började den 27/2 94, slutar den 27/4 94.
Rock 4,00 Väst 0,50 2 Skjortor 1,50 Undertröja 1,00 2 Halsdukar 0,75 Mössa 0,50 Näsduk 0 Byxor 2,00 Kalsonger 0,75 Strumpor 0,50, skor 0 Vantar 0,25.
Vidstående persedlar Qvitteras J.L. Henriksson. [bom] Vittnar N.O. Andersson
1894 april den 27 frigifven.
söndag 11 oktober 2009
Klockaren Stenmark i Mo
Fick ett foto (ett vykort) från Stefan Lundin (tack för det). Det föreställer gamla kyrkan i Mo, Junsele sn och så finns det också en bild av klockaren Nils Abraham Stenmark.
När jag fick kortet blev jag tvungen att titta lite i kyrkböckerna för att se vem Nils Abraham var, visste ju att han inte var släkt med Stenmark i Gårelehöjden, Junsele sn. Nils Abram, som han var döpt till, föddes den 23 september 1834 i Rösta, Resele sn. Han var en son till bonden Nils Olof Stenmark (1803-1871) och hans hustru Märtha Edbom (1812-1908). Bondsonen Nils Abraham tar ut flyttbetyg i Resele den 21 maj 1865 och kommer in till Junsele den 4 juni. I inflyttningslängden finns det ingen notering om var han flyttade in men det troliga är att han kom till byn Mo direkt. Där återfinns han iaf som klockare 1865. Han gifter sig 1874 med Catharina Margareta Danielsdotter f. 1852 och de får barnen Nils Daniel f. 1875 och dottern Catharina f. 1876. Nils Abram avled i Mo, Junsele sn den 30 mars 1877. Dödsorsaken anges vara kräfta (=cancer) i ett lårben. Hustrun och barnen flyttar till Eden, Junsele sn i slutet av 1877 eller början av 1878. Där gifter hon om sig 1889 med skomakare Nils Jonsson Skoglund f. 1855 och får fem barn med honom.
Någon som känner till mera fakta om Junsele gamla kyrka i Mo och klockaren Stenmark? På kortet står att kyrkan är uppbyggd 1763, målad 1770 och nedriven 1885. Stenmark fick själv tillverka en orgel för att ha i kyrkan.
När jag fick kortet blev jag tvungen att titta lite i kyrkböckerna för att se vem Nils Abraham var, visste ju att han inte var släkt med Stenmark i Gårelehöjden, Junsele sn. Nils Abram, som han var döpt till, föddes den 23 september 1834 i Rösta, Resele sn. Han var en son till bonden Nils Olof Stenmark (1803-1871) och hans hustru Märtha Edbom (1812-1908). Bondsonen Nils Abraham tar ut flyttbetyg i Resele den 21 maj 1865 och kommer in till Junsele den 4 juni. I inflyttningslängden finns det ingen notering om var han flyttade in men det troliga är att han kom till byn Mo direkt. Där återfinns han iaf som klockare 1865. Han gifter sig 1874 med Catharina Margareta Danielsdotter f. 1852 och de får barnen Nils Daniel f. 1875 och dottern Catharina f. 1876. Nils Abram avled i Mo, Junsele sn den 30 mars 1877. Dödsorsaken anges vara kräfta (=cancer) i ett lårben. Hustrun och barnen flyttar till Eden, Junsele sn i slutet av 1877 eller början av 1878. Där gifter hon om sig 1889 med skomakare Nils Jonsson Skoglund f. 1855 och får fem barn med honom.
Någon som känner till mera fakta om Junsele gamla kyrka i Mo och klockaren Stenmark? På kortet står att kyrkan är uppbyggd 1763, målad 1770 och nedriven 1885. Stenmark fick själv tillverka en orgel för att ha i kyrkan.
lördag 10 oktober 2009
Befolkningsökning i Junsele
Satt och tittade lite i en födelselängd för Junsele och då hittade jag lite befolkningsstatistik för socknen mellan åren 1859 och 1884. Det är 25 år och under den tiden fördubblades befolkningen i församlingen.
Befolkningen 1859 uppgick till 1155 personer. Fördelningen var ganska lika med 574 män och 581 kvinnor. Därefter skedde en successiv ökning av befolkningen de kommande åren. Medelökningen ligger på knappt 50 personer/år. Rekordåret är 1869 då ökningen var 90 personer, 49 män och 41 kvinnor. Bottenåret är året efter, 1870, då ökningen var bara 4 personer och det året minskade antalet kvinnor med 3 personer. Den sista december 1884 var antalet personer i församlingen 2398, 1232 män och 1166 kvinnor.
Här nedan finns en sammanställning i tabellform över samtliga år.
Denna information finns på SVAR och Bildid är A0003639_00005
Befolkningen 1859 uppgick till 1155 personer. Fördelningen var ganska lika med 574 män och 581 kvinnor. Därefter skedde en successiv ökning av befolkningen de kommande åren. Medelökningen ligger på knappt 50 personer/år. Rekordåret är 1869 då ökningen var 90 personer, 49 män och 41 kvinnor. Bottenåret är året efter, 1870, då ökningen var bara 4 personer och det året minskade antalet kvinnor med 3 personer. Den sista december 1884 var antalet personer i församlingen 2398, 1232 män och 1166 kvinnor.
Här nedan finns en sammanställning i tabellform över samtliga år.
| Folkmängd i Junsele olika år (per 31/12) | |||
| År | Mankön | Qvinnkön | Summa |
| 1859 | 574 | 581 | 1155 |
| 1860 | 614 | 613 | 1227 |
| 1861 | 640 | 624 | 1264 |
| 1862 | 674 | 667 | 1341 |
| 1863 | 691 | 680 | 1371 |
| 1864 | 720 | 695 | 1415 |
| 1865 | 731 | 710 | 1441 |
| 1866 | 745 | 743 | 1488 |
| 1867 | 758 | 756 | 1514 |
| 1868 | 763 | 773 | 1536 |
| 1869 | 812 | 814 | 1626 |
| 1870 | 819 | 811 | 1630 |
| 1871 | 845 | 828 | 1673 |
| 1872 | 887 | 846 | 1733 |
| 1873 | 912 | 890 | 1802 |
| 1874 | 945 | 908 | 1853 |
| 1875 | 974 | 944 | 1918 |
| 1876 | 1015 | 985 | 2000 |
| 1877 | 1041 | 1014 | 2055 |
| 1878 | 1071 | 1043 | 2114 |
| 1879 | 1099 | 1075 | 2174 |
| 1880 | 1112 | 1083 | 2195 |
| 1881 | 1132 | 1094 | 2226 |
| 1882 | 1168 | 1102 | 2270 |
| 1883 | 1203 | 1117 | 2320 |
| 1884 | 1232 | 1166 | 2398 |
Denna information finns på SVAR och Bildid är A0003639_00005
onsdag 7 oktober 2009
Ramsele gamla kyrka
Ramsele gamla kyrka finns på Grannäset. Den är från 1200-talet och nämns för första gången i en gränshandling från 1273. Enligt sägnen var det elva bönder som byggde kyrkan. Det finns ett gammalt rim som säger "Botal i Bäck, Sangel på Mon, Kettel i Holme och Tämmas i Nyland". Det kanske kan vara några av dessa bönder. Kyrkan är en skalmurskyrka av gråsten. Man gjorde upp en stockeld och stenarna rullades in i elden. Stenarna blev heta och då slog man vatten på dem så att de sprack i två bitar. Dessa lades sedan med släta sidan utåt i två väggar, en yttre och en inre. Mellanrummet fylldes sedan med kalk och grus. Kyrkväggen blev då tät och stark. I öster och i söder finns små fönster. Ingångsporten är smal och det tyder på att kyrkan är en försvarskyrka. Fakta om kyrkan är hämtad från hembygdsboken "Ramsele-Edsele bygd".
För några dagar sedan köpte jag ett kort som visar kyrkan och gamla prästgården. Kortet är skrivet 1947 så bilden är från då eller tidigare.
Kortet är skickat till Fröken Augusta Eriksson, Fridhera(?), Hulta, Sätila, Västergötland och har följande text:
" Sänder en hälsning till Augusta från Norrland jag är här på semester. Här är mycke vackert och vackert väder har vi. Det är skönt att komma från Solhem ett tag. Hälsningar i mängd från (Hälsa Anders) Gunhild"
Kortet är poststämplat i Flyn i juli 1947. Någon som känner till personerna i fråga?
För några dagar sedan köpte jag ett kort som visar kyrkan och gamla prästgården. Kortet är skrivet 1947 så bilden är från då eller tidigare.
Kortet är skickat till Fröken Augusta Eriksson, Fridhera(?), Hulta, Sätila, Västergötland och har följande text:" Sänder en hälsning till Augusta från Norrland jag är här på semester. Här är mycke vackert och vackert väder har vi. Det är skönt att komma från Solhem ett tag. Hälsningar i mängd från (Hälsa Anders) Gunhild"
Kortet är poststämplat i Flyn i juli 1947. Någon som känner till personerna i fråga?
torsdag 1 oktober 2009
Jacobssons affär i Imnäs
Här kommer en bild som skall föreställa interiören i Jacobssons affär i Imnäs. Den fanns hos "Nisse geschävar" som jag skrivit lite om i tidigare blogginlägg. Någon som känner igen sig?
Kanske finns det någon som vet när affären var aktiv och om det var Nisse eller någon av hans bröder som hade den?
Kanske finns det någon som vet när affären var aktiv och om det var Nisse eller någon av hans bröder som hade den?
måndag 28 september 2009
Namnteckningar från bouppteckning
Någon som känner igen dessa personer och har kort av dem? Kommer att berätta mera om dem vid ett senare tillfälle. De finns i en bouppteckning efter Nils Anders Selin i Gåreleselet, Junsele sn. Han var min morfars farfar. Personerna som skrivit under är alltså syskon till min morfars far. Som ni kan se heter de Margreta Selin, Petrus Sehlin, Inga Norlin (borde vara Norlén) , Lars Selin och Henrik Selin.
Efternamnet stavas på två olika sätt, Selin och Sehlin. Det senare sättet är det bara Petrus som använder. Det fanns några syskon till som inte var med på bouppteckningen bl.a. min morfars far Johan Otto.
Efternamnet stavas på två olika sätt, Selin och Sehlin. Det senare sättet är det bara Petrus som använder. Det fanns några syskon till som inte var med på bouppteckningen bl.a. min morfars far Johan Otto.
söndag 27 september 2009
Köp av hemman nr 2 i Gårelehöjden
Per Henriksson var född 2 december 1829 i Imnäs, Ramsele sn. Han var son till Henrik Persson och hans hustru Anna Johansdotter. Per gifte sig den 6 april 1856 i Junsele med Brita Greta Henriksdotter, född 31 oktober 1835. Hon var barn till Henrik Henriksson (1782-1867) och hans hustru Brita Johansdotter (1791-1871) i Tara, Junsele sn. Makarna bode under perioder i Tara, Gårelehöjden och Gåreleselet, alla Junsele sn och i Imnäs och Tarån, Ramsele sn. Per dog i Tarån den 19 augusti 1897 och hustrun i samma by 16 januari 1906.
Här nedan följer ett utdrag ur Sollefteå Tingslags häradsrätts arkiv småprotokoll AII:30 (1862-1868)
Den 10 mars 1865 Nr 65
Gårelehöjden
1 3/16 Sel. Nr 2
Sa 3250
Rd Stmp 4 Rd 80 öre
-- - -- - genom upprättad afhandling den 16 November 1858 blifvit öfwerlåten fastigheten hemmanet No2 om 1 3/16 dels Seland i Gårelehöjden med tillydenheter utaf Bonden Jonas Sjödin och hans hustru derstädes uppå hemmansegaren Pehr Henriksson och hustrun, hvarigenom de förstnämnde försållt och de 2ne sednare erhållit eganderätten dertill emot en bestämd Köpeskillingsbelopp af 3250 Rs rmt jemte föreskrift om andre bestämde vilkor iaktagande å de sistnämnde sida; Och äro 3ne laga Upbud vorde härå. meddelade vid lagtima Tingen den 27 November 1863 samt den 25 April och 30 November sistl år 1864
Förr fick man skriva allt för hand och det gjorde att de försökte spara in på det som de skulle skriva. -- - -- - är istället för upprepning av text som finns i en tidgare paragraf. I detta fall får man gå tillbaka till sidan innan för att hitta den icke skrivna texten. Den lyder som följer:
S.D utfärdades följande i orden så lydande fastebref
Sollefteå Tingslags Härads Rätt uti Ångermanlands Södra Domsaga gör härmedelst veterligt Att År Ett Tusende Åttahundrade och på det Sextionde Femte den Tionde dagen uti Martii Månad, vid afslutandet af 1864 års sednast hållna lagtima Hösteting på Hallsta Gästgifvaregård, inhämtades huruledes
Här nedan följer ett utdrag ur Sollefteå Tingslags häradsrätts arkiv småprotokoll AII:30 (1862-1868)
Den 10 mars 1865 Nr 65
Gårelehöjden
1 3/16 Sel. Nr 2
Sa 3250
Rd Stmp 4 Rd 80 öre
-- - -- - genom upprättad afhandling den 16 November 1858 blifvit öfwerlåten fastigheten hemmanet No2 om 1 3/16 dels Seland i Gårelehöjden med tillydenheter utaf Bonden Jonas Sjödin och hans hustru derstädes uppå hemmansegaren Pehr Henriksson och hustrun, hvarigenom de förstnämnde försållt och de 2ne sednare erhållit eganderätten dertill emot en bestämd Köpeskillingsbelopp af 3250 Rs rmt jemte föreskrift om andre bestämde vilkor iaktagande å de sistnämnde sida; Och äro 3ne laga Upbud vorde härå. meddelade vid lagtima Tingen den 27 November 1863 samt den 25 April och 30 November sistl år 1864
Förr fick man skriva allt för hand och det gjorde att de försökte spara in på det som de skulle skriva. -- - -- - är istället för upprepning av text som finns i en tidgare paragraf. I detta fall får man gå tillbaka till sidan innan för att hitta den icke skrivna texten. Den lyder som följer:
S.D utfärdades följande i orden så lydande fastebref
Sollefteå Tingslags Härads Rätt uti Ångermanlands Södra Domsaga gör härmedelst veterligt Att År Ett Tusende Åttahundrade och på det Sextionde Femte den Tionde dagen uti Martii Månad, vid afslutandet af 1864 års sednast hållna lagtima Hösteting på Hallsta Gästgifvaregård, inhämtades huruledes
fredag 18 september 2009
Min farfars farfar II
Som jag berättat tidigare så föddes min farfars farfar den 30 maj 1842 i Gräsmark sn. Han var nummer åtta i syskonskaran av totalt nio stycken. Skillnaden i ålder mellan äldsta och yngsta var 24 år. De flesta av syskonen flyttade ut från församlingen åt olika håll. Några till Amerika och flera till församlingar i Norrland. Olof flyttade in till Ramsele församling i september 1872. Året innan hade modern dött och fadern utvandrat till Amerika. Hans vidare öden där är inte kända. Olof kom till byn Forsmo och han skrivs som arbetare till att börja med. Brodern Jon anlände några månader senare i början av 1873.
Olof blev snart nybyggare i Forsmo när han den 23 januari 1873 köpte ett nybygge om 4 seland av Eric Eliasson för 3000 Riksdaler. Det motsvarar drygt 134000 kr i dagens penningvärde. Avskrift av köpekontraktet finns nedan. Vad man kan se här är att Olof har skrivit under med sitt bomärke. Hur det såg ut ser man dock inte.
Ramsele Tingslag AIIa:25 1873 den 4 Mars § 101 Forssmo
Härjemte göras Wetterligt ded jag Eric Eliasson upplåter och försäljer till Wermlänningen Olof Olofsson mitt genom köp af min Fader förvärfvade Hemman i Forsmo by af Ramsele Socken 4 selands skatt med dertill hörande Hus och jord som derunder lydt nu lyder och lagligen tillvinas han uti hvilket köp äfven inbegripes den Torps lägenhet som af Hans Ersson särskildt är inköpt på tid och villkor som dennes Kontrakt om förmäler, allt imot en oss mellan öfverenskommen köpesumma stor Tretusende, 3000, Riksdaler Riksmynt som den 1:sta nästkommande Maji får tillträdas med rättigheter och skyldigheter som Hemmanet åtföljdt och följa här då Ettusende Riksdaler betalas i September 1873 och återstoden Tvåtusende Riksdaler i September 1874 allt mot 4 procent årlig ränta tills betalning sker. Mot dessa villkor afhänder jag mig Bemälde Hemman och tillägne bemälde Olof Olofsson att Everldeligen ega och områda samt laga fasta derå söka. Sålunda öfverenskommit som skedde i tillkallade Wittnes närvaro i Ramsele den 23 Januari 1873
Eric Eliasson Forsmo
Säljare Olof Olofsson (bom)
i Forsmo köpare
Bevittnas af
Hendric Ingelsson
Anders Ersson Evall
i Krången
Olof visste att skogen var värd pengar och redan i september 1873 åkte han ner till Sollefteå och skrev ett kontrakt där han sålde avverkningsrätten till skog på sitt hemman till Faktor J.P. Björn. Kontraktet är skrivet på 15 år och omfattar träd av vissa dimensioner. Priset för detta var 5000 Riksdaler och det motsvarar en summa av 224000 kr idag. På detta sätt finansierade han troligen köpet av hemmanet och fick dessutom lite pengar över. Här verkar han inte ha använt bomärke.
Ramsele Tingslag AIIa:26 1873 den 15 November § 139 Forssmo 4 seland
Köpekontrakt
Till Faktor J. P. Björn eller hans rätts innehafvare upplåter och försäljer jag Olof Olsson i Ramsele och Forssmo nyttjande och eganderätten till all den furu och granskog som finns på den skogstrakt som tillhörer, mitt hemman om fyra seland i Forssmo by i Ramsele socken med följande vilkor neml:
Köpesumman bestämmes till femtusen riksdaler Rd / 5,000 / Rmd hvaraf två 2,000 Rd är denna dag erlagde som härmed qvitteras, och vid Fjellsjö marknad innevarande år betalas 1,000 Rd och återstående 2,000 Rd betalas vid höstmarknan i Sollefteå år 1874.
Skiftet tillträdes af köparen denne dag, och får af honom innehafvas till den 1 April 1888, och eger han rätt att under denna tid afverka alla de träd, som på 7 alnars längd från roten håller 9 nio werktum och derutöfver äfvensom alla de träd som under denna tid hinner till denna dimension tillvexa.
Säljaren förbehåller sid den skog, som finns på ett tusen 1,000 alnar från Landsvägen, samt nådigt husbehofsvirke för gårdens underhåll, samt vedbrand af den försålda trakten.
Köparen eger rätt om han för godt finner att bygga stallar och koija hvar som helst på skogen hvartill han får utan särskild ersättning begagna mindre skog, samt den skog som genom vägars upphuggning kommer att nedhuggas behöfver ej köparen betala.
För köpets bestånd eger köparen Rätt att inteckna detsamma i mitt hemman i Forssmo , för hvilket ändamål säljaren förbinder sig att tillhandahålla nödige handlingar.
Skulle skogen på ett eller annat sätt frånhändas köparen, så återbetalas de erlagda penningar jemte 6 % ränta.
Öfverenskommet Sollefteå den 24 September 1873.
Olof Olsson. säljare
J. P. Björn. Köpare
Wittna:
Ol. Hagström
Lars Svanström
"Skulle skogen frånhändas köparen, så går undertecknade i full säkerhet och borgen som för egen skuld, för återbekommande, i så fall för de erlagda afbetalningarne.
Sollefteå den 24 September 1873.
Göran Ersson
S. P. Svensson
i Forssmo"
Wittnar
Ol. Hagström
Lars Svanström
Vidimeras:
Swen Mellin
John Anderson
Den 11 november 1873 flyttade pigan Wendla Kristina Jönsdotter till gården och knappt ett år senare, den 7 november 1874 gifte de sig och bara några månader senare föddes enda sonen, min farfars far. Hans namn blev Johan Olof och han var född den 23 januari 1875. Makarna fick inte många år tillsammans för redan den 26 april 1879 dog hustrun och den 30 augusti 1880 avled också Olof. Sonen Johan Olof som då var bara 5 år fyllda blev fosterbarn till en moster och hennes man. Dessa var Jakob Eliasson och hustrun Greta Johanna Henriksdotter i Imnäs, Ramsele församling. Dessa två makar var föräldrar till Nils Johan Jakobsson (Nisse geschävar) som jag berättat om tidigare.
Olof blev snart nybyggare i Forsmo när han den 23 januari 1873 köpte ett nybygge om 4 seland av Eric Eliasson för 3000 Riksdaler. Det motsvarar drygt 134000 kr i dagens penningvärde. Avskrift av köpekontraktet finns nedan. Vad man kan se här är att Olof har skrivit under med sitt bomärke. Hur det såg ut ser man dock inte.
Ramsele Tingslag AIIa:25 1873 den 4 Mars § 101 Forssmo
Härjemte göras Wetterligt ded jag Eric Eliasson upplåter och försäljer till Wermlänningen Olof Olofsson mitt genom köp af min Fader förvärfvade Hemman i Forsmo by af Ramsele Socken 4 selands skatt med dertill hörande Hus och jord som derunder lydt nu lyder och lagligen tillvinas han uti hvilket köp äfven inbegripes den Torps lägenhet som af Hans Ersson särskildt är inköpt på tid och villkor som dennes Kontrakt om förmäler, allt imot en oss mellan öfverenskommen köpesumma stor Tretusende, 3000, Riksdaler Riksmynt som den 1:sta nästkommande Maji får tillträdas med rättigheter och skyldigheter som Hemmanet åtföljdt och följa här då Ettusende Riksdaler betalas i September 1873 och återstoden Tvåtusende Riksdaler i September 1874 allt mot 4 procent årlig ränta tills betalning sker. Mot dessa villkor afhänder jag mig Bemälde Hemman och tillägne bemälde Olof Olofsson att Everldeligen ega och områda samt laga fasta derå söka. Sålunda öfverenskommit som skedde i tillkallade Wittnes närvaro i Ramsele den 23 Januari 1873
Eric Eliasson Forsmo
Säljare Olof Olofsson (bom)
i Forsmo köpare
Bevittnas af
Hendric Ingelsson
Anders Ersson Evall
i Krången
Olof visste att skogen var värd pengar och redan i september 1873 åkte han ner till Sollefteå och skrev ett kontrakt där han sålde avverkningsrätten till skog på sitt hemman till Faktor J.P. Björn. Kontraktet är skrivet på 15 år och omfattar träd av vissa dimensioner. Priset för detta var 5000 Riksdaler och det motsvarar en summa av 224000 kr idag. På detta sätt finansierade han troligen köpet av hemmanet och fick dessutom lite pengar över. Här verkar han inte ha använt bomärke.
Ramsele Tingslag AIIa:26 1873 den 15 November § 139 Forssmo 4 seland
Köpekontrakt
Till Faktor J. P. Björn eller hans rätts innehafvare upplåter och försäljer jag Olof Olsson i Ramsele och Forssmo nyttjande och eganderätten till all den furu och granskog som finns på den skogstrakt som tillhörer, mitt hemman om fyra seland i Forssmo by i Ramsele socken med följande vilkor neml:
Köpesumman bestämmes till femtusen riksdaler Rd / 5,000 / Rmd hvaraf två 2,000 Rd är denna dag erlagde som härmed qvitteras, och vid Fjellsjö marknad innevarande år betalas 1,000 Rd och återstående 2,000 Rd betalas vid höstmarknan i Sollefteå år 1874.
Skiftet tillträdes af köparen denne dag, och får af honom innehafvas till den 1 April 1888, och eger han rätt att under denna tid afverka alla de träd, som på 7 alnars längd från roten håller 9 nio werktum och derutöfver äfvensom alla de träd som under denna tid hinner till denna dimension tillvexa.
Säljaren förbehåller sid den skog, som finns på ett tusen 1,000 alnar från Landsvägen, samt nådigt husbehofsvirke för gårdens underhåll, samt vedbrand af den försålda trakten.
Köparen eger rätt om han för godt finner att bygga stallar och koija hvar som helst på skogen hvartill han får utan särskild ersättning begagna mindre skog, samt den skog som genom vägars upphuggning kommer att nedhuggas behöfver ej köparen betala.
För köpets bestånd eger köparen Rätt att inteckna detsamma i mitt hemman i Forssmo , för hvilket ändamål säljaren förbinder sig att tillhandahålla nödige handlingar.
Skulle skogen på ett eller annat sätt frånhändas köparen, så återbetalas de erlagda penningar jemte 6 % ränta.
Öfverenskommet Sollefteå den 24 September 1873.
Olof Olsson. säljare
J. P. Björn. Köpare
Wittna:
Ol. Hagström
Lars Svanström
"Skulle skogen frånhändas köparen, så går undertecknade i full säkerhet och borgen som för egen skuld, för återbekommande, i så fall för de erlagda afbetalningarne.
Sollefteå den 24 September 1873.
Göran Ersson
S. P. Svensson
i Forssmo"
Wittnar
Ol. Hagström
Lars Svanström
Vidimeras:
Swen Mellin
John Anderson
Den 11 november 1873 flyttade pigan Wendla Kristina Jönsdotter till gården och knappt ett år senare, den 7 november 1874 gifte de sig och bara några månader senare föddes enda sonen, min farfars far. Hans namn blev Johan Olof och han var född den 23 januari 1875. Makarna fick inte många år tillsammans för redan den 26 april 1879 dog hustrun och den 30 augusti 1880 avled också Olof. Sonen Johan Olof som då var bara 5 år fyllda blev fosterbarn till en moster och hennes man. Dessa var Jakob Eliasson och hustrun Greta Johanna Henriksdotter i Imnäs, Ramsele församling. Dessa två makar var föräldrar till Nils Johan Jakobsson (Nisse geschävar) som jag berättat om tidigare.
måndag 14 september 2009
Min farfars farfar
Min farfars farfar hette Olof Olofsson och kallades för "lillolle". Han föddes den 30 maj 1842 i Pettelstorp, Gräsmarks sn i Värmlands län. Han var en son till Olof Elofsson och hans hustru Karin Jonsdotter. Familjen bodde först i Södra Granbäckstorp men mellan 1838-40 flyttade de till Pettelstorp som ligger under Granbäck. Fadern skrivs som bonde i Granbäckstorp och brukare och ägare på Pettelstorp.
När vi besökte Gräsmark i slutet av augusti så ville jag leta rätt på Pettelstorp. Jag hade svårt att hitta rätt på det på kartan men när vi väl kom dit så besökte vi hembygdsgården och hittade där ett nummer till Gill som är med i styrelsen och jobbar på hembygdsgården. Efter ett besök hos henne och hennes kollega (tror hans namn är Christer?) så fick vi en otroligt värdefull hjälp med kartor och lite mera information hur vi skulle hitta rätt (tusen tack för det!!!). Efter en biltur där vägarna blev smalare och smalare så kom vi till en vändplan och då var det bara att traska iväg några hundra meter in i skogen för att komma rätt. Hittade detta torp:
En person vid namn Nyqvist var troligen den siste som bodde här och det var på 70- eller början av 80-talet som det blev öde. Huset är säkerligen inte från Olofs tid men platsen är den rätta.
Som synes ovan så hette båda dessa personer Olof och det är ett släktnamn som gått i arv i sju generationer. Det började med Olof Elofsson, född 1799 och den senaste i raden är min son Olle (döpt till Olof), född 2008. Av dessa personer är det bara "lillolle", födda 1842 och 2008 samt farfars far Johan Olof som haft det som tilltalsnamn.
När vi besökte Gräsmark i slutet av augusti så ville jag leta rätt på Pettelstorp. Jag hade svårt att hitta rätt på det på kartan men när vi väl kom dit så besökte vi hembygdsgården och hittade där ett nummer till Gill som är med i styrelsen och jobbar på hembygdsgården. Efter ett besök hos henne och hennes kollega (tror hans namn är Christer?) så fick vi en otroligt värdefull hjälp med kartor och lite mera information hur vi skulle hitta rätt (tusen tack för det!!!). Efter en biltur där vägarna blev smalare och smalare så kom vi till en vändplan och då var det bara att traska iväg några hundra meter in i skogen för att komma rätt. Hittade detta torp:
En person vid namn Nyqvist var troligen den siste som bodde här och det var på 70- eller början av 80-talet som det blev öde. Huset är säkerligen inte från Olofs tid men platsen är den rätta.Som synes ovan så hette båda dessa personer Olof och det är ett släktnamn som gått i arv i sju generationer. Det började med Olof Elofsson, född 1799 och den senaste i raden är min son Olle (döpt till Olof), född 2008. Av dessa personer är det bara "lillolle", födda 1842 och 2008 samt farfars far Johan Olof som haft det som tilltalsnamn.
lördag 12 september 2009
Förmyndare för Göran Erssons barn
Har tittat i domböcker och hittat ett beslut om förmyndare. Det är några av Göran Erssons barn i Forsmo som efter hans död behöver någon som tar hand om deras arv. Det är en dotter till honom och fyra söner som befinner sig i Amerika eller på okänd ort. Göran Ersson föddes den 9 december 1834 i Imnäs, Ramsele sn som en son till Erik Hansson (1793-1868) och hans hustru Anna Greta Abramsdotter (1800-1892). Han gifte sig den 13 juni 1858 med Anna Maria Persdotter (1828-1895). Makarna hade nio barn tillsammans. Tre av barnen dog unga (Nils Olof 1864-1864, Anders Georg 1865-1865 och Henrik Olof 1873-1874). Äldsta barnet Anna Karolina (som omtalas nedan) var född 1859 och gifte sig med Erik Nilsson som jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg. Barn nummer två Brita Greta, född 1860, gifte sig med Henrik Nilsson från Forsmo, Ramsele sn och dog i slutet av 1950-talet på Ålderdomshemmet i Edsele. Erik Peter född 1862, Anders Georg född 1866 och Nils Johan född 1871 utvandrade och jag har inte forskat fram var de blev av eller dog. Jakob Abram född 1869 som står som obefintlig i dokumentet nedan dog 1933 i Film sn, Uppsala län utan att ha några arvingar. I hans bouppteckning finns bara systern Brita med som dödsbodelägare och han hade heller inga tillgångar. Det enda som fanns i boet var 1 rock, 1 väst och ett par kängor tillsammans värda 15 kr. Skulderna i boet var vårdkostnader 5709:20, begravningskostnad 30:- och bouppteckningskostnad 6:-. Totalt en brist i boet på drygt 5700 kr.
Göran som avled den 3 juli 1910 i Forsmo, Ramsele sn har jag inte letat rätt på bouppteckningen efter ännu men eftersom nedanstående förordnande tillkommit så borde han ha något slag av tillgångar som fördelats mellan barnen.
Ramsele Tingslag AII:85 (Förmyndare)
1910 den 5 Oktober § 6
Vid ingifvande af bouppteckning efter födorådstagaren Johan ( sic bör vara Göran ) Ersson i Forssmo förordnade hds rn, på gifvet förslag, handlanden P. J. Amundrud i Imnäs att vara god man med förmyndare ansvar för den aflidnes myndiga, till utrikes ort utvandrade barn Anna Karolina, gift med Erik Nilsson, Erik Petter Göransson, Anders Georg Göransson, Nils Johan Göransson äfvensom för hans å okänd ort varande son Jakob Abram Göransson; Och skulle det åligga gode mannen att de frånvarandes gods genast omhändertaga och förvalta samt deras rätt och bästa i öfrigt vid alla tillfällen lagligen iakttaga och bevaka, till dess de själva komme tillstädes eller annorlunda förordnades; hvilket afsades.
( P. J. Amundrud i Imnäs fnad god man Fort )
Göran som avled den 3 juli 1910 i Forsmo, Ramsele sn har jag inte letat rätt på bouppteckningen efter ännu men eftersom nedanstående förordnande tillkommit så borde han ha något slag av tillgångar som fördelats mellan barnen.
Ramsele Tingslag AII:85 (Förmyndare)
1910 den 5 Oktober § 6
Vid ingifvande af bouppteckning efter födorådstagaren Johan ( sic bör vara Göran ) Ersson i Forssmo förordnade hds rn, på gifvet förslag, handlanden P. J. Amundrud i Imnäs att vara god man med förmyndare ansvar för den aflidnes myndiga, till utrikes ort utvandrade barn Anna Karolina, gift med Erik Nilsson, Erik Petter Göransson, Anders Georg Göransson, Nils Johan Göransson äfvensom för hans å okänd ort varande son Jakob Abram Göransson; Och skulle det åligga gode mannen att de frånvarandes gods genast omhändertaga och förvalta samt deras rätt och bästa i öfrigt vid alla tillfällen lagligen iakttaga och bevaka, till dess de själva komme tillstädes eller annorlunda förordnades; hvilket afsades.
( P. J. Amundrud i Imnäs fnad god man Fort )
lördag 5 september 2009
Gräsmarks kyrka
Vid mitt besök i Gräsmarks församling så var jag och tittade på kyrkan. Det är en ganska gammal kyrka även fast det inte är den ursprungliga kyrkan. Redan 1661 begärde församlingsborna av konsistorium att få uppföra en egen kyrka och det ville de göra vid Uddheden. Detta beviljades men med villkor att de bara fick hålla gudstjänst där tio gånger per år och att de övriga gånger skulle ta sig till Sunne kyrka (drygt två mil bort) för att där vara med på gudstjänster. Dessutom var de tvungna att hjälpa till att underhålla även Sunne kyrka. Kyrkan som invigdes 1663 var av trä och låg strax öster om den nuvarande kyrkan.
Under 1600-talet flyttade många finnar in till området och befolkningen ökade så att kyrkan blev för liten. Murmästaren Christian Haller (1693-1759) är byggmäster till nya kyrkan. Han är känd för flera kyrkbyggen i Värmland och t.ex. Karlstads domkyrka är hans verk. 1738 kunde kyrkan tas i bruk men den var då inte helt färdig. Tornet färdigställdes 1739 medan sakristian blev färdig först 1762.
Predikostolen kommer ursprungligen från den första kyrkan. Den har dock renoverats och det skedde 1759 genom att bildhuggaren Isak Schullström smyckade den. Även han är känd för att ha gjort arbeten i många värmländska kyrkor.
Huven ovanför predikostolen (baldakinen) gjordes 1746 av chatullmästaren Wihelmi.
Den nya altartavlan som uppfördes 1753 var även det Schullströms verk.
Fakta i detta inlägg har hämtats från "Gräsmarks kyrka, kort historik och beskrivning", ett litet häfte som fanns att köpa i kyrkan. Det är skrivet av lektor Bertil Brinck och den femte upplagan gavs ut 1989.
Under 1600-talet flyttade många finnar in till området och befolkningen ökade så att kyrkan blev för liten. Murmästaren Christian Haller (1693-1759) är byggmäster till nya kyrkan. Han är känd för flera kyrkbyggen i Värmland och t.ex. Karlstads domkyrka är hans verk. 1738 kunde kyrkan tas i bruk men den var då inte helt färdig. Tornet färdigställdes 1739 medan sakristian blev färdig först 1762.
Predikostolen kommer ursprungligen från den första kyrkan. Den har dock renoverats och det skedde 1759 genom att bildhuggaren Isak Schullström smyckade den. Även han är känd för att ha gjort arbeten i många värmländska kyrkor.Huven ovanför predikostolen (baldakinen) gjordes 1746 av chatullmästaren Wihelmi.
Den nya altartavlan som uppfördes 1753 var även det Schullströms verk.
Fakta i detta inlägg har hämtats från "Gräsmarks kyrka, kort historik och beskrivning", ett litet häfte som fanns att köpa i kyrkan. Det är skrivet av lektor Bertil Brinck och den femte upplagan gavs ut 1989.
torsdag 3 september 2009
Vykort från Junsele
Här kommer ett vykort som jag hittat på auktion på Tradera. Det föreställer huvudgatan i Junsele (Köpmangatan). Någon som vet något om husen som finns längst gatan? En del av dem kanske är kvar idag? Kortet är skickat till fröken Eva Johansson i Forsa, Hälsingland. Någon som känner till henne?
tisdag 1 september 2009
Värmlandsfödda i Ramsele och Junsele
Har varit några dagar med familjen i Sunne kommun i Värmland och provat på Selma Spa i Sunne. Det var en mycket trevlig anläggning med bra badanläggning, varma pooler, bubbelbad och bastu av flera typer, bra massagebehandling (hot stone varianten kan rekommenderas) och väldigt god mat. Efter några dagar där så åkte vi de dryga 2 milen upp till Gräsmark vid Rottnens nordspets för att försöka leta rätt på min farfars farfars födelseplats. Det och Gräsmarks församling skall jag berätta mera om vid ett senare tillfälle när jag fört över bilderna från kamera till dator.
Vad som slog mig när jag var där uppe i Värmlands finnmark var hur lika natur det är där och i nordvästra Ångermanland, ganska kuperat med sjöar och vattendrag, mycket skog och byar som ligger på sluttningar till dalar. Det var kanske inte bara skogsbruket och arbetstillfällen som gjorde att det var så många värmlänningar som hamnade uppe i Norrland och även i Ramsele och Junsele, de kanske kände sig hemma här. Har roat mig i kväll med att studera husförhörsutdrag från 1900 på SVAR-hemsida och hittat följande personer vars födelseort är Gräsmark.
Följande personer finns med år 1900, skrivna i Ramsele men födda i Gräsmark. Totalt är det 10 st (min farfars farfar finns inte med eftersom han dog redan 1880).
Samma år fanns det i Junsele 16 personer som är födda i Gräsmark. Dessa var följande:
Görs en sökning på personer födda i Värmland bosatta i Ramsele 1900 så blir antalet träffar 74 personer och för Junsele är motsvarande siffra 84. Antalet personer födda i Gräsmark i hela Västernorrlands län är 584 och antalet Värmlands födda i länet år 1900 är 4926 st. Skulle vara intressant att titta på även andra län men jag tror att värmlänningarna står för en stor del av den nationella inflyttningen till Västernorrlands län. Många människor i detta område har därför en (eller flera) inflyttade värmlänningar i sin antavla.
Vad som slog mig när jag var där uppe i Värmlands finnmark var hur lika natur det är där och i nordvästra Ångermanland, ganska kuperat med sjöar och vattendrag, mycket skog och byar som ligger på sluttningar till dalar. Det var kanske inte bara skogsbruket och arbetstillfällen som gjorde att det var så många värmlänningar som hamnade uppe i Norrland och även i Ramsele och Junsele, de kanske kände sig hemma här. Har roat mig i kväll med att studera husförhörsutdrag från 1900 på SVAR-hemsida och hittat följande personer vars födelseort är Gräsmark.
Följande personer finns med år 1900, skrivna i Ramsele men födda i Gräsmark. Totalt är det 10 st (min farfars farfar finns inte med eftersom han dog redan 1880).
| Namn | Födelseår |
| Johannes Jansson | 1850 |
| Johannes Olsson | 1842 |
| Johannes Vermelin | 1843 |
| Katarina Persdotter | 1846 |
| Lars Persson | 1851 |
| Lars Rydstedt | 1828 |
| Lars Svanström | 1841 |
| Magnus Lundström | 1854 |
| Nils Olsson Höglund | 1846 |
| Nils Tim | 1831 |
Samma år fanns det i Junsele 16 personer som är födda i Gräsmark. Dessa var följande:
| Namn | Födelseår |
| Jan Lundström | 1868 |
| Johan Hedberg | 1843 |
| Johan Persson | 1842 |
| Johannes Backlund | 1855 |
| Johannes Eriksson | 1837 |
| Jon Persson | 1852 |
| Kerstin Nilsdotter | 1857 |
| Magnus Svensson | 1853 |
| Nils Nilsson Viklund | 1852 |
| Nils Magnus Nord | 1853 |
| Olof Persson Holmqvist | 1840 |
| Per Persson | 1847 |
| Rudolf Holmqvist | 1869 |
| Stina Persdotter | 1864 |
| Sven Holmqvist | 1846 |
| Sven Svensson | 1850 |
Görs en sökning på personer födda i Värmland bosatta i Ramsele 1900 så blir antalet träffar 74 personer och för Junsele är motsvarande siffra 84. Antalet personer födda i Gräsmark i hela Västernorrlands län är 584 och antalet Värmlands födda i länet år 1900 är 4926 st. Skulle vara intressant att titta på även andra län men jag tror att värmlänningarna står för en stor del av den nationella inflyttningen till Västernorrlands län. Många människor i detta område har därför en (eller flera) inflyttade värmlänningar i sin antavla.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)