Bilder från Junsele

Här kommer några bilder från Junsele som jag hittade på nätet.

Flygfoto från 1950-60 talet.

Även detta kort som är taget från andra hållet kommer från samma tidsperiod.

Bron vid Junsele.

Köpmansgatan på 1930-talet, ganska lite bebyggelse på den tiden.

Bilder från Ramsele

Har hittat några bilder från Ramsele på gamla vykort på Tradera.

Först turistgården från en något annan vinkel än vad som är vanligast.

Ramsele by. Någon som kan tala om vilka hus det är som man ser. Detta kort är lite ovanligt och jag vet inte om jag sett det tidigare.

Vigselkort från Junsele

Här kommer ännu ett kort från Junsele som visar ett bröllopssällskap. Någon som känner igen de oidentifierade människorna på kortet.

De identifierade personerna:
Bakre raden fr. v.
Torsten Jansson, Sven Svensson, Ragnar Lif, okänd, Helge Lif, Erik Eriksson (Lill-Erik)?

Främre raden fr. v. Sigrid Sjölund, Helena Molin, Helena Jonsson, okänd, bruden Kristina f. Jonsson, brudgummen Olle Schölund, okänd, okänd, Signe, Anna Eriksson (Marteliusson).

Cyklar i Junsele

Ett kort på ett gäng cyklande människor i Junsele (tack Jonas för att jag får använda det i min blogg). En del av människorna finns identifierade på kortet men några saknas och en persons namn var svår att läsa. Kanske någon som kan komplettera med resterande och även tala om ungefär när kortet är taget.

Identifierade personer startar med nr 2 från vänster: Petter Jonsson, Abba Salomonsson, Jonas Moström, Gradin(?), J.O. Wahlroth, Stina Lif, Alfred Jonsson, Olov Petter Andersson, Gotthard Jönsson och Sara Molin.

Besökare på Hemsö fästning

Det har varit en del kändisar på Hemsö fästning och den som är mest känd tillbringade två veckor där under sin värnplikt i slutet av 1960-talet. Hur säker än fästningen ansågs vara mot kärnvapen och giftiga gaser så var den tydligen inte tillräckligt säker för denne kändis för han tillbringade nätterna på residenset inne i Härnösand. Han har lämnat ett avtryck kvar på vägen i officersmässen.

Nere i fästningen finns det många gamla skyltar kvar med en skojig utformning men oftast ett allvarligt budskap i botten. En av skylten påpekar speciellt vikten av att inte låta obehöriga springa runt där nere i gångarna och inhämta information som de inte borde få veta.
Det kunde ju också vara så att personerna var behöriga men ändå tog fram information som inte borde komma vidare. En annan (ö)känd person som tillbringat tid här nere var Stig Wennerström. Han föddes 1906 i Stockholm och dog 2006 i Danderyd, blev alltså nästan 100 år. Han tjänstgjorde i Flygvapnet och tjänstetiden enligt Wikipedia var 1929 tom 1963. Ansågs vara spion för Ryssland från ca 1948 och till 1963. Han dömdes för grovt spioneri 1964 till livstids fängelse, en dom som sedan ändrades till 20 år och han fick därför villkorlig frigivning 1974. Wennerström var nere i Hemsöfästning, och porten nedan byggdes efter att han hade avslöjats för att det skulle finnas något i anläggningen som han inte kunde ha avslöjat för Ryssland. Porten är därför döpt till "Wennerströmska porten".

En annan känd spion som också varit nere på Hemsö var Stig Bergling. Men om honom fick vi inte höra några historier och han verkar inte ha satt samma spår där nere som Wennerström.

Kvarnen i Nässjö

Omkring sju kilometer väster om Ramsele finns byn Nässjö. Det är en av de äldre byarna i församlingen. Där finns det en kvarn.

Tyvärr har den bara öppet några timmar varje dag och bara i juli månad. Men det finns i alla fall en informationsskylt utanför där man kan man läsa lite fakta om kvarnen.

I äldre tid fanns det fyra bäckkvarnar och en såg som ägdes av byborna. En lite modernare kvarn uppfördes senare av brukspatron Fitinghof (f 1804) men den brann ner omkring 1880. Några år därefter så uppförde bryggeriägare P E Ahnlund och trävaruhandlare Elias Eliasson den nya kvarnen med såg och hyvel. Kvarnen producerade ca 200 kg mjöl/timme och kostnaden var ungefär 2 öre/kg.

Skandinaviska Elkraft förvärvade fastigheten och vattenrätten och då fick fastighetsägarna i Nässjö rätt till fri malning, sågning och hyvling till husbehov under 50 år enligt ett kontrakt. Ett elverk uppfördes i kvarnhuset och julen 1913 levererades elektriskt ljus till Ramsele kyrkby.

Kapaciteten på kraftverket var 80 Kw [sic] och det fanns en högspänningsledning till Ramsele på 10 Kw via sex transformatorer. Varje 25w normalljuslampa kostade 6 kr/år. Det sades att detta var landets billigaste elkraft. 1923 bildade Ramselebor ett bolag som köpte aktiemajoritet i elbolaget. Under denna tid så tillämpades en glidande taxa med ett pris av 10 kr för första lampan, 8 kr för nummer två och 6 kr för övriga. 1935 köpte Graningeverken kvarnen och fastigheten samt distributionsnätet för 60 000 kr.

Kvarnen var i drift till 1958. Sista mjölnaren var Erik Nilsson i Nässjö. Det finns en ränna förbi kvarnen, som är bevvarad, för flottning. Flottningen upphörde 1961 och sågen brukades av byborna fram till 1963 enligt kontrakt. Ramsele kommun övertog hela anläggningen 1968.

Hockey i Ramsele

Förra veckan var det hockeymatch i Ramsele mellan stjärnorna i Icebreakers och en kombination av unga hungriga spelare från olika klubbar i Ångermanland. Det var en imponerande samling med spelare som Hasse Andersson kunde presentera innan nedsläpp. Eller vad sägs om följande namn:

- Jakob Markström i mål
- Mattias Timander
- Tobias Enström
- Victor Hedman
- Alexander Edler
- Niklas Sundström
- Per Svartvadet
- Mats Zuccarello Aasen
- Henrik och Daniel Sedin
- Markus Näslund
- Peter Forsberg
- Nicklas Bäckström
- mfl

Här är en bild av line-up innan match. De tre sista att åka fram till blå linjen var Peter Forsbert, Nicklas Bäckström och världens bästa spelare Henrik Sedin.

Matchen inleddes med att Foppa åkte igenom och satte in 1-0 och sedan spelade han fram till både 2-0 och 3-1. Ångermanlands kombinationen stretade mot bra och hade en hel del fina chanser men Icebreakers målis går ju inte av för hackor heller så han tog allt utom 1 skott. Tycker iaf att de gjorde en mycket bra match även om slutresultatet blev 10-1.

Innan matchen tillbringade spelarna en timme utanför ishallen och pratade med folk och skrev autografer. På bilden ovanför kan man se Ramselesonen Mattias Timander. Jag fick hans autgraf och det var inget problem men när jag bad honom göra ett mål så sa han att det blir nog svårare men han satte en puck iaf i sista perioden.

En annan spelare som var populär och fick skriva många autografer innan var Victor Hedman. En ganska lång kille måste man säga. Han började väl inte matchen så bra men spelade upp sig och blev bättre och bätter ju längre matchen pågick. Många gånger var han först upp i anfallet trots att han spelar back.

Det kom massor med folk till Rafnahallen för att se matchen och totalt blev det 1183 personer, inte alls långt från fullsatt och det var ganska trångt ppå läktaren. Här fick de in en hel del pengar som skall gå till sjuka och handikappade barn i Västernorrland. Starkt av alla inblandade att engagera sig på det sättet som gjordes för detta behjärtansvärda ändamål. Tack för en bra match och ett suveränt arrangemang!!

Hemsö fästning

Jag har varit på en rundtur upp till Ångermanland och tänker berätta om några platser och sevärdheter framöver som jag besökte och kan rekommendera andra att besöka. Flera av dessa platser ligger nära där jag växt upp och trots detta så är det i alla fall två av dem som jag inte besökt tidigare. Visst är det väl ganska vanligt att man hellre åker en bit för att hitta något intressant än att söka på hemmaplan? Så har det nog i alla fall varit för mig.

Ett ställe som jag besökte (som inte har med varken Ramsele eller Junsele att göra men är intressant i alla fall) är Hemsö fästning som ligger på Hemsön någon mil norr om Härnösand. För att komma ut dit så måste man åka färja så kom ihåg att titta vilka tider färjan går innan ni åker dit. Färjeresan tog inte många minuter men vi missade en precis och fick vänta i 40 minuter på nästa.

Efter att ha kommit i land på Hemsön var det bara att följa skyltar på vägar som blev smalare och smalare och tillslut kom vi långt ut i skogen till en stor parkering och där var bergrummet. Vi gick på en guidad tur (vilket var enda chansen att komma ner i anläggningen).

Det är en imponerande anläggning som har en lång huvudgång som är över 600 m lång och dessutom finns det sidogångar och rum. Anläggningen finns i det 140 m höga Storåberget och är insprängd på ca 40 m djup. Den började byggas på 1950-talet och stod klar 1957. Användes fram till 1987 för att slutligt stängas 1989. De saker som fanns där nere då har bevarats. På bilden ovan ser vi en av två operationsrum nere i anläggningen och där kunde flera operationer genomföras varje dygn (tror guiden sa åtta stycken i varje rum).

I detta rum förvarades ammunition till de sex stora 15,2 cm kanonerna som finns ovan jord. Ammunitionen firades upp ca 15 m till de som manövrerade kanonerna för att de skulle kunna ladda och skjuta. I kanonhuset fanns två riktare, en som reglerade i höjdled och en som justerade i sida och även tryckte på avtryckaren.

Här ser man en del av den långa gången genom anläggningen. Dörrarna in till vänster går till små sovalkover där sex värnpliktiga sov i varje eller fyra officerare. Här nere kunde 340 personer (enligt guiden) klara sig i flera månader. Mera information om Hemsö fästning finns här. Helt klart värt ett besök!

Lagfart för lägenhet i Meåfors

§32 Lägenhet, afs fr Meåfors 1 4/27 sel No 1

Med anhållan om lagfart ingaf Häradsdomaren Per Johansson i Stenvikstrand en så lydande köpehandling:
Salubref
Sedan Katarina etc ----------- Bil
Härjämte företeddes Hds rns den 1 Juni 1908, §63, för Jakob Aron Wallin utfärdade lagfartsbevis å en från 1 4/27 seland Meåfors No 1 i Ramsele socken afsöndrad lägenhet.
Enär icke visadt blifvit, att borgenärerna i Torparen Jacob Aron Wallins konkurs gifvit sitt bifall till ifrågavarande försäljning kunde den sökta lagfarten ej nu beviljas, utan förklarades lagfarts ansökningen hvilande i afbidan på undanrödjandet af anmärkta hindret för dess bifallande.

Bil. §32
Salubref
Sedan Katarina Danielsdotter i Meåfors vid offentlig auktion den 10 mars 1911 för Tjugofem /25/ kronor inköpt den Torparen Jacob Oscar Vallins konkursbo tillhöriga, från hemmanet 1 4/27 seland No 1 Meåfors, Ramsele socken för all framtid afsöndrade lägenhet hvarå Wallin den 1 juni 1908 erhållit lagfart, samt köparen, efter det borgenärerna godkänt försäljningen, fullgjort sin betalningsskyldighet, så varder samma lägenhet härmed afhänd konkursboet och tillegnad Katarina Danielsdotter att genast tillträdas.
Ramsele den 10 Maj 1911.
Johan Johansson
syssloman

Bevittnas af:
A.J. Strömqvist. P.M. Wedberg

Befolkningsstatistiska tabeller.

Har tittat igenom lite gamla statistikhandlingar för Ramsele. Den längd som jag tittat i heter GI:2 och sträcker sig mellan åren 1774 och 1831.

Där kan man läsa följande om några år:

1777
- Tvillingar: "En hustru födde 2nne flickebarn".
- En kvinna dog 106 år gammal.
- Det finns en kolumn för barnaföderskor och där ser man att 3 st var mellan 20 och 25 år, 5 st i åldern 25-30 och 6 st 30-35.
- Det föddes 8 pojkar och 6 flickor, varav en oäkta flicka.
- Under året dog 6 män och 4 kvinnor. Dödsorsakerna var håll och styng/bröstfeber, slag/stickfluss/brådöd, ålderdomsbräcklighet (2 st, en man 70-75 och en kvinna över 90), oangiven sjuka och olyckshändelse.
- Det finns också specificerat vad de dog av som dog av olyckshändelse, detta år var det 1 av "Qvafde af Ammer eller Mödrar", 2 st "Drunknade på öppen Siö" och 1 st "Omkomne af os".
- "Årsväxten i allmanhet ganska svag och på många ställen af köld aldeles förderfvad. Sädes priset 34 a 36 för kornet, 40 a 42 för råg och ärtor"

1778
- Detta år föddes det 4 pojkar och 3 flickor, inga oäkta barn. Av mödrarna var 2 st 25 till 30 år, 2 st 30-35 och 3 st 35-40 år.
- 5 män och 5 kvinnor avled. Dödsorsakerna detta år var 2 st styng/bröstfeber, 4 st ålderdomsbräcklighet 2 st oangiven sjuka.
- "Årsväxten af säd til en del skadad af Köld, och höbärgningen ganska ringa emot de förra åren ........"

1779
- Tvillingar: "En Bondehustru födt 1 Son 1 Dotter i april månad".
- 7 st pojkar och 6 flickor födda under året, inga oäkta barn. Däremot 2 dödfödda pojkar och en dito flicka. Av mödrarna var 3 st i åldern 20 till 25 år, 2 st 25-30, 3 st 30-35, 2 st 35-40 och 2 st 40-45 år.
- Under året dog 5 män och 7 st kvinnor. 2 st håll och styng/bröstfeber, 3 lungsot, 1 vattusot och 3 st oangiven sjuka.
- "Årsväxten var allmänt god, men skyltalet långt mindre än de förra åren, undantagande i fjällbyarna ......"

Elin Nord!

Fick häromdagen ett fotografi som är taget i samband med Elins resa till Amerika. Kortet är taget i Trondheim och de som är med är förutom Elin resten av ressällskapet, nämligen Gustaf Bernhard och förmodligen Gustaf Adolf (ynglingen står som fosterson på baksidan av kortet). Tack Ulla för att du skickade kortet till mig.

Nya hotellet i Ramsele

Fick en bild av en släkting (tack Stefan) som visar nya hotellet i Ramsele. Någon som känner till något om hotellet? Bilden från Ramsele-Edsele almanackan 1998.


Bildtexten i almanackan: "Lilla hotellet i Ramsele. Byggt omkring 1920, revs omkring 1970".

Ångbåtsbryggan i Ramsele

Finns ett kort ute på tradera nu som visar ångbåtsbryggan i Ramsele och det finns till och med en båt med. Kortet är skrivet den 6 mars 1903 och skickat från någon i Forsnäs, Ådals-Liden sn till en Tilda Molander, Edsbordet. Poststämpeln säger den 7 mars och Näsåker. Avsändaren är A.S. Vem det är är inte så lätt att säga men efter att ha tittat i folkräkningen för 1900 så fanns det då fem stycken möjliga i byn. Dessa var:

Anders Sjödin
Anders Peter Sjölund
Anna Götilda Sellgren
Anna Lisa Sandlund
Nils Anders Sjölund

Så här ser kortet ut.


En tänkbar mottagare är Margareta Matilda Molander som var född 1873 i Ed sn. Någon som kan berätta vem avsändaren och mottagaren egentligen var???

Robert Wallqvist från Vallen

När jag forskade på Elin Nord så blev jag också lite nyfiken på en av hennes bröder. Hans namn var Robert Wallqvist och han var född den 2 september 1883 i Tarasjöberg, Junsele sn. Född oäkta och modern Katarina Matsdotter skrevs som bondedotter. Han bor hemma hos sin mor (se föregående inlägg för mera information) och syskon ända fram till 1910 då han den 31 december förs över till bok över obefintliga. Där står vidare att han tar ut betyg för flytt till Jokkmokk församling i november 1911. Detta verkar lite underligt.

Redan den 15 februari 1911 påbörjar en Robert Wohlqvist, född 1883, från Junsele sn resa från Trondheim. Destinationen är Jasmin, Saskatchewan, Canada och biljetten är betald i Amerika.

När jag sedan skall leta honom vidare från England så stöter jag på problem. Det finns ingen som åkte 1911 men jag hittar en Robert Wahlguist som är 28 år och åker den 25 oktober 1912 till Puerto Madryn, Argentina?!? Är detta samma person? Den Robert jag följde hade en betald biljett från Trondheim till Kanada, vad hände i England? Varför använde han inte den vidare? Ett år och 8 månader efter avgången från Trondheim åker en person med liknande namn till Argentina med skeppet Junin. Dessutom verkar det som om han åker första klass och han står som senast bosatt i England. Någon som vet vad som hände Robert Wallqvist och om detta är samma man?

Vad blev det av Elin Nord?

Elin föddes den 10 december 1885 i Tarasjöberg, Junsele sn. Hon var en oäkta dötter till Katarina Mattsdotter. Elin döptes den 26 december av Frans Blix. Hon var Katarinas fjärde oäkta barn och hon skulle få flera syskon som också var födda utom äktenskap, något som inte var varken lika vanligt eller sett som särskilt bra på denna tiden.

Modern skrivs som lös piga och 1888 flyttar hon och barnen till Vallen, Junsele sn och bosätter sig på nummer två där. Elin flyttar 1902 till Tarasjöberg och skrivs här som piga och även Nord i efternamn. 1903 flyttar hon tillbaka till Vallen och blir nu piga hos hemmansägaren Jonas Otto Nilsson. Han äger 1 1/6 seland av Vallen nr 2. Nästa flytt sker 1904, fortfarande i Vallen men nu till Gustaf Bernhard Viberg (f. 1853 i Lycksele). Han är också hemmansägare till att börja med men skrivs sedan som förre detta hemmansägare. Både han och Elin flyttas över till boken för obefintliga den 31 december 1910. Där står det "Lärer vistas i amerika".

De åkte båda två till Trondheim och köpte biljetter där och tog båten därifrån. Skeppet hette Tasso och linjen Allan. De åkte den 10 maj 1905 och destinationen var Whitewood i Kanada. Förutom Elin och Gustaf så var det en kille på 16 år som hette Gustaf Adolf Bergvall som åkte samtidigt, han kom också från Junsele. De fortsatte den 18 maj 1905 från Liverpool till Canada och där är jag lite osäker på vilken hamn de gick av i men troligen Montreal (vid avresa från England ser det ut som Quebec). Anländer gör de den 27 maj. I listorna för anlända är det lite svårt att hitta rätt på dessa tre eftersom deras namn står lite annorlunda än hemma i Sverige. De är Gustaves Weiberg, Mrs C Nord och Gustaves Weiberg. Den sistnämnde är det mest underliga, att Gustaf Adolf Bergvall blev angiven med samma namn som Gustaf Wiberg (men yngre).

Vad hände sedan? Någon som vet vad det blev av Elin? Jag har återfunnit de två andra i Census 1916, de har fortfarande samma namn och bor i Last Mountain, Saskatchewan, står som änkling och son. Elin har kanske gift sig men hennes spår tog slut när hon kom in till landet.

Vasaorden

Hittade denna tidningsartikel i tidningen Ironwood Daily Globe Ironwood, Michigan, den 19 januari 1929- Här kan man läsa att John Björn tilldelats Vasaorden ur kung Gustav V hand.

Hus i Ramsele

Hittade denna bild på Tradera. Det är några hus som skall vara från Ramsele. Någon som kan berätta mera om var i byn dessa hus fanns/finns?

Jöns Björn från Junsele

Läste på Anitas blogg om John Björn som kom från Junsele församling och började leta lite efter honom i kyrkböckerna. Jöns som han är döpt till finns med som född den 1 april 1861 i Långerud, Östmark sn i Värmland. Han var tredje barnet till Per Persson Björn (1830-1914) och Kerstin Jönsdotter. Jöns döptes den 3 april och dopvittnen var Erik Ersson och Kajsa Jönsdotter i Långerud. Jöns var inte ens två år när modern dog och efter fyra år till fick han en styvmor. Styvmodern blev inte heller gammal utan avled redan 1873 och samma år flyttar familjen upp till Nybäck, Junsele sn. Med sig har de också Jöns farfar som också hette Per Persson Björn. Cirka 1876 flyttar familjen till Åkerbränna i samma socken. Per gifter också om sig samma år med Anna Erika Salomonsdotter.

Jöns skrivs som arbetare och flyttar ut den 23 november 1885 från Junsele sn och kommer skrivs in i Luleå DKF den 30 november. Skrivs först vid Hotell Gellivara som markör och flyttar den 24 oktober 1886 till fliken B. Där skrivs Jöns som arbetare och eldare och gifter sig den 7 augusti 1887 med Emma Charlotta Lidberg, f 1861 i Stockholm. Makarna får två barn, Hallvi Charlotta f. 1888 10/4 och Per Yngve f. 1889 8/8. Hela familjen utvandrar i juni 1890 till Australien. Det står faktiskt så och om det är felskrivet, att de ändrade sig på vägen eller att de faktiskt var där först vet jag inte.

Vad jag vet är att de återfinns i Census 1910 USA i Kenosha, Wisconsin. Då har John (som han kallar sig där borta) en ny hustru, Matilda och äldsta barnet finns inte med. De som finns är sonen Yngve 20 år, Edith 15 år och Helen 5 år. Har också återfunnit sonen Yngve och han levde ända till 1975.

Ramsele Idrottsklubb

Här kommer en bild på Ramsele fotbollslag för många år sedan. Tack Mariia för att jag fick använda kortet på min blogg. De flesta personerna är inte identifierade men Mariia berättar att nr fyra från vänster i bakre raden troligen är Axel Sundin och nummer fem Jonas Ludwig Sundin. Jag hoppas att det är någon som ser detta kort som kan komplettera med övriga deltagare i Ramsele herr- och damlag och även berätta när kortet kan vara taget.

I Ramsele hembygdsbok har Gunnar Bergvall skrivit några sidor om klubbens tidigaste historia. Klubben bildades 1896 men blev inregistrerad först 1898 så det är detta år som officiellt räknas som klubbens startår. Initiativtagaren till klubben var G.F. Färnlöf. Till att börja med var det framförallt skidsport som var verksamheten. Verksamheten var såväl längdlöpning som backträning men även utfärder till närliggande byar. Första tävlingen hölls 1896 och skedde på Nylandsskogen med start och mål på en lägda ovanför hotell Färnlöf. Slingan åktes två varv och totalt blev det omkring två mil. 1898 hade banan förlängts och var då 30 km för herrar och 10 km för damerna.

1902 började klubben anordna backtävlingar och en hoppbacke bygdes i Krången, förmodligen den enklast tänkbara och hopplängderna var inte mer än 6-7m. Ungefär samtidigt började klubben intresserade sig för skridskoåkning och en bana hölls ren från snö nedanför gamla bron. Dessutom åktes skridskor på Hamptjärn.

Så långt enligt Gunnar Bergvall. När sedan övriga delar med ishockey och fotboll kom till vet jag inte men 1980 bildades i alla fall BK80. Säkert någon som kan fylla på med information om hockey och fotboll.

Fale Bures Ring

Hittade detta kort i Ramsele Almanacka 2007. Det är ett kort som Engstrand har tagit vid något uppförande av teatern Fale Bures Ring. Kortet är daterat 1938 så det är mycket troligt att det är från det året eller året innan.


Teatern utspelade sig vid Ramsele gamla kyrka och jag såg för några månader sig att det fanns ett program från ett av dessa spel ute på Tradera. Tyvärr lyckades jag inte komma högst på det. Någon som vet mera om Fale Bures Ring?

Junsele sockenstämma 1809

Hittade bilder av sockenstämmoprotokoll på SVAR:s hemsida för Junsele och har skrivit av en från augusti 1809.

Allmän Sochne Stämma uti Junsele den 20 Augustii 1809 (A0001428_00213)

§1 Kyrko och Fattig Räkningarne; uplästes, godkändes och underteknades.

§2 Förra årets kyrkovärd och Sexmän, behålles äfven för det kommande året.

§3 Till upsyningsmän, utnämndes, Anders Olofsson i Eden, Abram Abramsson i Mo, Salmon Salmonsson i Bölen, Nils Nilsson yl i Lillegård, Eric Ersson äldre i Krånge, Salmon Eliesson i Wallen, Pehr Danielsson i Tara, och Johan Danielsson i Åkerbränna.

§4 Så kyrkan, som klock Stapelen, befunnos til deras underhållande, böra med det första bestrykas, med Tjära, hvartil materialier i Vinter igenom kyrko värdens försorg skulle anskaffas för kyrkans Räkning, hvarefter församlingens ledamöter, nästa sommare igenom gångled eller penninge samman skott ville värkställa på stagkningen.

§5 Bogårds muren, befants äfven behöfva repareras på flere ställen, och att hel och hållen Tjäras; men då den vid upsättandet var fördeld emellan hemmans ägarne, med förord, att hvar och en skulle sin anpart deraf vederbörligin underhålla och derför ansvara, beslöts, att på detta sätt en allmän Reparation der af nästa sommare skulle värkställas vid det ansvar Lagförmån.

§6 Afledne Landbonden Engmans älsta Son får tils vidare giöra Sochnestufvamans tjenst, samt upbära, det dervid fallande arfvode.

Uppläsdt och erkändt. Bertil Andersson

H.J. Berlin, Jacob Pärsson i Eden

Ramsele gamla kyrka igen!

Här kommer en bild som jag hittade på nätet och visar Ramsele gamla kyrka och prostgården från en annan vinkel än vad man är van vid. Här är det prostgården som finns som syns som det vita huset framför kyrkan.


Någon som kan säga när detta kort kan vara taget? Det verkar vara mera av andra hus runt kyrkan och prostgården än vad jag sett på de flesta av de andra korten jag sett från platsen.

Byn Meåfors i Ramsele

Satt för någon vecka sedan och tittade lite på Lantmäteriets historiska kartor och kom då in på laga skifte för Meåfors by. Det är intressant läsning att se i laga skifte och vad som diskuterades på de möten som var samt titta på kartorna för att se hur marken fördelades. När det gäller laga skifte för denna by så upptäckte jag två intressanta saker och dels var det att de flesta av bönderna i byn var släkt samt att min förfader Nils Nilsson (1806-1901) blev tvungen att flytta sin gård när skiftet genomfördes. Nils var den ende av bönderna som inte fick vara kvar.

Detta gjorde att jag blev intresserad av att titta lite mera på denna by och jag grävde fram några gamla antavlor som jag hade och fyllde på dem och började leta efter flera människor bosatta i Meåfors.

Den första familjen i byn var Nils Svensson Wikstedt och hans hustru Christina Månsdotter. Nils var född den 25 januari 1768 i Nordantjäl, Ramsele sn, som en son till Sven Persson Wikstedt (1720-1787) och hans hustru Maria Nilsdotter (1737-1827). Christina (eller Stina som hon också skrevs som) föddes den 11 juli 1771 i Lungsjön, Ramsele sn, som en dotter till Måns Månsson (1723-1803) och hans hustru Sara Olofsdotter (1734-1783). Makarna gifte sig den 8 december 1793 och där skrivs Nils som Nils Svensson Wikstedt annars så är det oftast Svensson i husförhörslängderna. I husförhörslängden återfinner man Nils med familj först i Nordantjäl och sedan som nybyggare (och enda bosättare) i Meåfors by. Eftersom de två första barnen föds i Nordantjäl så måste de ha flyttat till Meåfors mellan 1795 och 1797. Inga uppgifter finns om när i Kyrkoböckerna så jag letade i Mantalslängderna istället. Dess finns delvis på nätet på SVAR:s sida. Tyvärr började de först 1797 och då fanns Nils i Meåfors. Han var då ende nybyggare där. Det kom han att vara i flera år. Tittar vi vidare i mantalslängder så ser man att Nils får sällskap av sin bror Anders Svensson som flyttar in till byn mellan 1804 och 1807 (tyvärr var det en lucka från 1804 och tom 1806). 1807 har de båda bröderna båda bosatt sig i Meåfors. Mera om dem kommer senare

Junsele kyrka

En bild på Junsele kyrka. Förlag är E. Jacobson pappershandel. Finns inget årtal när kortet är taget och kortet är "plundrat" så det är inte heller någon ledtråd från poststämpeln.

Kyrkan uppfördes under 1880-talet enligt uppgifter som jag hittat på nätet. Någon som kan precisera detta årtal och även berätta mera omkring uppförandet av kyrkan?

Motiv från Junsele

Här kommer ett vykort med motiv från Junsele. Var exakt det är taget från har jag svårt att säga men det måste ha varit några år sedan eftersom växtligheten idag runt kyrkan är större. Förlaget anges vara Junsele Pappers- & Tobakshandel.

Poststämpeln är lite svag men det verkar vara en stämpel på 1950-talet (kan vara 1958) och mottagare av kortet var Fru Ulla Nilsson, Mariebäck, Bjurholm. Avsändaren är E.N. och det står att personen "Är nu lyckligt hemma i Ulfvik" så det verkar som det är i den byn som avsändaren hör hemma.

Släkten Sparrfeldt

Släkten är intressant men det har varit svårt att hitta rätt på personerna och vi (jag och min bror) har letat mycket efter förfäder och ättlingar. John Sparrfeldt som jag talade om tidigare föddes ju som Jöns Jönsson 1815 i Ström sn. Hans mamma hette Märta Sparrfeldt och var född 1790 i Ådals-Liden sn. Hennes far Jakob Sparrfeldt, född 1756 i Sidensjö, skrivs där som urmakare och timmerräknare och försvinner ur församlingsböckerna i Ådals-Liden sn någon gång omkring eller strax efter år 1800. Det var länge en gåta var han tog vägen men efter att ha spårat en del barn så blev det klart att han flyttade till Norge. Senare har han återfunnits i Naess, Norge 1808 och även ett arvskifte efter honom i juni 1813. Mera om Jacob och hans barn finns på Magnus hemsida. Jacob hade en bror Zakarias född 1753 i Sidensjö sn som också bosatte sig i Ådals-Liden sn. Han fick barn som kallade sig Lidgren och från en av Lidgrens ättlingar så ändrades namnet igen på senare hälften av 1800-talet till Sparrfeldt och det är från en av Jonas Lidgrens ättlingar som frisören Sparrfeldt i Näsåker härstammade.

Mera kort av gamla kyrkan

Hittade detta kort på Tradera för någon vecka sedan. Det är det välkända motivet ner mot gamla kyrkan och turistgården men denna gång i färg.


Kortet är skickat från Frideborg till Fröken Kristina Larsson i Lilla Vänsberg, Skåre. Någon som känner till dessa personer? Kortet är daterat den 5/9 1908.

Jöns Jönsson i Imnäs

Jöns Jönsson är en intressant person. Han föddes i Ström sn 1815 och det finns ingen by angiven i födelseboken. Han var en son till Jöns Jönsson Gärd (1792-1858) och hans hustru Märta Sparrfeldt (1790-1841). Jöns Gärd var dragon vid Jämtlands dragonregemente och när han fick avsked tog han först upp ett nybygge i Trångåsen, Ström sn och sedan flyttade han med familjen och bosatte sig i Stenvikstrand, Ramsele sn. Efter hustruns död flyttade Jöns till Sel, Ramsele sn och gifte om sig och fick flera barn till. Många av barnen har en intressant historia där det är flera som utvandrade till Amerika, en son bosatte sig på Fidjiöarna och en son utvandrade till Brasilien.

Men det är äldste sonen Jöns som jag skulle berätta lite om. Han blev dräng och var på flera olika gårdar innan han hamnade hos bonden Henrik Persson i Imnäs, Ramsele sn. I slutet av 1830-talet så omkom Henrik då han hamnade under ett träd vid avverkning och Jöns behövdes ännu mera på gården eftersom barnen var små och änkan inte kunde klara allt själv. Det bar sig inte bättre än att drängen och änka blev förtjusta i varandra och den 2 april 1841 gifte de sig. Äldsta sonen Jöns föddes redan 1839, andra barnet Ingrid Märta 1841, Erik Jakob 1843, Vendla Kristina 1847 (min farfars farmor) och Henrik 1849. Det gick några år men när barnen från första barnkullen mellan Henrik Persson och Anna Johansdotter (1810-1893) blev stora så tog sonen Per Henriksson över hemmanet. 1871 står det att Jöns Jönsson flyttats över till obefintlighetsboken. Där står han kvar ända in på 1950-talet. Vad hände honom? Under många år letade vi honom.

Det dröjde till slutet av 1990-talet innan vi fick upp en ledtråd så vi kunde återfinna honom. En person i USA hade skrivit ett inlägg i Anbytarforum under Junsele och frågade efter några andra anfäder till mig. Min bror svarade på detta inlägg och fick ett tack tillbaka och en hänvisning till en hemsida där det fanns många svenskar som utvandrat till Crawford County i Iowa, USA. Han gick in där och hittade rätt på Jöns Jönsson, eller John Sparrfeldt som han kallade sig där borta. Han kunde knappt bärja sig när han berättat det för mig vad han upptäckt. Nästan direkt skrev han ett mail till mannen i USA och det visade sig att han också var ättling i rakt nedstigande led från Jöns. Mannen var en guldgruva när det gällde information, han hade forskat länge, hade mängder av information, däribland ett stort antal brev som folk i Sverige skrivit till John i USA. Dessutom fick vi tag på ett kort av honom som tagits på 1890-talet.

Vad var det då som hände när han förklarades obefintlig? Jo, cirka 1865 rymde han från Sverige tillsammans med yngste sonen Henrik och hans hustru. Jöns tog namnet John Sparrfeldt och bosatte sig i Stockholm, Crawford County, Iowa. Där tog han upp ett nybygge. Sonen Henrik fick en dotter men på 1880-talet så knivmördades han och John skrev brev till sin äldste son Jöns Jönsson Näslund i Sverige och han kom över till honom och bosatte sig där. De tre andra barnen och hustrun blev kvar i Sverige. Många av de bevarade breven talar om hur förhållandena i Sverige var från 1870 till ca 1890-talen. Något annat intressant som också omtalas i flera brev är ett arv efter den bror som utvandrade till Fidjiöarna och som tydligen avled där, även han på 1880-talet, ogift men som ägare till två plantager. De diskuterar arvet men det verkade vara problem att få ut allt så jag tror aldrig att de fick hela arvet. John avled 1895 och begravdes då i familjegraven på Kiron Cemetery. Hustrun Anna hade då avlidit två år tidigare hemma i Sverige. Hon var kanske ägaren till skåpet hemma hos Sven Svensson som jag berättade om i förra inlägget.


Som avslutning kommer ett kort av John Sparfeldt (1815-1895).

Sven Svensson i Forsmo

När jag letade bouppteckningar på Landsarkivet i Härnösand och hittade rätt på Anna Karolina Johanssons bouppteckning visade det sig att hennes bouppteckning var den tredje från Forsmo/Imnäs. De två andra var Brita Sara Andersson (1861-1944) och Sara Brita Amundrud (1875-1944). När man tittade närmare efter så var det samme man som hade genomfört dessa tre bouppteckningar, nämligen S.E. Svensson.

Vem var denne S.E Svensson. Jo, hans namn var Sven Erik Svensson och han kallades för Sven. Han var en ogift man som bodde i Forsmo, Ramsele sn och fungerade som "advokat" då han ofta genomförde bouppteckningar och gjorde andra kontrakt och uppgörelser på papper. Han var född den 21 augusti 1898 i Forsmo, Ramsele församling och avled vid 98-års ålder den 10 januari 1997 på Nipgården, Ramsele sn.

En av första gångerna som jag träffade honom var när jag var på besök hos min pappas faster i Forsmo. Hon och hennes man var inte hemma och istället kom denne äldre "gubbe" och började prata. Jag visste att han kände till en massa om de människor som bott i byarna runt omkring så jag frågade om han kände till en förfader till mig som hette Jöns Jönsson i Imnäs. Sven började prata om något skåp som han hade hemma och jag trodde först att han inte riktigt hört min fråga men han fick hållas och bubblade på. Det kom in den ena historien efter den andra och jag hade svårt att hålla kvar den "röda tråden" och började undra om han inte missuppfattat min fråga helt och hållet. Efter att ha pratat på i många minuter om diverse saker som rörde folket i Forsmo och Imnäs byar, med ständiga sidospår, så återkom han till det skåp som han pratat om i början och då visade det sig att den långa invecklade och väldigt intressanta historia som han berättat ledde fram till skåpets ägare som han kallade för "Jönsch Anna". Till saken hör att Jöns Jönssons fru hette Anna och det är mycket troligt att det var hennes skåp som han hade hemma i sitt hus. Sven är nu död sedan många år men jag kan ibland undra var detta skåp tog vägen.

Kallelse till sammanträde om skiftesdelning

Det har under några veckor kommit ut kort på Tradera med kallelse till ett sammanträde för skiftesdelning i Ramsele församling. Det första var för delning av samfällighet i Strömnäs by och hölls den 28 februari 1923 hos P.J. Andersson i Strömnäs by. Kallelsen var ställd till Kungsgårdens - Mariebergs AB. Detta kort gick på 160 kr. Någon vecka senare kom nästa kort ut och det var en kallelse till Wäija o Dynäs AB. Gällde delning av samfällighet i Strömnäs och Meåfors byar, var samma datum och hos samma person. Detta kort var jag med till 175 kr och det gick för 180 kr. Dags för nästa kort (det här nedan som jag fick) och jag beredde mig på en rejäl budgivning men helt plötsligt var jag ensam och fick det för 9 kr, vilken tur jag hade då. Någon vecka senare kom ett nytt och då var alla de andra med igen och det gick på 156 kr.

Kortet som jag lyckades köpa var en kallelse till Kramfors AB och gällde ett möte som gick av stapeln den 2 mars 1923 kl 10 hos J.H. Norlander. Det gällde skiftesdelning av samfällighet i Meåfors by.

Så här ser adressidan ut:


Och här har vi framsidan med text:

Jag roade mig med att gå in på Lantmäteriets historiska kartor och hittade följande i Ramsele akt 623. Det är frågan om en delning och akten är daterad 1924 men de första noteringarna är från 1922. Genom att leta igenom sidorna hittade jag tillslut fram till noteringar från mötet den 2 mars 1923. Här nedan ser ni en skärmdump av början av noteringarna för denna dag:

För att hitta detta protokoll så går man in på Lantmäteriets historiska kartor och letar på Västernorrlands län, Sollefteå kommun och Meåfors.