Flera fotografier från Junsele

Jag har scannat några flera kort som jag lägger ut och hoppas få hjälp med att identifiera. Här är flera kort med ungdomar eller barn så de kan bli svåra att känna igen. En kille är rätt lika mellan korten så det skulle kunna vara bröder (eller samma person?).

En ung grabb och på baksidan av detta kort står det med blyerts Morbror Emil.

Kan detta vara samme person som ovan eller någon bror? Inga noteringar på detta kort.

Fyra syskon? Har inga ledtrådar här heller.

Två till som hoppas någon kan identifiera.

Dessa fotografier är tagna av tre stycken Junsele fotografer som var verksamma runt förra sekelskiftet och början av 1900-talet. Oskar Svanström, Petter Jonsson och C.H. Mildh. Mera information om dessa finns på följande länk  om Junselefotografer (tack för att du skickade den Göran).

Foton från Junsele

För några månader fick jag tag i en bunt med gamla kort från Junsele och Ramsele. Några kort finns det ett namn skrivet på baksidan men som vanligt så är det flera som är utan namn. Därför tänkte jag lägga ut korten här efterhand och hoppas att någon kan identifiera personerna på dem.

Här kommer först en stilig man med mustasch. Fotograf är Petter Jonsson. Någon som känner igen honom?

En till stilig man utan mustasch och samma fotograf. Någon som kan identifiera honom.

Hagelskur i Sollefteå

I slutet av juli var jag uppe och hälsade på föräldrarna. Den sista juli gjorde vi en tur till Sollefteå och kom in i den häftigaste hagelby som jag någonsin varit med om. Måste bara visa några bilder från då.

När vi passerade Strand så började molnen att tona upp sig men det såg ändå inte så märkvärdigt ut. Några kilometer senare så började det att regna och innan vi nått till "Källers kurvor" så haglade det som bara den, hagel stora som spelkulor.

Det slog på vindrutan och jag tänkte att om jag kör på så kommer jag snart ur hagelskuren och får se solen igen men där hade jag rejält fel. På långrakan vid Österrå var jag tvungen att köra in till kanten och stanna för det slog på rutan och small så jag var rädd att den skulle gå sönder. Sedan stod vi där vid vägkanten i säkert 15 minuter och haglen blev bara större och större.

Det smattrade på tak och fönster så det gick inte att prata inne i bilen. Olle tyckte att det var lite för mycket oväsen så han började hålla för öronen.

Det blev nästan helt vitt på vägen med stora runda hagelkorn. Ändå så kom det ännu större hagel på andra ställen i närheten. Det fick jag se senare när jag kollade tidningarna på nätet. Här nedan finns det några länkar till tidningsartiklar.

Hagelskur över bilar och djur

Hagelstorm i Sollefteå

Drabbades av jättehagel

Hagelchock i Sollefteå 

Video från SVT:



Det gick inte att gå ut medan hagelskuren höll på men när den började avta så kunde man öppna rutan och titta ut och ta kort. Då hade många hagel redan smält men det fanns några ganska stora kvar.

Mitt på bilden (nästan) ser man ett av de större hagelkornen och när jag tog kortet så hade det legat på marken i några minuter. Några minuter senare så kunde jag gå ut och hämta in det.

Här ser man hur stort det var och då skall man komma ihåg att det legat i flera minuter och smält så det var förmodligen betydligt större då det ramlade ner. Storleken var ungefär 2,5cm lång, 2cm bred och 1,5cm tjock. Ganska stort!!!

Bilen klarade sig ganska bra förutom en buckla på taket och flera småskador på framrutan. När jag satt där i bilen och hörde hur det slog på plåten trodde jag på betydligt flera bucklor.

Gåreleselet

I Ångermanlands Bygd och folk, tryckt i Malmö 1949 kan man hitta följande bild och text på ett hus i Gåreleselet, Junsele sn.

Här står det att huset gått i släkten sedan 1794. Namnen som står där är inte riktigt rätt. Den förste nybyggaren i Gåreleselet hette Nils Persson och hans son var Per Nilsson. Jag har inte kontrollerat årtalen så jag kan inte bekräfta att dessa är rätt. Jag har berättat en del tidigare och även publicerat ett kort på den i texten omtalade Nils Anders Persson Selin.

 

Och så här såg huset ut. I texten står det att huset skall vara från början men att det byggts om på 1850 och renoverats 1945.

Ramsele kontrakt 1938

I helgen var jag till Stockholm och besökte då det långa bokbordet på Drottninggatan. Där hade Genealogiska Föreningen ett litet bord och sålde böcker. Jag köpte då Statistisk Matrikel över Svenska Kyrkans Prästerskap 1938.

Där kan man läsa sig till följande om Ramsele kontrakt.

Kontraktet bestod av Ådals-Liden, Junsele, Ramsele, Edsele, Bodum, Fjällsjö och Tåsjö församlingar. Kontraktsprost var August Häggström i Kyrktåsjö.

Ådals-Liden är 528,80 kvkm stort och där bor 2723 personer. Kyrkoherde var Jonas Tjernström och han tillträdde 1920. Jonas var född 1866 och prästvigdes 1898. Adr: Näsåker, Rt 21. I lön hade han 4910 + 2100 + 200 + 500. Gudstjänst minst sju gånger om året på skilda platser.

Junsele är 1274,60 kvkm och har 4114 invånare. Kyrkoherde var Nils Markus Natanael Nordien som tillträdde 1937. Han var född 1904 och prästvigd 1928. Adr: Junsele, Rt 15. Lön 6120 + 2100 + 500 + ved. Komminister var Per Erik Larsson och även han tillträdde 1937. Per Erik var född 1907 och prästvigd 1931. Adr: Junsele, Rt 98. Hans lön var 3820 + 2100 + 500 + ved. Gudstjänst å lämpliga platser enl. domkapitlets förordnande.

Ramsele är 1028,20 kvkm och har 4322 invånare. Kyrkoherde tillträder 1/11 39. Komminister Sven Olof Sverker Kruse tillträdde 1937. Han var född 1905 och prästvigd 1934. Adr: Ramsele, Rt bost. 61 exp 9. Lön 6190 + 2100 + 500 + ved. Komminister var Lars Elof Larsson född 1906 och prästvigd 1935. Adr: Ramsele. Hans lön var 3815 + 2100 + 500 + ved. Gudstjänst tre gånger i mån. å lämpliga platser.

Folkmängderna är per 1 januari 1937.

Jag köpte även en bok från 1956 men uppgifter därifrån återkommer jag med vid ett senare tillfälle.

Nils Anders och Johanna Selin

Här kommer ett kort av Nils Anders Persson Selin (1843-1928) och hans hustru Johanna Wilhelmsdotter (1848-1930). Jag har skrivit mera om dem vid ett par tillfällen tidigare men inte haft något foto av dem men har det nu (tack Britt för att du skickade mig ett kort).

De andra blogginläggen som jag skrivit om dem finns här:

Namnteckningar från bouppteckning

Facebookgrupp Selin släkten i Gåreleselet

Är det någon som hört om Johanna kallade sig något annat än Wilhelmsdotter? 

Drunkningsolycka i Harrforsen

Här kommer en notis till som jag plockat ur tidningen Svensk Amerikanska Western (Denver, Denver County) torsdagen den 26 juli 1906:

Färja, häst, vagn och körkarl i Forsen. En svår olycka timade härförliden i Ramsele vid byn Vågdalen, berättar Hern.-P:n.
  F. hemmanägaren E. O. Hammarström från Sandviken hade kört ned till Faxälfven och med färjan sökt taga sig och sin skjuts öfver till motsatta stranden vid det s. k. Harrselet ofvanför Harrforsen. Härunder inträffade olyckan,om hvars detaljer man dock intet vet. Ty såväl körkarl som häst fingo släppa lifvet till i Harrforsen. Antagligen hade Hammarström, som arbetat strängt och sofvit obetydligt de närmast föregående dygnen,varit så utmattad, att han ej kunnat hålla färjan mot strömdraget.

I Ramsele död- och begravningsbok kan man hitta följande:

Juni 14, Erik Otto Hammarström, hemmansägare i Sandviken. Drunkning af våda vid öfverfart å Harrselefärj [ett ord till som jag inte kan läsa] i Ramsele förs. Funnen i Helgums sjön, Helgum förs. 20/6 1906 och begraven där den 15 juli.
 

Ett kort från 1800-talet

Här kommer ett kort som måste vara taget innan 1872, inte ofta som man hittar så gamla kort. Paret på kortet är Per Persson och hans hustru Lisa Stina Ersdotter. Per föddes den 31 januari 1835 i Bölen, Ramsele sn. Han var en son till Per Persson och Anna Johansdotter. Per var ett namn som återkom många gånger i Pers släkt bakåt i tiden och han var den fjärde eller femte på raken med samma namn. Släkten kom från Liden sn i Medelpad.

Per gifte sig den 5 november 1865 med Lisa Stina Ersdotter. Hon var född den 8 maj 1843 i Nyland, Ramsele sn och var en dotter till Erik Ersson och hans hustru Anna Lisa Olofsdotter. Det var N.J. Frisendahl som vigde dem.

Makarna fick fyra barn tillsammans:
d. Anna Magdalena             1866-1940.
s. Pehr Eric                           1868-1955.
s. Johan                                 1869-1870.
d. Christina Margretha        1871-1952.

Per avled redan den 27 juni 1872 och blev bara 37 år gammal. Lisa Stina gifte om sig 1879 med Johan Andersson (1838-1923) och hon dog den 31 december 1918. I det senare äktenskapet föddes också fyra barn.

Per och Lisa Stina var min mormors mors föräldrar.

Finns det någon som har ett kort från det andra äktenskapet eller bara en bild på Johan Andersson?

Anders Stenmark

Här kommer ett gammalt fotografi av Anders Stenmark, hans hustru Johanna och yngsta dotter Oskaria. Tack Birgit för att jag fått tillgång till kortet.

Anders föddes den 18 maj 1849 i Söderfors, Ådals-Liden sn och döptes till Andreas. Han var en son till Sven Christoffersson Selin och hans hustru Anna Stina. Andreas gifte sig 1869 med Johanna Persdotter (1847-1924). Makarna fick tio barn:

d. Anna Helena  (1869-1900)
d. Vendla Kristina (1871-1923)
s. Sven Enock (1874-1879)
s. Per Magnus (1876-1948)
d. Märta Johanna (1879-1896)
d. Margareta (1881-1911)
s. Sven (1884-1962)
s. Bror Emanuel (1886-1921)
d. Oskaria (1888-1929)
s. Andreas (1891-1894)

Anders dog den 13 januari 1926 i Gårelehöjden, Junsele sn.

Avliden 105-åring

I tidningen Svensk Amerikanska Western (Denver, Denver County)kunde man torsdagen den 11 april 1907 läsa följande notis:

Afliden 105-åring. I en ålder af nära 105 år afled den 18 mars födorådstagaren Anders Israelsson i Harselet, Ramsele socken, Ångermanland. Han föddes den 18 juli 1802 och tjänade som dräng, till dess han gifte sig, då han öfvertog 3 seland jord i Harselet, som han upparbetade från ris och rot. I sitt äktenskap har han haft fyra barn, af hvilka en son och en dotter lefva. Hans hustru dog för omkring 40 år sedan.
Den gamle hade under senare åren varit blind, men för öfrigt jämförelsevis kry, ehuru han på sista tiden varit sängliggande. Som bevis på hans hurtiga mod må nämnas, att han ofta plägade säga: "Jag var dum, som lade mig så där, för nu ids jag inte gå upp igen".

I Ramsele död- och begravningsbok kan man läsa följande:

Död Mars 14 Anders Israelsson, förmånstagare i Harrselet, ånkl. Född 1802 18/7. Dog av ålderdom och begravdes mars 31.

Tidningen hade alltså fel dödsdatum och i husförhörslängden står han felaktigt angiven som född 1800. Felet med födelseåret uppdagades och rättades 1902 och då spårades felet tillbaka till 1828.

Otto och Märta Selin

Jag har letat fram några gamla kort av min morfars föräldrar. De som är på bilderna är Johan Otto Selin (1878-1966) och hans hustru Märta Helena Sjödin (1879-1951). Ett tidigare blogginlägg berättar mera om dem och deras barn och det finns här.

Det första kortet föreställer en ung Otto Selin. Han har uniform på sig och i husförhörslängderna tidigt 1900-tal så står han skriven som stamanställd. Jag har inte tittat något på krigsarkivet men det kanske finns någon som känner till hans militära karriär?

Denna bild föreställer Ottos fru Märta Selin som ung.

En bild av Otto som troligen är tagen på 50- eller 60-talet.

 Och slutligen ett kort av Märta när hon var lite äldre.

Samtliga dessa kort fick jag en gång låna av min morfars syster Signe som jag nästan bodde granne med i Sollefteå när jag gick i skolan.

För ungefär ett år sedan skapade jag en grupp på Facebook som heter Släkten Selin från Gåreleselet. Där tänkte jag samla ättlingar till Otto Selins föräldrar Nils Anders och Johanna Selin. Läs mera om dem här. Och är ni släkt så anmäl er till gruppen genom att skicka ett meddelande till mig om hur ni är släkt med dessa personer.

Erik Petter Göransson från Forsmo

Som jag skrev igår så föddes Erik Peter 1862 i Forsmo, Ramsele sn som en son till Göran Ersson (1834-1910) och hans hustru Anna Maria Persdotter (1828-1895).

Han gifter sig 1887 med Margareta Kristina Persdotter som var född 1868 i Krången, Ramsele sn. Hon var en dotter till Per Carlsson och hans hustru Katarina Andersdotter. Makarna bor först i Forsmo där Erik Peter skrivs som bondson och sedan hemmansägare. Första barnet föds också där, Karl Erik 1888. Familjen flyttar 1888 till Krången, Ramsele sn. Där föds Anna Desideria 1891 och Otilia Margareta 1896. 1897 flyttar familjen till Över-Luleå sn i Norrbottens län. Kortet nedan skall föreställa familjen Göransson och borde vara taget där innan de utvandrade.

 
Familjen utflyttade 1902 och reste med fartyget Salmo från Trondheim. Det var så långt jag kommit innan min bror Magnus började hjälpa mig igår. Han fick fram att de åkte vidare med skeppet Teutonic och kom till New York den 5 december 1902. De bosätter sig i Kanabec och familjen återfinns 1905 i Brunswick, Kanabec. 1910 finns alla utom fadern Erik Peter som bor på annan ort eftersom hustrun står som skild. Ett barn till föddes i Minnesota och hon hette Lillie och var född 1904. Vad som hände Erik Peter är inte känt. Margareta bor 1930 i Detroit, Michigan och en person som hette Margrete C. Goranson dog i Alameda County, Kalifornien den 8 mars 1951. Det är inte bekräftat att det var hon men mycket troligt.


Vidare vet vi att sonen Karl Erik gifte sig med Florence Mae Funk. Hon var född den 5 maj 1905 i Iowa och dog den 17 juni 1997 i Olmsted County, Minnesota. De gifte sig 1927. Karl Erik dog den 14 september 1966 i Olmstedt County. Makarna hade två barn, Viola född 1928 och Richard Dale född 1930.

Viola gifte sig med Granville Dean Olsson och har två döttrar, Kathryn Marie Olson född 1951 och Sandra Kay Olsson född 1953. Återstår att se om man kan komma i kontakt med dem.

Bröderna från Forsmo

Har suttit och letat några personer från Forsmo, Ramsele sn som utvandrat till USA. Det är inte så lätt att hitta men jag har också satt min bror i arbete så han har hittat rätt på en hel del information. Han är expert på att hitta de som utvandrade och det är mer än en gång idag som han förvånat mig med att hitta ett namn eller uppgift till så stort tack för hjälpen.

Forsmo by i Ramsele sn är en by som jag forskat lite mera om. Byn ligger mig lite extra varmt om hjärtat eftersom min pappa, min farfar och min farfars far samtliga är födda där. Den forskningen har legat lite i "träda" men förra veckan fick jag tillgång till ett fotografi som gjorde att jag letade fram mina gamla papper och forskade lite mera.

Detta kort skall föreställa "Mammas morbröder i Amerika". Mamma i detta fall är en dotter till Brita Greta Göransdotter. Brita Greta var född 1860 i Forsmo, Ramsele sn och levde ända till 1959 och blev 99 år gammal. Hon var en dotter till Göran Ersson (1834-1910) och hans hustru Anna Maria Persdotter (1828-1895). Makarna hade nio barn och av dessa var det tre som dog unga.

Äldsta dottern Anna Karolina var född 1859 i Imnäs, Ramsele sn. Hon gifte sig med Erik Nilsson från Imnäs (honom har jag nämnt tidigare eftersom han var min farmors okände morbror). De utvandrade till Minnesota i USA. Mera om Erik och Anna Karolina finns här.

Nästa var dottern Brita Greta som jag nämnt ovan.

Äldsta sonen Erik Peter Göransson föddes 1862 och han skall jag berätta mer om vid ett senare tillfälle. Han utvandrade också till USA med sin familj och det skedde 1902. Han är den av de utvandrade syskonen som vi fått fram mest information om.

Anders Georg Göransson var född 1866 i Forsmo. Han skrivs som obefintlig i husförhörslängden 1892. Vi har återfunnit honom borta i USA bosatt i Brunnswick township, Kanabec County i Minnesota 1910. Då var han ogift och bodde troligen nära sin svåger Erik och syster Anna Karolina. Det finns inga uppgifter om att han var gift eller hade barn. Möjligen dog han 1955 i Mille Lacs County eftersom det då finns en Andrew Goranson som avlider men födelsedatumet skiljer något på den personen.

Jakob Abraham Göransson föddes 1869 i Forsmo. Han flyttar till Stockholm 1889 enligt husförhörslängden. Har inte hittat honom där men vet att han dog 1933 i Film sn i Uppland. Då skrivs han som diversearbetare vid Svea Livgarde och ogift. Det finns också en uppgift att han varit på Svea Livgarde mellan 1889 och 1892 när han skulle vända åter till Ramsele men där blev han aldrig inskriven igen. Han kanske också gjorde en tur till USA? I hans bouppteckning är bara systern Brita nämnd som arvtagerska.

Nils Johan Göransson var född 1871 i Forsmo. Han tog ut betyg för att utflytta till Norra Amerika den 11 mars 1892 från Ramsele sn. Vid utflyttningen står också att han har tillstånd att emigrera från den 29 januari samma år. Han åkte den 7 april 1892 från Trondheim med Wilson Lines skepp Hero, biljetten var köpt hos linjen Guion och betalades i Trondheim. Routen som fartyget tog var Trondheim - Christiansund - Aalesund – Hull. Destinationen som han uppgav där var Mora, Minnesota. Från Hull tog han sig förmodligen med tåg till Liverpool. Han reste vidare från Liverpool den 16 april 1892 med skeppet Alaska och detta fartyg ägdes av The Guion Line. Skeppet anlände den 25 april 1892 till New York. Han reste från Trondheim tillsammans med Oskar Blom från Ådals-Liden sn och möjligen hade de sällskap ända hemifrån. De skulle åka till Minneapolis, Minnesota, enligt handlingarna från hamnen i New York. Han finns med i Kanabec County 1895 men sedan finns det inga mer spår av honom.

För att återgå till kortet så verkar det vara taget i Amerika. Fyra personer och fyra bröder men jag har inte kunnat bevisa att alla fyra åkte över. Tre av personerna tycker jag är lika varandra och det är bara han nere till vänster som skiljer sig något men alla skulle kunna vara bröder. Den fjärde personen skulle också kunna vara Erik Nilsson för han var ju också en morbror om än ingift. Troligen finns det ingen som kan ge ett säkert svar på vem som finns på kortet. Men jag hoppas någon kan ha något förslag.

Bröllop i Medelpad

Förra helgen gjorde vi en "kort" resa upp till Medelpad för att vara med på ett bröllop. Det var min söta kusin Rebecca som fick sin stilige Rickard. Vädret hade jag fixat jättebra. Det regnade som bara den när vi åkte upp och från Sundsvall och upp till Torpshammar var det vindrutetorkare på högsta mest hela tiden. Men det var fredag kväll och natten mot lördag men på lördag eftermiddag när bröllopet skulle gå av stapeln så sprack det upp i molnen och solen kom fram och sedan blev det bara bättre!!

Här kommer en bild på Tuna kyrka vid Matfors där vigseln genomfördes. Församlingen heter Tuna församling och om den kan man läsa följande i Svenska Gods och Gårdar från 1940.

TUNA socken av Medelpads västra domsagas tingslag, närmast sydväst om Sundsvall, omfattar en
jordbruks- och industribygd vid sjön Marmen och utmed Ljungan. Huvudbyggnaden omgives av kuperade skogsbygder.
Inom socknen märkes Matfors industrisamhälle vid ett av Ljungans fall och vid Matfors—Vattjoms järnväg. Matfors är ett betydande samhälle. Här finnas träsliperi och pappersbruk, som ägas av Skönviks A.-B. Vidare märkes Matfors Yllefabriks A.-B. Matfors bruk anlades 1833 såsom stångjärnsbruk av den kände göteborgsköpmannen J. Dickson. Järn-driften upphörde emellertid redan efter några år. Sågverket köptes 1916 av Skönviks A.-B., som 1919 anlade pappersbruket.
 
Fornminnen: Kummel förekomma vid Sjöstadsberget, Vattjom och Värsta. Järnåldersgravar finnas på
åtskilliga ställen, t. ex. Allsta, Bovallen, Bjällsta mon, Danielsberg, Klingsta, Målsta (med Målejättens grav), Rude, Skallböle, Vattjom m. fl.
Areal: 223,9 kvkm. Enligt 1938 års fastighetstaxering är ägovidden: 2.212,3 har åker, 259,8 slåtteräng,
15,2 kultiverad betesäng, 140,7 annan betesäng, 14.558,2 skogsmark, 2.468,3 övrig mark.
Jordbruksvärde: 3.113.200 kr. I jordbruksvärdet ingående värde å skogsmark: 401.500 kr. Skogsvärde:
1.164.100 kr. Tomt- och industrivärde: 52.000 kr. 
Invånarantal: 4.647.
Tuna är eget pastorat.
Kyrkan uppfördes 1767-68. Den är av sten med valv och sedan 1937 försedd med torn.
Kyrkoherde: Sundberg, Carl Arvid.

Genom att klicka här så får man också veta mer om kyrkan.

Efter vigsel i kyrkan förflyttade sig de nygifta med bil till Viskan för att därifrån ta "ångbåten" (modifierad så det är nog inte mycket ångbåt längre) Ljungfrun till Torpshammar Herrgård. Ljungfrun är en till åldern kommen och har trafikerat diverse vatten sedan 1865. Man kan se ångbåten på bilden nedan och där har den lagt till i Torpshammar. Mera information om den snart 150 år gamla båten finns här.

Lite fakta om Torps församling där Torpshammars Herrgård ligger, även detta hämtat ur Svenska Gods och Gårdar från 1940 :

TORPS socken av Medelpads västra domsagas tingslag är mestadels en höglänt skogstrakt med bygd
kring Ljungan. Socknen sträcker sig norrut till Jämtlandsgränsen och söderut till Hälsinglandsgränsen. Den genomflytes även av Nedre Gimån, som från sjön Leringen går till Ljungan. Vid Ljungan ligga de betydande industriorterna Ljunga Verk och Torpshammar. Bland anläggningarna märkas Stockholms Superfosfatfabriks A.-B. i Ljungaverk med tillverkning av karbid, kalkkväve m. m., Torpshammars trämassefabrik, som tillhör Torpshammars A.-B., Johannisbergs Bryggeri och Getteråns Yllefabriks A.-B. Jordägare inom socknen äro Svartviks A.-B., Skönviks A.-B., Torpshammars A.-B. och Iggesunds Bruks A.-B. Vid _Kista ligger Medelpads folkhögskola och vid Johannisberg Hussborgs lantmanna- och lanthushållsskola.
Fornminnen: Gravhögar från järnåldern omtalas från Byn, Hammar, Klöstre, Västerkomsta, Vike och
österkomsta.
Areal: 1.199,6 kvkm. Enligt 1938 års fastighetstaxering är ägovidden: 5.028 har åker, 1.138,1 slåtteräng, 29,5 kultiverad betesäng, 724,8 annan betesäng, 91.365,2 skogsmark, 12.163,1 övrig mark.
Jordbruksvärde: 8.216.700 kr. I jordbruksvärdet ingående värde å skogsmark 1.952.200 kr. Skogsvärde: 7.655.900 kr. Tomt- och industrivärde: 24.100 kr.
Invånarantal: 9.484.
Kommunikationer: Vid statsbanan Ånge—Sundsvall ligga stationerna Johannisberg och Fränsta (betydande samhälle), samt hållplatserna österhångsta, Gullsta, Getterån, Torpshammar och Storboda. Vid en industribana från Johannisberg ligger Ljungaverk.
Torp är eget pastorat. Kyrkan uppfördes 1782 och restaurerades 1900 och 1925. Den är av sten och består av långhus, tvärskepp och östtorn. Från den gamla kyrkan ha bevarats en S:t Olofsbild samt en dopfunt av gotländsk sten från 1200-talet.
Kyrkoherde: Kontraktsprosten Rydholm, Karl Oskar.
Komminister: Sundberg, Carl Eskil Einar.
Kyrkoadjunkt: Bergstrandh, Olof Fredrik.

Nere vid bryggan fanns denna skulptur, av Torbjörn Lindgren, föreställande Näcken och är gjord i ett stycke. Helt otroligt att få till armen och fiolen som sticker ut och jag letade länge för att hitta skarven. Blev tvungen att fråga och fick då veta att det faktiskt var ett stycke.  

Jag visste inte att det fanns herrgårdar i Medelpad men det gjorde det. Inte så gammal kanske men jättemysig. Uppbyggnaden skedde mellan 1906 och 1908 och den som bosatte sig där var skogspatronen Peder Gulbrandsen. Mer om herrgården finns här och jag kan verkligen rekommendera ett besök (otroligt god mat lagar de också).

Peder flyttade på 1880-talet till Torpshammar med sin familj. De bosatte sig på en närliggande herrgård som brann ner 1905. Arkitekten Gustaf Hermansson att rita hans nya hem. Även Ragnar Östberg ritade ett förslag men detta ratades. Ragnar blev istället känd för att ha ritat Stockholms stadshus.
Torpshammars herrgård har en byggyta på 600 kvadratmeter och är i fyra plan. Totalytan blir därför ca 2400 kvadratmeter och dessutom tillkommer två annex à 370 kvadratmeter.

Tack R&R för att vi fick vara med på eran dag!!!!!

Vävstol i Junsele

Såg detta kort på Tradera och enligt uppgift i annonsen skall det vara från hembygdsgården i Junsele. Kortet har lite dålig upplösning men är det ändå någon som kan känna igen vem personerna är.

Finns det en vävstol i Per Danilsson-huset på hembygdsgården?

Parti av Ramsele

 ... heter detta vykort och det ser ut att vara Storgatan som fastnat. Husen ser gamla ut och borde vara tidigt 1900-tal. Någon som kan berätta om husen? Vem som bodde där och om de är kvar eller när de revs?

Erik Jakob Danielsson Sjödin

Detta kort fick jag för några dagar sedan av en släkting till mig (tack så mycket Britt). Det är ett kort som borde vara taget någon gång på 1870- eller 1880-talen med tanke på hur unga de ser ut.

Kortet föreställer Erik Jakob Danielsson Sjödin och hans hustru Märta Brita Tarander. Dessa personer var min morfars morfar och mormor. Erik Jakob var född 1844 i Tara, Junsele sn och avled där 1919. Märta Brita levde mellan 1850 och 1925. Hon var dotter till den förste som tog sig namnet Tarander och han hette Abraham i förnamn.

När jag letade i mina släktforskningspapper så hittade jag ett vanligt papper där jag kopierat ett annat kort av dem. Trodde att det var samma men det är det inte så det finns alltså minst ett till kort av dem.

Kort från Ramsele

Här kommer ett vykort som visar Ramsele och det ser ut att vara målat (kolerat). Har tidigare visat ett foto som tagits från ungefär samma ställe. Kortet är skickat till Elin Eriksson i Ludvika och stämpeln på frimärket ser ut att vara från 1910.

Stöld i Junsele

I Polisunderrättelser 1921 kan man hitta ett antal notiser om en stöld i Junsele. Skogvaktaren Fredrik Berglund blev av med en herrcykel. 

N:o 128 Polisunderrättelser Tisdagen d. 7 Juni 1921

E. Stulen och bortkommen egendom

4:o. Natten före 2/6 bortstals i Norra Gultjöl, Junsele s:n, från skogvakt. Fr. Berglund en herrvelociped »Rambler», svart med röda och vita skenor, svartmålade stänkskärmar, pakethållare, en hemsmidd bult anbragt i trampmekanismen och ett s. k. fällbomslås fastgjort under sitsen ­­- se A 4.

A. Efterlysta personer

4:o. För under E 4 omn. velocipedstöld i Junsele misstänkes skäligen en 35- å 40-årig okänd man av medellängd, iklädd mörk rock, gråaktiga byxor, remskor och sportmössa., vilken varit synlig i trakten dagen förut och möjligen är identisk med i N:o 122 A 1 d. å. efterlyste Johan Edvard Persson-Dalqvist. Mannen ifråga torde efterspanas, anhållas och höras samt medd. sändas landsf. Domeij i Junsele distrikt, adr. Junsele, vilken begärt efterlysningen.

Då hade man troligen identifierat vem som var tjuven. Fortsättning om detta följer dagen efter.

N:o 129 Polisunderrättelser Onsdagen d. 8 Juni 1921

A. Efterlysta personer

4:o. I N:o 128 A 4 d. å. sist efterlyste Johan Edvard Persson-Dahlqvist  som 5/6 anhållits i Junsele s:n och vid förhör erkänt, att han tillgripit i N:ris 122 E 9 och 128 E 4 d. å. efterlysta velocipeder samt dessutom under innevarande år en velociped i Lits s:n — har s. d. på aftonen lyckats rymma från fjärdingsmannen. Bemälde Persson-Dahlqvist, som nu är något magrare och ej har så stora mustascher

eller så yvigt hår, som i N:o 122 intagna fotografi utvisar, var vid rymningen iklädd sv. enradig kavaj, sv. väst, grårandiga byxor, grå sportmössa, remskor, vita sannolikt hemstickade strumpor och vit skjorta utan krage. Han torde efterspanas, vid anträffandet häktas och införp. till centralf. i Härnösand och medd. sändas landsf. Domeij i Junsele distrikt, adr. Junsele, vilken begärt efterlysningen.

Här får man en hänvisning till en tidigare underrättelse eftersom denne Johan Edvard tydligen specialiserat sig på att stjäla cyklar. Jag fick därför gå tillbaka och titta i slutet av maj.

N:o 122 Polisunderrättelser Tisdagen d 31 Maj 1921

A. Efterlysta personer

 

1:o. För under E 9 omn. velocipedstöld i Ströms s:n misstänkas en okänd man, omkr. 35 år gammal, av medellängd, mörklagd och mager, samt iklädd grå kavaj, grårandiga byxor och grå sportmössa. Mannen ifråga, som möjligen är identisk med i N:o 2 D 6 d. å. sist omn. Johan Edvard Persson-Dahlqvist, torde efterspanas och lagligen behandlas; enl. begäran t. f. landsf. Magnusson i Ströms distrikt, adr. Strömsund. Persåon-Dahlqvist — se bilden härovan — är enl. uppgift från Centralbyrån för fingeravtryck född 12/2 87, 175 cm. lång, starkt byggd, med ljusbrunt hår, rödbrunt skägg, blå ögon, konkav näsa, stor mun och gulblek hy samt h. tummen stel och ett 3 cm. långt i vertikal riktning gående ärr å framsidan upptill å samma finger. Red.

Här fanns det också ett kort av Johan Edvard och det verkar vara en stilig och välklädd man. Inte är detta heller första gången som han haft svårt att hålla reda på vad han äger och vad andra äger. I början av 1921 hittade jag en notering om att han blivit frigiven efter att ha varit straffad för 6:e resan stöld. Fängelsestraffet var på nästan två år.  I början av juli så kommer nästa notering där han misstänks för att ha stulit en häst och sedan sålt den och erhållit 500 kr kontant. Sökte några år framåt utan att hitta någon mer notering så det var kanske så att rymningen lyckades och att han inte blev infångad. Någon som hört något om honom?

Jag letade också vidare och hittade att han var född den 12 februari 1887 i Alanäs församling, Jämtland län. Där avled han också på ålderdomshemmet den 11 april 1976.

Väckarklockan från Junsele

Väckarklockan som jag berättat om tidigare som såldes av Erik Jonssons efterträdare i Junsele har nu blivit såld. Budet låg länge på 22 kr och jag tänkte lägga in ett bud. Men igår satte det fart och fortsatte idag ända fram till dess auktionen avslutades.

Just den individen måste ha varit värdefull. Snygg färg men jag tycker inte den var värd så mycket ändå. Hoppas den hamnade hos någon med anknytning till Junsele.

Jag undrar fortfarande om Er. Jonssons efterträdare om det finns någon som kan berätta mera om honom och affären.

Glad Midsommar

Önskar er en glad midsommar med några somriga bilder från vår baksida.
Ha en riktigt bra helg.

Erik Jonssons efterträdare

Brukar titta in på Tradera med jämna mellanrum och nu fick jag se att det är någon som vil sälja en gammal väckarklocka och att den fanns under Junsele. En rätt snygg väckarklocka men jag saknar inte det tickande ljud som dessa klockor ofta avger vilket inte sker hos den digitala varianten av väckare. Började undrar vad den gjorde under Junsele. Det fanns flera bilder och en visade baksidan av klockan.

På baksidan fanns en lapp som säger: Erik Jonssons Eftr. Ur - Optik - Guld , Junsele Import. 
Vem var denne Erik Jonsson som hade en guldaffär i Junsele? Namnet är ju inte helt ovanligt så därför hoppas jag någon kan hjälpa mig på vägen innan jag börjar leta. Enligt annonsen så bör klockan vara från 50- eller 60-talet. Eftersom det står efterträdare så tog tydligen någon över affären efter Erik och vem var det? 

Junsele kort

Här kommer ett ganska ovanligt kort som visar Junsele samhälle och kyrka. Har inte sett detta kort tidigare och hade tänkt bjuda på det när det var på tradera tidigare i veckan. Tyvärr så var det en massa fotboll på TV samma dag så jag kom på det för sent. Synd men jag får hoppas att det kommer flera.

Någon som kan tala om mer om kortet och de hus som finns på det? Var exakt är det taget?

En bra bok

Ett litet tips på en bra bok. Den heter  Funkisar - folkgruppen med det lilla extra. Den är skriven av Nicole Kling och hon berättar om hur det är att ha en bror med Downs syndrom. Där beskriver hon sin uppväxt på 90-talet tillsammans med sin bror Larry och alla de glädjestunder som hon fått uppleva med honom. Men där finns också den andra sidan som hon blev medveten om och fick börja kämpa mot redan i skolan och det är människors okunnighet och många gånger nedlåtande sätt mot funktionshindrade.

Det finns en intervju med henne på denna adress http://urplay.se/169584.

Jag läste boken i stort sett från pärm till pärm i ett svep och kände igen många saker trots att Olle bara är fyra år gammal. Det blev många igenkännande skratt men det var vid mer än ett tillfälle som det kom en tår när jag insåg att när det kommer till fördomar och kunskap så har det hänt en del på 20 år men långt ifrån så mycket som det borde. Det som vi verkligen blivit varse är att man hela tiden måste kämpa för det stöd som han behöver och har rätt till enligt lagen. Just nu är det stödet på förskolan som är den stora frågan. Här är det jättestor skillnad mellan olika kommuner där det t.ex. i Stockholms kommun finns en resurs (en person) till varje barn medan det där vi bodde tidigare "bara" var en resurs till hans grupp. Här finns det ingen extra resurs alls. Lite trist att det skall vara så olika.

Vår lilla 4-åring är en liten bestämd kille som tecknar till oss, säger några ord eller drar runt oss till olika platser och pekar så att vi skall förstå vad han menar. När vi säger åt honom vad han skall göra så säger han nej eller skakar på huvudet om det inte överensstämmer med hans planer, och det gör det sällan, för planer och ideer har han många. Inte lätt att vara bestämd och stå på sig när han gör saker som han inte ska och sedan lägger huvudet lite på sned och ler oskyldigt men illmarigt.

En liten söt och charmig kille med blicken full av bus!!!

Första världskriget

Man brukar säga att första världskriget startade den 28 juni 1914 med skotten i Sarajevo. Det var många dispyter och många länder var oeniga om saker och hade varit så under flera år men detta var gnistan som tände elden. Kriget pågick under fyra år och slutade först 1918. I slutet av kriget härjade Spanska sjukan och där dog många civila. Spanska sjukan har jag skrivit om tidigare (klicka här) så den kommer jag inte att orda mera om nu. Istället går jag tillbaka till första världskriget. Jag har lite dålig koll på hur mycket Sverige var inblandad i det men jag antar att vi mobiliserade ett antal personer för att kunna försvara landet. När jag tittat i polisunderrättelser från 1916 så ser jag att det finns några av dessa som tröttnat och rymt från sina regementen. Har letat fram två stycken med anknytning till Ramsele församling.

Den förste hittade jag i Polisunderrättelse nr 35 den 28 mars 1916 under avsnitt A Efterlysta personer.


9:o: V. korpr. vid 10:e komp. I 18 Johan Edqvist — född 11 /4 91 i Edsele s:n, Västernorrlands län, och hemmahörande i Ramsele s:n, samma län, 170 cm. lång, undersätsig, med blont hår, blågrå ögon, gråblek hy, något insvängd näsa, bred mun och blå tatuering å båda armarna — vilken 15/3 rymt från regitet, torde efterspanas och, om han anträffas, dit återföras; enl. begäran från Chefen från 10:e komp. av Västmanlands reg:te, Västerås.

Nr två hittade jag i nr 51 den 4 maj 1916 och även han under avsnitt A Efterlysta personer.

5:o. Värnpl., kustart. 1029/9 Johan Verner Andersson -- född 16/8 94 i Ramsele s:n, Västernorrlands län, och där hemmahörande, 175,5 cm. lång, med mörkt hår och blå ögon — vilken rymt från Vaxholms kustart.-reg:te, torde efterspanas och, därest han anträffas, dit återföras; enl. begäran från Chefen för Vaxholms kustart.-reg:te, Vaxholm.

Johan Edkvist hittades och fick tillbringa 1 mån och 11 dagar i Straffängelset i Västerås med start 10 maj 1916 och orsaken var rymning mm.

Stulen velociped

I polisunderrättelserna för den 21 september 1916, under rubriken E. Stulen och bortkommen egendom,  kan man läsa följande:

2:o. Natten före 21/8 d. å. bortstals från lantbr. A. Nordkvist i Nordsjö en utanför ett hus i Nylands by i Ramsele s:n stående nästan ny herrvelociped av Norrlandsexpressens fabrikat, med svartlackerad ram, röda stänkskärmar och fäljar samt frihjul, väska och pump. Tjuven okänd. Medd. av krlm. von Hausswolff i Ramsele distrikt.

Vem var denne A. Nordkvist? Det finns två möjliga i Nordsjö, Ramsele församling. Den ene var Magnus Albin Nordkvist, född 1896 och död i december 1916. Han skrevs då som hemmansägare. Det andra alternativet är hans bror Karl Anshelm Nordqvist, född 1898. Han skrivs också som hemmansägare och avled 1924. Båda två var söner till Magnus Petter Nordqvist (1859-1905) och hans hustru Kristina Charlotta Brander (1861-1929). Stavningen av namnet Nordqvist varierar.

Bilunderrättelser

Jag har tittat lite i bilunderrättelser för 1914 och 1915. Dessa år kan vara de första åren med bilunderrättelser och jag letade naturligtvis efter personer från Ramsele eller Junsele.

1914 hittade jag inga från någon av församlingarna men 1915 fann jag en person vid namn Gunnar Österlund. Han skulle kunna vara den första som haft bil i Västra.

I Meddelande angående automobiltrafik nr 5 den 31 maj 1915 står att K.B. i Västernorrlands län har meddelat ingenkänningsmärke med nr Y235 till Gunnar Österlund i Junsele. Detta skedde den 6 maj 1915.

Någon som känner till denne Gunnar Österlund och hans bil och om den bilen var den första som rullade i området?

Polisunderrättelser 1917

I polisunderrättelserna nr 136 från lördagen den 17 november 1917 kan man läsa följande notis under avdelning C som är Diverse underrättelser.

2:o. Den 2/11 anträffades liket av en okänd man — se bilden å 2:a sidan — hängande i ett träd, med snara om halsen, invid allmänna landsvägen omkr. 8 km. från Junsele kyrka i riktning mot Åsele s:n. Mannen, som troligen varit död omkr. 14 dagar, beskrives vara 45 —50 år gammal, 180 cm. lång, med rödbrunt hår och rödbruna mustascher samt iklädd 2 enradiga rockar, 2 par byxor, 2 västar, 4 skjortor samt pjäxor. Upplysningar, ledande till den dödes identifiering, torde sändas krlm. Domeij i Junsele distrikt, vilken medd. förestående.

Det finns också en bild publicerad på personen i fråga:

Tittar man i Junsele död- och begravningsbok så kan man läsa följande:

Nr 53 död nov ? En okänd mansperson ålder 45 a 50 år. Hängning Själfmord. Begravd dec 30. Hemort okänd.

Fick man någonsin veta vem denne man var?

Vykort till A. Molund

Har köpt ett vykort på Tradera som skickats till skräddaren A. Molund 1905. kortet visar Edsele och det finns en hel del text skriven på framsidan men eftersom författaren skrivit i bilden är det lite svårt att läsa.

Abraham Molund (1872-1951) har jag skrivit om tidigare (klicka här). Det är troligt att det var han som var mottagare av kortet.

Kortets baksida med adressaten och ett frimärke med poststämpel 12 jan (eller juli) 1905.

Mähler-släkten

Såg för någon månad sedan att det var en artikel i Tidningen Ångermanland om att Mählers Smide i Näsåker och Sollefteå Svetsmekano slagit ihop sina företag. Mählers Smide har en lång historia med smeder i Näsåker. Som jag skrivit i tidigare blogginlägg så har Mählers släkten haft ett stort antal smeder. Verkar för flera grenar varit ett yrke som gått i arv i flera generationer.

Det började med Karl Fredrik Kristian som levde mellan 1718 och 1790. Han var född i Tysland och skrivs som stålsmedsmästare. Han kom till Sollefteåbruk i slutet av 1740-talet på rekommendation av Jonas Alströmmer (potatiskungen). Han var gift med Helena Foss 1712-1802 som också kom från Tyskland. De hade flera barn med sig. Sonen Johan Vilhelm Adolf Mähler 1742-1791 arbetade också som stålsmed men efter ett stöldmål blev han förvisad från Bruket.

Där tog smederna slut i min gren av släkten som gick via Långsele och Resele till Salsjön i Edsele sn där Märta Greta Mähler levde och var gift med torparen Anders Nilsson 1825-1895. Makarna hade flera barn och en var dottern Kristina Lisa Andersdotter som gifte sig till Forsnäs, Ådals-Liden församling. Hon var min mormors farmor.

I Ångermanland så finns det många ättlingar till Karl Fredrik Kristian Mähler. Om man tittar i folkräkningen för 1900 så hittar man 49 stycken med efternamnet i Västernorrlands län. Av dessa finna 16 st i Resele, 13 st i Ådals-Liden, 4 st i Helgum och i Junsele, 2 st i Nätra, Överlännäs och Bjärtrå. Detta var bara de som fört namnet vidare, många fler är de som har andra namn.

Mähler-släkten bildade för några år sedan en släktförening och de har en hemsida som finns här. Föreningen ger årligen ut två nyhetsbrev och har regelbundet släktträffar, den senaste var förra året och den har jag publicerat bilder från tidigare.

Ni som vet om att ni härstammar från Mähler får gärna skriva en kommentar till detta inlägg och tala om hur ni kommer tillbaka till den förste idag kände Mähler.