Vi var ett gäng på en 10-12 personer som rest över på en hockeyresa 1996 och först fått se en match i New York där Gretzky och Niklas Sundström hade en stor afton och totalt spelade ut Pittsburgh med Lemieux och Jagr. Tror att Niklas gjorde tre mål och det hände inte så ofta i hans karriär att han gjorde ett hat-trick. Efter denna match flög vi till Denver för att få se två matcher med Colorado i Denver.
Där fick vi träffa Foppa en kväll med lite snittar och så skrev han autografer och på den här bilden så skriver han sin autograf på en Colorado tröja som jag har kvar fortfarande. Den hade jag på matchen också. Det var inte många ord han sa då under de 30-45 minuter som han gjorde oss sällskap.
En annan kväll fick vi gå ut och äta middag på en restaurang och då var han och hans far Kent Forsberg med också. Det var kvällen innan de skulle möta Vancouver och till vår förvåning var ett antal av deras spelare ute och åt på samma restaurang. Så då fick vi träffa Markus Näslund också. När vi ätit klart så gick vi (de som var med på resan) iväg till en nattklubb och ställde oss i den långa kön men det tog inte många sekunder innan det började viskas och helt plötsligt visades vi rakt in via VIP-kön. Då var det någon som sett oss tillsammans med Foppa på restaurangen och på det här stället går naturligtvis Foppas kompisar in som VIP.
I sitt tal i torsdags avslutade han med att säga att "... det här MoDo-hjärtat kommer ingen jävel att slita ut!". Det har inte varit lätt att ha ett MoDo hjärta den här säsongen, oftast har det varit förtvivlan när man tittat på matcherna och det är som några skrivit på Facebook att laget har kommit på nya sätt hela tiden att förlora på. De spelar bra bitvis men gör otroliga misstag i varje match som gör att motståndarna gång på gång kan vinna. Jag tycker de åker runt utan att vilja ha pucken långa stunder, närkampsspelet är nästan obefintligt och jag tror helt att de glömt bort att tacklas. De har radat upp uddamålsförluster och jag tror att det var en 10-11 st på raken. Efter jul har de gjort ett powerplay mål på över 60 försök, detta måste vara något slags rekord. Men ibland blixtrar de till och spelar in ett mål för att inom någon minut få ett nytt mål i baken. Viktiga matcher har varit katastrofer och nu på slutet när de ändå hade en chans så var jag och tittade på match i Linköping.
Här är bilder från värmningen innan matchen där till och med målvakten tränar skott.
Det gick som det brukar när jag tittar. Hann knappt sätta mig innan det blev mål och de lämnar ett handikapp direkt genom att släppa in så att det står 3-0 till Linköping innan de spelat halva första perioden och 4-0 innan paus. Resten blev lite lugnare så jag tror att det slutade 6-1. Sedan har eländet bara fortsatt och nu har det varit ganska stora förluster. Luleå följde på detta med förlust och inte ens dagen när Foppa hedrades så kunde de anstränga sig lite till, samma visa, matchen slutar 6-1 efter att ha släppt in 3 mål i första. Nu blir det kvalspel och man tycker att de kunde slappna av och bara spela på men de verkar ändå nervösa även om det kämpades lite mera idag än tidigare så blev det förlust. Två matcher kvar nu att fixa till spelet och sedan blir det att träna i tio dagar innan det är dags att spela mot ett av de Allsvenska lagen och det skulle kunna bli så roligt att det blir en kvalserie mellan MoDo och Vita Hästen. Oavsett vilket lag det blir som de får möta så hoppas jag verkligen, av hela mitt "MoDo-hjärta", att det blir fyra vinstmatcher för MoDo annars kommer nästa säsongs SHL att bli väldigt ointressant.
