Erik Olof Henriksson föddes 1846 28/3 i Långvattnet, Junsele sn som en son till Henrik Nilsson (1809-1874) och hans hustru Kajsa Märta Jonsdotter (1810-1866). Han gifte sig 1873 23/11 i Ramsele sn med Märta Johanna Eliasdotter. Hon var född 1855 25/3 i Lillterrsjö, Ramsele sn som en dotter till Elias Eliasson och hans hustru Stina Johanna Persdotter. Makarna bodde först i Långvattnet för att 1882 flytta till Lillterrsjö, Ramsele sn där han skrivs som arbetare. Erik Olof dog där 1908 22/11 och dödsorsaken var lunginflammation och han avled på Backe sjukhus, Fjällsjö sn. Hustrun bodde kvar i byn och avled där 1935 5/12.
Erik Olofs Märta (tack Cathrine för att jag får använda bilden)
Makarnas barn:
d. Cajsa Johanna (1874-1875)
s. Erik Elias (1875-1965)
d. Märta Johanna (1877- 1957)
d. Hinrika Karolina (1880-1880)
s. Nils Johan (1881-1952)
d. Kristina Elisabet (1885-1971)
d. Brita Karolina (1888-1894)
s. Henrik Otto (1891-1955)
s. Petrus Emanuel (1894-1962)
s. Olof Gustaf (1896-1919)
s. Karl Elvert (1902-1959)
Erik Olofs far Henrik var en bror till min morfars farfars far
lördag 8 december 2018
fredag 7 december 2018
Ångermanländska festspelen i Ramsele
Satt ikväll och plockade bland lite släktforskningspapper och fick då tag i programmet från Ångermanländska FESTSPELEN i Ramsele 2 och 3 juli 1938. Ett program som jag köpt någon gång på Tradera.
Så här ser programmet ut som är fyllt med annonser och så finns det en lista på speltider och huvudkaraktärerna, dock utan skådespelarnas namn. Men det står att de som är med och spelar är Ramselebor. Började titta tillbaka i min blogg och då visade det sig att jag skrivit ganska många inlägg om just dessa spel och fått många kommentarer och även lista på namnen för huvudpersonernas namn. Men är det någon som känner till flera namn på de som hade de mindre rollerna och de som var statister?
Här är länkar till mina tidigare inlägg:
Fale Bures ring 1938
Fale Bures ring 1938 del II
Fale Bures ring 1938 del III
Del III innehåller en mängd kommentarer med bland annat information om vem som spelade huvudpersonerna.
Så här ser programmet ut som är fyllt med annonser och så finns det en lista på speltider och huvudkaraktärerna, dock utan skådespelarnas namn. Men det står att de som är med och spelar är Ramselebor. Började titta tillbaka i min blogg och då visade det sig att jag skrivit ganska många inlägg om just dessa spel och fått många kommentarer och även lista på namnen för huvudpersonernas namn. Men är det någon som känner till flera namn på de som hade de mindre rollerna och de som var statister?
Här är länkar till mina tidigare inlägg:
Fale Bures ring 1938
Fale Bures ring 1938 del II
Fale Bures ring 1938 del III
Del III innehåller en mängd kommentarer med bland annat information om vem som spelade huvudpersonerna.
torsdag 6 december 2018
Farfars moster Kristina Selin
Hemma hos farmor fanns ett kort med Kristina Selin som var en syster till farfars mor. Jag har gjort ett blogginlägg tidigare med det kortet och berättat lite mera om henne här.
I sommar dök det upp ett kort i Ramselegruppen på FB som var lika och dessutom skickat till en Fru Anna Olsson i Krången, Ramsele (tack Bertil för att jag får låna kortet).
Här är Kristina som piga med en massa getter.
På kortet baksida står att det är ett minne av sommaren 1918 (kortet kan alltså dateras) från Kristin Selin till Fru Anna Olsson i Krången, Ramsele. Vem är då denna Anna?
När jag letar i register som finns på ArkivDigital så hittar jag en Anna Margareta Olsson som är född 1866 12/12 och bor i Krången och skrivs som hushållsbiträde. Hon bor på Krången nr 3 från 1916 till 1922 då hon flyttar till Tåsjö sn. Hon var född i Krången och hade en tvillingsyster som hette Sara Eugenia. De var döttrar till Torgrim Olsson, faktor från Norge. Svårt att säga om detta är rätt Anna Olsson men det är den enda jag hittat som bor i byn med det namnet 1918. Kristina verkar varit bosatt i Forsnäs 1918 så det är svårt att säga både om det är rätt person jag hittat och hur de i så fall kände varandra.
I sommar dök det upp ett kort i Ramselegruppen på FB som var lika och dessutom skickat till en Fru Anna Olsson i Krången, Ramsele (tack Bertil för att jag får låna kortet).
Här är Kristina som piga med en massa getter.
På kortet baksida står att det är ett minne av sommaren 1918 (kortet kan alltså dateras) från Kristin Selin till Fru Anna Olsson i Krången, Ramsele. Vem är då denna Anna?
När jag letar i register som finns på ArkivDigital så hittar jag en Anna Margareta Olsson som är född 1866 12/12 och bor i Krången och skrivs som hushållsbiträde. Hon bor på Krången nr 3 från 1916 till 1922 då hon flyttar till Tåsjö sn. Hon var född i Krången och hade en tvillingsyster som hette Sara Eugenia. De var döttrar till Torgrim Olsson, faktor från Norge. Svårt att säga om detta är rätt Anna Olsson men det är den enda jag hittat som bor i byn med det namnet 1918. Kristina verkar varit bosatt i Forsnäs 1918 så det är svårt att säga både om det är rätt person jag hittat och hur de i så fall kände varandra.
onsdag 5 december 2018
Hockeykväll!
Har suttit och tittat lite med ett öga ikväll på matchen Västervik, med gamle MoDo-spelaren Mattias Karlin som tränare, mot Leksand. Leksand känns inte riktigt igen och Västervik spelade bitvis riktigt bra. De kunde också inkassera tre poäng efter att ha gjort 1-0 i andra perioden och två mål i öppen kasse i slutet av tredje. Leksand spelade sin sjätte match utan vinst och jag lider lite med dem. Eller det gör jag egentligen inte men jag kan förstå frustrationen hos deras supportrar då det inte var så länge sedan MoDo hade en liknande förlusttrend och sjönk som en sten i tabellen. Men nu är det uppåt igen, sju raka matcher där de tagit poäng även om det bara är tre trepoängare och en förlust i sudden och en på straffar. Även damerna och juniorerna går bra för tillfället och det är roligt att läsa tabellerna nu.
Nu gäller det på fredag när det är hemmamatch mot Leksand. Hoppas de kan spela och ha flytet som senaste matcherna annars har ju MoDo ett rykte om sig att vara det lag som alla andra lag bryter sina dåliga trender mot. Hoppas på en riktigt bra match på fredag och sedan gäller det att ta sig an serieledarna AIK borta på söndag.
Min favoritspelare har också fått lite fart på grillorna och gjort mål och målpass de senaste två matcherna så jag hoppas att Kristian Jakobsson kan hänga dit några baljor på fredag.
Tycker att det varit dåligt med publik. Synd att man inte bor närmre så att man kunde åka på matcherna och stötta på plats. Kanske blir lite mer publik på fredag. Idag kl 10 så var det 3917 biljetter sålda. Bättre än så kan ni Öviksbor!!!
Nu gäller det på fredag när det är hemmamatch mot Leksand. Hoppas de kan spela och ha flytet som senaste matcherna annars har ju MoDo ett rykte om sig att vara det lag som alla andra lag bryter sina dåliga trender mot. Hoppas på en riktigt bra match på fredag och sedan gäller det att ta sig an serieledarna AIK borta på söndag.
Min favoritspelare har också fått lite fart på grillorna och gjort mål och målpass de senaste två matcherna så jag hoppas att Kristian Jakobsson kan hänga dit några baljor på fredag.
Tycker att det varit dåligt med publik. Synd att man inte bor närmre så att man kunde åka på matcherna och stötta på plats. Kanske blir lite mer publik på fredag. Idag kl 10 så var det 3917 biljetter sålda. Bättre än så kan ni Öviksbor!!!
tisdag 4 december 2018
Ur tidningen 1946
Här kommer några urklipp från tidningen Nya Norrland den 19 juni 1946.
Det första klippet är om midsommarfirandet i Junsele och finns en del på första sidan och avslutningen av artikeln på sista sidan.
På första sidan så finns det också en notis om en olycka i Ramsele som ändå verkar ha gått ganska bra för de inblandade.
Avslutningsvis måste jag också lägga till en annan artikel som inte har med någon av församlingarna i västra att göra och där det inte gick så bra för de inblandade. Det är om en flygolycka mellan två J26 från F16 som kolliderade och störtade i vatten nära Såtenäs.
Så här såg en J26 Mustang ut.
På första sidan så finns det också en notis om en olycka i Ramsele som ändå verkar ha gått ganska bra för de inblandade.
Avslutningsvis måste jag också lägga till en annan artikel som inte har med någon av församlingarna i västra att göra och där det inte gick så bra för de inblandade. Det är om en flygolycka mellan två J26 från F16 som kolliderade och störtade i vatten nära Såtenäs.
Så här såg en J26 Mustang ut.
måndag 3 december 2018
40 år sedan idag.
Idag är det 40 år sedan min mormor Lilly dog. Hon fick en hjärnblödning och hamnade på sjukhuset i Sollefteå. Som jag kommer ihåg det så blev hon förlamad och kunde inte heller prata. Vet att vi var ner och hälsade på henne. Jag satt mest utanför medan mamma var inne hos henne men vid ett tillfälle fick jag komma in till henne och säga hej och se där hon låg. Det var några dagar innan den 3/12 1978 då hon fick ännu en blödning som ändade hennes liv. Jag var bara tio år gammal då så jag kommer inte ihåg så mycket av henne. Starkaste minnet är att jag fick ett tågset av henne i julklapp ett år och att hon var snäll.
Här är en bild av mamma och mormor från 1962.
Lindor som bodde med mormor under många år hade också flyttat till Nipgården i Ramsele samtidigt som mormor. Han var också snäll och brukade ge mig och min bror en sedel och godis varje gång som vi kom och hälsade på. Han dog på dagen sju år efter mormor, alltså den 3/12 1985. Det gick snabbt. Jag var i Sollefteå och läste på gymnasiet. Åkte ner som vanligt på söndag kväll. På den tiden så fanns inga mobiltelefoner utan den telefon som jag hade tillgång till var en telefonautomat. Kommer ihåg att jag var nere på curlinghallen den kvällen och ringde sedan hem och fick veta att Lindor hade åkt ner till sjukhuset i Sollefteå två dygn tidigare och sedan dött dagen innan mitt samtal.
Mamma har haft två datum som hon verkligen inte tyckt om. Det ena är den 7/4 som är det datum då hennes pappa och morfar dog, båda samma dag men med 15 år mellan och så den 3/12. Det sistnämnda datumet klingar illa för mig också.
En äldre bild på Lindor.
Här är en bild av mamma och mormor från 1962.
Lindor som bodde med mormor under många år hade också flyttat till Nipgården i Ramsele samtidigt som mormor. Han var också snäll och brukade ge mig och min bror en sedel och godis varje gång som vi kom och hälsade på. Han dog på dagen sju år efter mormor, alltså den 3/12 1985. Det gick snabbt. Jag var i Sollefteå och läste på gymnasiet. Åkte ner som vanligt på söndag kväll. På den tiden så fanns inga mobiltelefoner utan den telefon som jag hade tillgång till var en telefonautomat. Kommer ihåg att jag var nere på curlinghallen den kvällen och ringde sedan hem och fick veta att Lindor hade åkt ner till sjukhuset i Sollefteå två dygn tidigare och sedan dött dagen innan mitt samtal.
Mamma har haft två datum som hon verkligen inte tyckt om. Det ena är den 7/4 som är det datum då hennes pappa och morfar dog, båda samma dag men med 15 år mellan och så den 3/12. Det sistnämnda datumet klingar illa för mig också.
En äldre bild på Lindor.
söndag 2 december 2018
Jonas Selin (1884-1972)
Jonas Emanuel Selin föddes 1884 20/5 i Gåreleselet, Junsele sn som en son till Nils Anders Persson Selin (1843-1928) och hans hustru Johanna Vilhelmsdotter (1848-1930). Jonas gifte sig 1910 24/6 i Junsele sn med Ida Maria Grundström. Ida föddes 1888 16/1 i Rö, Junsele sn som en dotter till Per Jakob Grundström (1850-1904) och hans hustru Sara Johanna Johansdotter (1853-1912).
Ett kort av makarna (tack Britt för bilden)
Deras barn:
d. Svea Johanna (1911-2003)
s. Anders Jakob Sigurd (1914-1993)
s. Jonas Sixten (1916-1987)
d. Siri Maria (1919-1991)
s. Olov Sune (1920-1948)
d. Signe Margreta (1922-1960)
Makarna bodde först i Rö, Junsele sn där Jonas skrivs som arbetare. Familjen flyttar 1913 till Gåreleselet, Junsele sn och vidare 1916 till Tara, Junsele sn där han blir hemmansägare. Ida avled i Tara 1947 27/9 och dödsorsaken anges vara lunginflammation. Jonas dog 1972 12/5.
Jonas var min morfars farbror.
Ett kort av makarna (tack Britt för bilden)
Deras barn:
d. Svea Johanna (1911-2003)
s. Anders Jakob Sigurd (1914-1993)
s. Jonas Sixten (1916-1987)
d. Siri Maria (1919-1991)
s. Olov Sune (1920-1948)
d. Signe Margreta (1922-1960)
Makarna bodde först i Rö, Junsele sn där Jonas skrivs som arbetare. Familjen flyttar 1913 till Gåreleselet, Junsele sn och vidare 1916 till Tara, Junsele sn där han blir hemmansägare. Ida avled i Tara 1947 27/9 och dödsorsaken anges vara lunginflammation. Jonas dog 1972 12/5.
Jonas var min morfars farbror.
lördag 1 december 2018
Flygfoto II
När jag tittade runt bland flygfoton från Ådals-Liden sn (i ArkivDigital) så hittade jag detta hus.
På baksidan står det Abraham Sjödin i Näsåker. Min morfars morbror hette Abraham Peter Sjödin (1888-1967) och var bosatt i Näsåker (född i Tara, Junsele sn). Någon som känner igen huset och kan koppla det till Abraham?
På baksidan står det Abraham Sjödin i Näsåker. Min morfars morbror hette Abraham Peter Sjödin (1888-1967) och var bosatt i Näsåker (född i Tara, Junsele sn). Någon som känner igen huset och kan koppla det till Abraham?
fredag 30 november 2018
Flygfoton
Satt ikväll och tittade lite på flygfoton i ArkivDigital. De har haft dem en tid men jag har inte riktigt haft tid att sätta mig in i hur man får fram bilderna men nu så har jag kollat lite! Och det är inte lätt, flera steg innan man kommer fram till området man vill ha och sedan måste man känna till lite om områdets hus och ha turen att hitta rätt. Det finns nämligen inga noteringar på bilderna om exakt vilket hus eller fastighet eller ens församling på bilderna. Har man lite tur kan man på råbildernas baksida hitta en notering om platsen eller ett namn på den som önskat kopia på bilderna.
Hur går man då tillväga för att hitta bilder? Det första jag gjorde var att leta lite på ArkivDigitals hemsida och där hittade jag en länk till en instruktionsfilm som jag tittade på.
Här kommer en instruktion för hur jag gick tillväga för att hitta hus i Ådals-Liden sn. Man måste ha ett "allt-i-ett" abonnemang på ArkivDigital för att se detta.
Välj först Flygbilder i Arkivtyp och klicka på Sök. Toggla sedan fram rätt volym i rullisten längst till höger.
I detta fall är det Flygkartor Västernorrlands län för att först ta fram ett volymnummer på de bilder som finns för Ådals-Liden sn. Klicka där.
Då får man upp, i detta fall, två olika arkiv av flygbilder i Västernorrland. ASA står för AB Stockholms Aero och SAB för Svenska Aero-Bilder. Jag väljer den övre ASA.
Tryck på öppna volym.
Då får jag upp första kartbilden och där kan jag genom att klicka på någon av alternativen A komma vidare till nästa bild och genom att trycka på B, en eller flera gånger, zooma in i bilden för att hitta platsen jag är intresserad av.
Då har jag hittat rätt på Näsåker och delar av Ådals-Liden sn. Här ser jag att de bilder som finns här finns under volymerna 4659 till 4664. Då är det bara att notera dessa nummer och gå tillbaka till första söksidan.
Här togglar jag nu fram i rullisten längst till höger igen men denna gång väljer jag AB Stockholms Aero Råkopior 3201-4800 (Bromma, Flygbild, ASA) och klickar där.
Leta sedan fram de intressanta volymnumren i högra delen av fönstret. Observera att det här är flera sidor att leta bland. Jag väljer volym nr 4663. När jag klickar på volymen kommer följande sida fram.
När jag sedan klickar på Öppna volym så får jag upp första bilden och det är hotellet i Näsåker.
Sedan är det bara att klicka vidare bland bilderna och leta fram något som man känner igen. Nästa bild visar baksidan (gäller inte alla volymer och bilder) och där kan man ibland få mera information. För denna bild finns en baksida som säger att det är Näsåker centrum.
Bara att leta alltså. Lycka till!
Hur går man då tillväga för att hitta bilder? Det första jag gjorde var att leta lite på ArkivDigitals hemsida och där hittade jag en länk till en instruktionsfilm som jag tittade på.
Här kommer en instruktion för hur jag gick tillväga för att hitta hus i Ådals-Liden sn. Man måste ha ett "allt-i-ett" abonnemang på ArkivDigital för att se detta.
Välj först Flygbilder i Arkivtyp och klicka på Sök. Toggla sedan fram rätt volym i rullisten längst till höger.
I detta fall är det Flygkartor Västernorrlands län för att först ta fram ett volymnummer på de bilder som finns för Ådals-Liden sn. Klicka där.
Då får man upp, i detta fall, två olika arkiv av flygbilder i Västernorrland. ASA står för AB Stockholms Aero och SAB för Svenska Aero-Bilder. Jag väljer den övre ASA.
Tryck på öppna volym.
Då får jag upp första kartbilden och där kan jag genom att klicka på någon av alternativen A komma vidare till nästa bild och genom att trycka på B, en eller flera gånger, zooma in i bilden för att hitta platsen jag är intresserad av.
Då har jag hittat rätt på Näsåker och delar av Ådals-Liden sn. Här ser jag att de bilder som finns här finns under volymerna 4659 till 4664. Då är det bara att notera dessa nummer och gå tillbaka till första söksidan.
Här togglar jag nu fram i rullisten längst till höger igen men denna gång väljer jag AB Stockholms Aero Råkopior 3201-4800 (Bromma, Flygbild, ASA) och klickar där.
Leta sedan fram de intressanta volymnumren i högra delen av fönstret. Observera att det här är flera sidor att leta bland. Jag väljer volym nr 4663. När jag klickar på volymen kommer följande sida fram.
När jag sedan klickar på Öppna volym så får jag upp första bilden och det är hotellet i Näsåker.
Sedan är det bara att klicka vidare bland bilderna och leta fram något som man känner igen. Nästa bild visar baksidan (gäller inte alla volymer och bilder) och där kan man ibland få mera information. För denna bild finns en baksida som säger att det är Näsåker centrum.
Bara att leta alltså. Lycka till!
torsdag 22 november 2018
100 år sedan!
Idag är det 100 år sedan min farmors mor avled i Spanska sjukan. Hon hette Inga Karolina Nilsdotter och var född 1877 i Imnäs, Ramsele sn. Mer om henne och hennes man finns här.
Detta är ett av de två fotografier som jag sett av henne.
Detta är ett av de två fotografier som jag sett av henne.
onsdag 31 oktober 2018
Resa till Rom
Här kommer några bilder från vackra Rom.
Fontana di Trevi, en av de mera besökta platserna i Rom, vid Plazza di Trevi. Där skall man kasta mynt, över axeln, i vattnet för att man ska vara säker på att få komma tillbaka till Rom.
Det var lite regnigt och blåsigt och en morgon så höll de på att rensa bort nedfallna grenar och halvt kvarhängande grenar som riskerade att ramla ner och skada någon. Verkar som att det är räddningstjänsten som fick rycka ut.
Castel Sant´Angelo (Änglaborgen) en kväll tidigare i veckan.
Peterskyrkan fotad från Largo Giovanni XXIII.
Petersplatsen och Peterskyrka i går kväll.
Piazza del Popolo fotograferad genom den port som drottning Kristina sägs ha vandrat in i Rom genom (Porta del Popolo)
Fontana di Trevi, en av de mera besökta platserna i Rom, vid Plazza di Trevi. Där skall man kasta mynt, över axeln, i vattnet för att man ska vara säker på att få komma tillbaka till Rom.
Det var lite regnigt och blåsigt och en morgon så höll de på att rensa bort nedfallna grenar och halvt kvarhängande grenar som riskerade att ramla ner och skada någon. Verkar som att det är räddningstjänsten som fick rycka ut.
Castel Sant´Angelo (Änglaborgen) en kväll tidigare i veckan.
Peterskyrkan fotad från Largo Giovanni XXIII.
Petersplatsen och Peterskyrka i går kväll.
Piazza del Popolo fotograferad genom den port som drottning Kristina sägs ha vandrat in i Rom genom (Porta del Popolo)
lördag 29 september 2018
Edvin Tarander
För några dagar sedan berättade jag om Eva Tarander. Hennes äldste son hette Edvin Tarander. Han var född 15/8 1903 i Tara, Junsele sn. Han döptes till Henrik Edvin 29/8 1903.
Han är skriven hemma hos föräldrarna och gjorde värnplikten i Sollefteå med inskrivningsnummer 649 67/1923. Tittar man i hans värnpliktskort så ser man att han är i infanteriet och att det står skrivet att han är i kulsprutetransporttjänst. Edvin är 177 cm lång och gjorde först 120 dagar på I 28 (som senare blev I 21) och sedan en rep övning på 25 dagar under 1923. Vitsord för tjänstbarhet var 1 och för uppförande 3. En andra repövning gjorde han 1926 och den var på 15 dagar.
Inskrivningskorten kan man numera hitta i ArkivDigital.
Edvin blev frikallad 1927. Han avled 26/10 1930 och var då skriven som arbetare i Rö, Junsele sn men han avled på militärsjukhuset i Sollefteå. Dödsorsaken anges vara njurinflammation och blodpropp i hjärnan men bidragande orsak var ett organiskt hjärtfel.
Han är skriven hemma hos föräldrarna och gjorde värnplikten i Sollefteå med inskrivningsnummer 649 67/1923. Tittar man i hans värnpliktskort så ser man att han är i infanteriet och att det står skrivet att han är i kulsprutetransporttjänst. Edvin är 177 cm lång och gjorde först 120 dagar på I 28 (som senare blev I 21) och sedan en rep övning på 25 dagar under 1923. Vitsord för tjänstbarhet var 1 och för uppförande 3. En andra repövning gjorde han 1926 och den var på 15 dagar.
Inskrivningskorten kan man numera hitta i ArkivDigital.
Edvin blev frikallad 1927. Han avled 26/10 1930 och var då skriven som arbetare i Rö, Junsele sn men han avled på militärsjukhuset i Sollefteå. Dödsorsaken anges vara njurinflammation och blodpropp i hjärnan men bidragande orsak var ett organiskt hjärtfel.
söndag 23 september 2018
Eva Tarander
Denna höst är det hundra år sedan det härjade en epidemi i stora delar av Europa, det var Spanska sjukan. Även Junsele församling var hårt drabbat och från den 3 september 1918 till januari 1919 dog 57 personer, de flesta i oktober och november. Jag har skrivit mera om detta här.
Rö och Tara byar drabbades hårt och en av de familjer som fick känna på sjukdomen var Abram Alfred och Eva Tarander i Rö. Fram till tiden för Spanska sjukan så hade de fått tio barn tillsammans. Fram på höstkanten började barnen bli sjuka. Den som var sämst var Olof Allan och den 13/10 avled han bara 3 år 5 månader och 12 dagar gammal. Det skulle följa tio fruktansvärda dagar för familjen. Tre dagar senare var det dags igen och nu var det tredje äldsta barnet, Sally Dorotea som dog nästan 13 år gammal. 19/10 dog dryga året gamle sonen Ivan och slutligen 23/10 den snart 14-åriga dottern Elin Erika. En fruktansvärd tragedi, fyra barn avlidna på 10 dagar. Begravningen skedde den 10 november och det kan inte ha varit lätt för föräldrarna att se de fyra kistorna med sina barn.
Detta är en bild av Eva Tarander. Hon var gift en gång och hade två barn utom äktenskap, totalt 16 barn. Hon fick vara med om att begrava nio av sina barn och båda fäderna till barnen. Eva Johanna Persdotter som hon var döpt till föddes 1884 29/4 i Mo, Junsele sn som en dotter till Petrus Henriksson (1854-1885) och hans hustru Märta Dorotea Rolén (1860-1926). Hon gifte sig 1902 25/10 i Junsele sn med Abram Alfred Tarander. Han var född 1874 27/9 i Tara, Junsele sn som en son till Henrik Abramsson Tarander (1846-1918) och hans hustru Kristina Erika Ersdotter (1846-1898). Familjen bodde först i Tara där de var torpare men flyttade 1913 till Rö, Junsele sn och han blev bonde.
Abram Alfred avled i Rö 1924 17/4. Dödsorsaken anges vara lunginflammation. Eva fick 1925 och 1927 två barn tillsammans med en annan Tarander-ättling, Daniel Viklund som var son till en syster till Henrik Abrahamsson Tarander. Daniel var född 1885 och dog 1938.
Abram Alfred och Evas barn:
s. Henrik Edvin Tarander (1903-1930)
d. Elin Erika Tarander (1904-1918)
d. Sally Dorotea Tarander (1905-1918)
d. Magnhild Tarander (1907-1983)
s. Abraham Harald Tarander (1908-1982)
d. Svea Linnéa Tarander (1911-1990)
d. Ester Gunhild Ilvaitz Tarander (1913-1995)
s. Olof Allan Tarander (1915-1918)
s. Ivan Tarander (1916-1918)
s. Erik Sixten Tarander (1917-1978)
s. Olof Allan Tarander (1919-1992)
s. dödfödd son (1921-1921)
d. dödfödd dotter (1921-1921)
d. Henny Johanna Tarander (1923-1923)
Evas barn med Daniel:
d. Rut Henny Viklund (1925-2004)
s. Erik Harry Viklund (1927-1931)
Eva levde till 1960 25/7 och bodde då på ålderdomshemmet i Krånge, Junsele sn.
Rö och Tara byar drabbades hårt och en av de familjer som fick känna på sjukdomen var Abram Alfred och Eva Tarander i Rö. Fram till tiden för Spanska sjukan så hade de fått tio barn tillsammans. Fram på höstkanten började barnen bli sjuka. Den som var sämst var Olof Allan och den 13/10 avled han bara 3 år 5 månader och 12 dagar gammal. Det skulle följa tio fruktansvärda dagar för familjen. Tre dagar senare var det dags igen och nu var det tredje äldsta barnet, Sally Dorotea som dog nästan 13 år gammal. 19/10 dog dryga året gamle sonen Ivan och slutligen 23/10 den snart 14-åriga dottern Elin Erika. En fruktansvärd tragedi, fyra barn avlidna på 10 dagar. Begravningen skedde den 10 november och det kan inte ha varit lätt för föräldrarna att se de fyra kistorna med sina barn.
Detta är en bild av Eva Tarander. Hon var gift en gång och hade två barn utom äktenskap, totalt 16 barn. Hon fick vara med om att begrava nio av sina barn och båda fäderna till barnen. Eva Johanna Persdotter som hon var döpt till föddes 1884 29/4 i Mo, Junsele sn som en dotter till Petrus Henriksson (1854-1885) och hans hustru Märta Dorotea Rolén (1860-1926). Hon gifte sig 1902 25/10 i Junsele sn med Abram Alfred Tarander. Han var född 1874 27/9 i Tara, Junsele sn som en son till Henrik Abramsson Tarander (1846-1918) och hans hustru Kristina Erika Ersdotter (1846-1898). Familjen bodde först i Tara där de var torpare men flyttade 1913 till Rö, Junsele sn och han blev bonde.
Abram Alfred avled i Rö 1924 17/4. Dödsorsaken anges vara lunginflammation. Eva fick 1925 och 1927 två barn tillsammans med en annan Tarander-ättling, Daniel Viklund som var son till en syster till Henrik Abrahamsson Tarander. Daniel var född 1885 och dog 1938.
Abram Alfred och Evas barn:
s. Henrik Edvin Tarander (1903-1930)
d. Elin Erika Tarander (1904-1918)
d. Sally Dorotea Tarander (1905-1918)
d. Magnhild Tarander (1907-1983)
s. Abraham Harald Tarander (1908-1982)
d. Svea Linnéa Tarander (1911-1990)
d. Ester Gunhild Ilvaitz Tarander (1913-1995)
s. Olof Allan Tarander (1915-1918)
s. Ivan Tarander (1916-1918)
s. Erik Sixten Tarander (1917-1978)
s. Olof Allan Tarander (1919-1992)
s. dödfödd son (1921-1921)
d. dödfödd dotter (1921-1921)
d. Henny Johanna Tarander (1923-1923)
Evas barn med Daniel:
d. Rut Henny Viklund (1925-2004)
s. Erik Harry Viklund (1927-1931)
Eva levde till 1960 25/7 och bodde då på ålderdomshemmet i Krånge, Junsele sn.
måndag 17 september 2018
Första fordonet i Junsele
Tänkte gå in på SVARs sida och leta fram fordon med registreringsnummer Y2277 som tillhörde en släkting till mig i Forsnäs, Ådals-Liden sn. Tyvärr så fanns det inte skannade bilder för så höga nummer. Så den bilens historia får jag leta fram på Landsarkivet i Härnösand nästa gång jag åker dit.
Istället började jag kolla igenom i registret från 1907 det registrerade fordon med lägst nummer som fanns i Junsele sn.
Y82 verkar vara det första nummer som jag kan hitta med en ägare från Junsele. Registreringsnummer är 502/1912 och inregistrering skedde 1912 5/7. Ägare är Erik Jakobsson i Junsele och fordonet är en motorcykel. Jag är inte säker på vem Erik Jakobsson var men kan det ha varit handlaren i Junsele?
Västernorrlands läns landskansli. Automobilavdelningens arkiv, Bilregister (1907-1923), SE/HLA/1030030/C/C I/C I a/1 (1907-1915), bildid: B0001229_00007
Istället började jag kolla igenom i registret från 1907 det registrerade fordon med lägst nummer som fanns i Junsele sn.
Y82 verkar vara det första nummer som jag kan hitta med en ägare från Junsele. Registreringsnummer är 502/1912 och inregistrering skedde 1912 5/7. Ägare är Erik Jakobsson i Junsele och fordonet är en motorcykel. Jag är inte säker på vem Erik Jakobsson var men kan det ha varit handlaren i Junsele?
Västernorrlands läns landskansli. Automobilavdelningens arkiv, Bilregister (1907-1923), SE/HLA/1030030/C/C I/C I a/1 (1907-1915), bildid: B0001229_00007
söndag 26 augusti 2018
Döda Fallet i Ragunda
I sommar när vi åkte hemåt så stannade vi för vid Döda Fallet för att titta lite och det var faktiskt första gången som jag åkt dit. Har tänkt åka så många gånger men nu blev det äntligen av. Det är ett spännande landskap.
Fallet ligger på Indalsälven mellan Östersund och Sundsvall. Vid slutet av den senaste istiden bildades genom sand- och jordavlagringar en ås på sidan om Döda Fallet. Det var för cirka 9000 år sedan. Åsen hindrade vattenflödet från älven och den tog en enklare väg och Storforsen bildades. Uppströms forsen uppkom Ragundasjön. Den var 25 km lång och täckte en yta av 1600 hektar.
Storforsen var ett problem att ta sig igenom när man ville flotta timmer. Därför gavs 1793 ett uppdrag, till en driftig man från Sundsvall, att skapa en flottningsled förbi forsen. Detta för att virket inte skulle slås sönder när det skulle passera forsen.
Mannen som fick uppdraget hette Magnus Huss och var född 1755. Han var köpman i Sundsvall och kom senare att få smeknamnet Vildhussen. Han hade många idéer och var handlingskraftig och det var egenskaper som skulle visa sig vara både värdefulla och ödesdigra.
Huss funderade på om det inte gick att göra en ränna och leda lite vatten en lugnare väg så att man där skulle kunna ta ner timret lugnt och stilla, förbi Storforsen. Många av byborna runt omkring var skeptiska till hans förslag och projektet utsattes för många sabotage. Sommaren 1795 var Huss klar med förberedelserna men då var det någon som saboterade och han fick skjuta projektet ett år till.
Så skedde det den 7 juni 1796. Det hade varit en ovanligt kraftig vårflod och natten till den 7 juni så bröt sig vattnet helt plötsligt igenom åsen och på bara fyra timmar tömdes hela Ragundasjön. Det var en enorm flodvåg som sköljde fram och förödelsen blev stor, en naturkatastrof av oanade mått. Det blev tyst i Storforsen och istället bildades Döda Fallet. Ragundasjön blev odlingsmark och det underlättades faktiskt med flottningen när forsen tystnat.
Fast alla var inte glada för att Döda Fallet blivit till. Vildhussen omkom i Indalsälven under en båtfärd och året var 1797. Det gick rykten att uppretade ortsbor gömt båtens åror och satt Huss i båten och skjutit ut den i älven. Huss var chanslös i älven och ligger begravd på Lidens kyrkogård.
1890 gjorde kung Oscar II en resa till Döda Fallet. Två år senare så besöktes platsen av Oscars yngre bror August änka. Båda skrev sina namn på en sten som senare fått namnet kungastenen.
Fallet ligger på Indalsälven mellan Östersund och Sundsvall. Vid slutet av den senaste istiden bildades genom sand- och jordavlagringar en ås på sidan om Döda Fallet. Det var för cirka 9000 år sedan. Åsen hindrade vattenflödet från älven och den tog en enklare väg och Storforsen bildades. Uppströms forsen uppkom Ragundasjön. Den var 25 km lång och täckte en yta av 1600 hektar.
Storforsen var ett problem att ta sig igenom när man ville flotta timmer. Därför gavs 1793 ett uppdrag, till en driftig man från Sundsvall, att skapa en flottningsled förbi forsen. Detta för att virket inte skulle slås sönder när det skulle passera forsen.
Mannen som fick uppdraget hette Magnus Huss och var född 1755. Han var köpman i Sundsvall och kom senare att få smeknamnet Vildhussen. Han hade många idéer och var handlingskraftig och det var egenskaper som skulle visa sig vara både värdefulla och ödesdigra.
Huss funderade på om det inte gick att göra en ränna och leda lite vatten en lugnare väg så att man där skulle kunna ta ner timret lugnt och stilla, förbi Storforsen. Många av byborna runt omkring var skeptiska till hans förslag och projektet utsattes för många sabotage. Sommaren 1795 var Huss klar med förberedelserna men då var det någon som saboterade och han fick skjuta projektet ett år till.
Så skedde det den 7 juni 1796. Det hade varit en ovanligt kraftig vårflod och natten till den 7 juni så bröt sig vattnet helt plötsligt igenom åsen och på bara fyra timmar tömdes hela Ragundasjön. Det var en enorm flodvåg som sköljde fram och förödelsen blev stor, en naturkatastrof av oanade mått. Det blev tyst i Storforsen och istället bildades Döda Fallet. Ragundasjön blev odlingsmark och det underlättades faktiskt med flottningen när forsen tystnat.
Fast alla var inte glada för att Döda Fallet blivit till. Vildhussen omkom i Indalsälven under en båtfärd och året var 1797. Det gick rykten att uppretade ortsbor gömt båtens åror och satt Huss i båten och skjutit ut den i älven. Huss var chanslös i älven och ligger begravd på Lidens kyrkogård.
1890 gjorde kung Oscar II en resa till Döda Fallet. Två år senare så besöktes platsen av Oscars yngre bror August änka. Båda skrev sina namn på en sten som senare fått namnet kungastenen.
måndag 30 juli 2018
Äntligen klar!
Efter månaders slit med att färdigställa och kontrollera död-och begravningsboken, husförhörslängder och födelseböcker så har jag nu skickat in Ramsele och Junsele församlingars döda 1860-1900 så att de kan komma med i version sju av Sveriges Dödbok. Det finns en första utgåva ute redan men slutliga versionen, som kommer i slutet av året omfattar åren 1860 till och med 2017 och kommer troligen bli ganska komplett för hela landet.
Det har varit ett omfattande jobb och tog mera tid än jag trodde att det skulle göra, mycket beroende på att de gärna önskade datum från husförhörslängderna och då det ibland står fel där ville jag kolla upp. Nu räckte inte orken till att kolla upp alla födelse och vigselnotiser utan det blev en begränsning till de som var födda i Ramsele och Junsele och enstaka andra. Har också gjort flera korrekturrundor men varje gång hittat nya fel så där får jag nog fortsätta med någon runda till i lugn och ro så får man korrigera i version 8.
Några konstateranden när jag hållit på:
- Det går aldrig att påpeka tillräckligt många gånger att hur bra ett register än kan verka ska man alltid kolla alla uppgifter i födelse-, vigsel- och dödböcker för det är så lätt att det smyger sig in ett fel.
- Många sorgliga livsöden som dyker upp som tex modern och sonen som blev yxmördade av två ungdomar (barn), okända personer som inte har någon känd mantalskrivningsort eller familjen som förlorade nästan alla barnen under bara några år. Några av dessa öden har jag bloggat om och andra finns kvar.
- Flera inflyttade från andra församlingar i Junsele än i Ramsele (har iofs inte räknat utan det är en känsla). Återstår alltså att finna födelseort på många som inflyttat till främst Junsele om det nu inte är så att många saknas i församlingens födelseböcker.
- Finns många familjer som jag forskat väldigt lite på i dessa två församlingar så det är ingen risk att det tar slut på släktforskning för mig de närmsta åren.
När nu min del av projektet Namn åt de döda är klart så kommer jag förhoppningsvis få tid med mera "riktig" släktforskning och även flera inlägg på min blogg.
Det har varit ett omfattande jobb och tog mera tid än jag trodde att det skulle göra, mycket beroende på att de gärna önskade datum från husförhörslängderna och då det ibland står fel där ville jag kolla upp. Nu räckte inte orken till att kolla upp alla födelse och vigselnotiser utan det blev en begränsning till de som var födda i Ramsele och Junsele och enstaka andra. Har också gjort flera korrekturrundor men varje gång hittat nya fel så där får jag nog fortsätta med någon runda till i lugn och ro så får man korrigera i version 8.
Några konstateranden när jag hållit på:
- Det går aldrig att påpeka tillräckligt många gånger att hur bra ett register än kan verka ska man alltid kolla alla uppgifter i födelse-, vigsel- och dödböcker för det är så lätt att det smyger sig in ett fel.
- Många sorgliga livsöden som dyker upp som tex modern och sonen som blev yxmördade av två ungdomar (barn), okända personer som inte har någon känd mantalskrivningsort eller familjen som förlorade nästan alla barnen under bara några år. Några av dessa öden har jag bloggat om och andra finns kvar.
- Flera inflyttade från andra församlingar i Junsele än i Ramsele (har iofs inte räknat utan det är en känsla). Återstår alltså att finna födelseort på många som inflyttat till främst Junsele om det nu inte är så att många saknas i församlingens födelseböcker.
- Finns många familjer som jag forskat väldigt lite på i dessa två församlingar så det är ingen risk att det tar slut på släktforskning för mig de närmsta åren.
När nu min del av projektet Namn åt de döda är klart så kommer jag förhoppningsvis få tid med mera "riktig" släktforskning och även flera inlägg på min blogg.
fredag 22 juni 2018
Glad midsommar!!
Ha en riktigt bra fortsättning på midsommarhelgen alla bloggläsare. Här kommer en bild av lite häftiga moln som gav en del regnskurar igår.
onsdag 20 juni 2018
Inget PUL eller GDPR här inte!
Tittade lite i Kungliga Bibliotekets tidningssamling för att hitta något om ett dödsfall i Ramsele 1895. Det hittade jag inget om men istället så fann jag denna notis i Sundsvalls Tidning den 18 april 1895. Här lindar man inte in saker utan det är bara rätt på utan tanke på känsligheten i personuppgifter.
För vexelförfalskning har arbetaren Olof Johan Molén i Holmforsen [SIC, borde vara Holafors], Ådals-Liden häktats.
Den förfalskade vexeln var på 517 kronor 57 öre och var belånad i Hernösands enskilda banks afdelningskontor i Sollefteå.
M. har erkänt brottet och uppgaf att han var skyldig vinhandelsfirman C.A. Lindgren & C:o i Stockholm omkring 300 kr., och att det varit för att betala denna skuld, som han tillgripit denna utväg.
Han hade äfven betalt firman med de för vexeln erhållna penningarna.
I sin hemort är Molén känd som en mycket dålig person. Han är af Resele häradsrätt dömd för flera resor olaga utskänkning af spritdrycker och vin och för våld mot tjensteman. Han har ej något stadigt arbete utan försörjer sig mest på olofliga geschäft. Molén är född den 11 augusti 1870, men ser något äldre ut. Hans utseende är för öfrigt ganska egendomligt. Ansigtet är hoptryckt och bredt. Näsben saknas nästan. Han hade ämnadt gifta sig om söndag och voro trenne lysningar afkunnade, då denna obehagliga affär kom emellan. Antagligen till lycka för hans fästmö.
Bröllopsspirituosa hade han köpt för 91 kronor och dessutom en hel del husgeråd, allt för de orätt bekomna penningarna, af hvilka han nu ej hade ett öre kvar. V. A.
Ja det var ord och inga visor. Olof Johan Molén var född 1870 11/8 i Ådals-Liden sn. Han blev trots detta missöde gammal och avled först 1965 27/6 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Han var då änkling sedan över 36 år. Hustrun avled 1928 17/12. Hustrun, Margareta Erika Sundvall, var född 1872 8/7 i Ådals-Liden och de gifte sig 1896 28/6. Vad jag kan se lyste de i mars 1895 så det blev alltså giftermål i alla fall. I församlingsboken för Ådals-Liden står följande:
af Resele Häradsrätt dömd för förfalskning till böter och 1 år och 6 dagars straffarbete , som till ändagår d. 15 Febr 1896, och förlust af medb. förtr. 2 år ifrån d 15/2 96.
Verkar som han lugnade ner sig och skrivs senare i församlingsböckerna som arbetare och skogsarbetare. Makarna fick, om jag räknat rätt 14 barn men minst åtta av dem dog som unga. Jag har skrivit av från en annan tidning om samma brott tidigare och det finns här. I den artikeln uttryckte de sig lite snällare. Där kan man också se att en av de drabbade för förfalskningen var H. Tarander i Tara, Junsele sn.
För vexelförfalskning har arbetaren Olof Johan Molén i Holmforsen [SIC, borde vara Holafors], Ådals-Liden häktats.
Den förfalskade vexeln var på 517 kronor 57 öre och var belånad i Hernösands enskilda banks afdelningskontor i Sollefteå.
M. har erkänt brottet och uppgaf att han var skyldig vinhandelsfirman C.A. Lindgren & C:o i Stockholm omkring 300 kr., och att det varit för att betala denna skuld, som han tillgripit denna utväg.
Han hade äfven betalt firman med de för vexeln erhållna penningarna.
I sin hemort är Molén känd som en mycket dålig person. Han är af Resele häradsrätt dömd för flera resor olaga utskänkning af spritdrycker och vin och för våld mot tjensteman. Han har ej något stadigt arbete utan försörjer sig mest på olofliga geschäft. Molén är född den 11 augusti 1870, men ser något äldre ut. Hans utseende är för öfrigt ganska egendomligt. Ansigtet är hoptryckt och bredt. Näsben saknas nästan. Han hade ämnadt gifta sig om söndag och voro trenne lysningar afkunnade, då denna obehagliga affär kom emellan. Antagligen till lycka för hans fästmö.
Bröllopsspirituosa hade han köpt för 91 kronor och dessutom en hel del husgeråd, allt för de orätt bekomna penningarna, af hvilka han nu ej hade ett öre kvar. V. A.
Ja det var ord och inga visor. Olof Johan Molén var född 1870 11/8 i Ådals-Liden sn. Han blev trots detta missöde gammal och avled först 1965 27/6 i Näsåker, Ådals-Liden sn. Han var då änkling sedan över 36 år. Hustrun avled 1928 17/12. Hustrun, Margareta Erika Sundvall, var född 1872 8/7 i Ådals-Liden och de gifte sig 1896 28/6. Vad jag kan se lyste de i mars 1895 så det blev alltså giftermål i alla fall. I församlingsboken för Ådals-Liden står följande:
af Resele Häradsrätt dömd för förfalskning till böter och 1 år och 6 dagars straffarbete , som till ändagår d. 15 Febr 1896, och förlust af medb. förtr. 2 år ifrån d 15/2 96.
Verkar som han lugnade ner sig och skrivs senare i församlingsböckerna som arbetare och skogsarbetare. Makarna fick, om jag räknat rätt 14 barn men minst åtta av dem dog som unga. Jag har skrivit av från en annan tidning om samma brott tidigare och det finns här. I den artikeln uttryckte de sig lite snällare. Där kan man också se att en av de drabbade för förfalskningen var H. Tarander i Tara, Junsele sn.
lördag 2 juni 2018
Anders Janssons namnteckning
Satt och tittade lite i historiska kartor som finns på Lantmäteriets hemsida. Då fick jag tag på laga skifte för Gårelehöjden som gjordes första halvan av 1850-talet. Först finns en karta som gjordes 1853.
Sedan kommer det anteckningar från de möten som hållits och i det första protokollet från 1852 så ser jag min farfars morsfars morfars namnteckning. Stilarna ser lite olika ut så jag tror att han faktiskt kunde skriva sitt namn själv.
Han hette Anders Johansson men det blev ofta Anders Jansson. Lite mer om honom och hans familj kommer nedan.
Sedan kommer det anteckningar från de möten som hållits och i det första protokollet från 1852 så ser jag min farfars morsfars morfars namnteckning. Stilarna ser lite olika ut så jag tror att han faktiskt kunde skriva sitt namn själv.
Han hette Anders Johansson men det blev ofta Anders Jansson. Lite mer om honom och hans familj kommer nedan.
Anders Johansson f 1805 22/2 i Fransåsen, Ådalsliden sn. d 1860 23/8 i Söderfors, Ådalsliden sn. g 1827 1/4 i Junsele sn m Sara Svensdotter f 1798 7/10 i Grundtjärn, Anundsjö sn. d 1864 3/11 i Söderfors, Ådalsliden sn.
d. Anna Stina Andersdotter (1827-1896)
s. Johan Andersson (1830-1870)
d. Sara Greta Andersdotter f 1832 21/4 i Fransåsen, Ådalsliden sn. d där 1832 24/4.
d. Sara Brita Andersdotter f 1833 14/7 i Fransåsen, Ådalsliden sn. d där 1853 31/10.
s. Sven Andersson (1835-1893)
d. Greta Dea Andersdotter (1838-1900)
s. Anders Andersson f 1845 29/4 i Fransåsen, Ådalsliden sn. d där 1845 27/7.
Anders fick ta över en del av hemmanet i Fransåsen efter fadern. Han är där skriven som bonde och bor där till någon gång mellan 1838 och 1840 då familjen flyttar till Rå. Då det saknas böcker mellan 1830 och 1840 i Ådalsliden sn har jag inte kunnat få fram något år som de flyttade till Rå. Det här hemmanet hade han köpt av Hans Johansson. Omkring 1841 bytte Anders hemmanet mot bonden och sockenskräddaren Per Andersson Tenglunds hemman i Söderfors och där bodde makarna i resten av sina liv. Enligt Paul Lundin så räknades Anders som en av Johan Olofssons bästa söner. Han var nykter och skötsam, arbetsam och driftig, var en skicklig snickare och satt i stämma och kyrkoråd och var också byordningsman (upplysningsman) för Söderfors by. Han lär också ha varit saktmodig och mild till sitt sätt, hjälpsam mot behövande. I längderna är både han och hustrun antecknade som ärliga. Han avled i Söderfors bara 55 år gammal och dödsorsaken var lungsot, den sjukdom som skulle komma att ända livet på så många andra i släkten. Sara var född i Anundsjö sn men hennes föräldrar Sven Jonsson (1763-1840) och Anna Johansdotter (1768-1852) flyttade redan någon gång i början av 1800-talet till Tara, Junsele sn och blev bönder där. Hon avled fyra år efter maken och ingen dödsorsak är antecknad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)