Namnteckningar från bouppteckning

Någon som känner igen dessa personer och har kort av dem? Kommer att berätta mera om dem vid ett senare tillfälle. De finns i en bouppteckning efter Nils Anders Selin i Gåreleselet, Junsele sn. Han var min morfars farfar. Personerna som skrivit under är alltså syskon till min morfars far. Som ni kan se heter de Margreta Selin, Petrus Sehlin, Inga Norlin (borde vara Norlén) , Lars Selin och Henrik Selin.


Efternamnet stavas på två olika sätt, Selin och Sehlin. Det senare sättet är det bara Petrus som använder. Det fanns några syskon till som inte var med på bouppteckningen bl.a. min morfars far Johan Otto.

Köp av hemman nr 2 i Gårelehöjden

Per Henriksson var född 2 december 1829 i Imnäs, Ramsele sn. Han var son till Henrik Persson och hans hustru Anna Johansdotter. Per gifte sig den 6 april 1856 i Junsele med Brita Greta Henriksdotter, född 31 oktober 1835. Hon var barn till Henrik Henriksson (1782-1867) och hans hustru Brita Johansdotter (1791-1871) i Tara, Junsele sn. Makarna bode under perioder i Tara, Gårelehöjden och Gåreleselet, alla Junsele sn och i Imnäs och Tarån, Ramsele sn. Per dog i Tarån den 19 augusti 1897 och hustrun i samma by 16 januari 1906.

Här nedan följer ett utdrag ur Sollefteå Tingslags häradsrätts arkiv småprotokoll AII:30 (1862-1868)

Den 10 mars 1865 Nr 65

Gårelehöjden
1 3/16 Sel. Nr 2
Sa 3250
Rd Stmp 4 Rd 80 öre

-- - -- - genom upprättad afhandling den 16 November 1858 blifvit öfwerlåten fastigheten hemmanet No2 om 1 3/16 dels Seland i Gårelehöjden med tillydenheter utaf Bonden Jonas Sjödin och hans hustru derstädes uppå hemmansegaren Pehr Henriksson och hustrun, hvarigenom de förstnämnde försållt och de 2ne sednare erhållit eganderätten dertill emot en bestämd Köpeskillingsbelopp af 3250 Rs rmt jemte föreskrift om andre bestämde vilkor iaktagande å de sistnämnde sida; Och äro 3ne laga Upbud vorde härå. meddelade vid lagtima Tingen den 27 November 1863 samt den 25 April och 30 November sistl år 1864

Förr fick man skriva allt för hand och det gjorde att de försökte spara in på det som de skulle skriva. -- - -- - är istället för upprepning av text som finns i en tidgare paragraf. I detta fall får man gå tillbaka till sidan innan för att hitta den icke skrivna texten. Den lyder som följer:

S.D utfärdades följande i orden så lydande fastebref
Sollefteå Tingslags Härads Rätt uti Ångermanlands Södra Domsaga gör härmedelst veterligt Att År Ett Tusende Åttahundrade och på det Sextionde Femte den Tionde dagen uti Martii Månad, vid afslutandet af 1864 års sednast hållna lagtima Hösteting på Hallsta Gästgifvaregård, inhämtades huruledes

Min farfars farfar II

Som jag berättat tidigare så föddes min farfars farfar den 30 maj 1842 i Gräsmark sn. Han var nummer åtta i syskonskaran av totalt nio stycken. Skillnaden i ålder mellan äldsta och yngsta var 24 år. De flesta av syskonen flyttade ut från församlingen åt olika håll. Några till Amerika och flera till församlingar i Norrland. Olof flyttade in till Ramsele församling i september 1872. Året innan hade modern dött och fadern utvandrat till Amerika. Hans vidare öden där är inte kända. Olof kom till byn Forsmo och han skrivs som arbetare till att börja med. Brodern Jon anlände några månader senare i början av 1873.

Olof blev snart nybyggare i Forsmo när han den 23 januari 1873 köpte ett nybygge om 4 seland av Eric Eliasson för 3000 Riksdaler. Det motsvarar drygt 134000 kr i dagens penningvärde. Avskrift av köpekontraktet finns nedan. Vad man kan se här är att Olof har skrivit under med sitt bomärke. Hur det såg ut ser man dock inte.

Ramsele Tingslag AIIa:25 1873 den 4 Mars § 101 Forssmo
Härjemte göras Wetterligt ded jag Eric Eliasson upplåter och försäljer till Wermlänningen Olof Olofsson mitt genom köp af min Fader förvärfvade Hemman i Forsmo by af Ramsele Socken 4 selands skatt med dertill hörande Hus och jord som derunder lydt nu lyder och lagligen tillvinas han uti hvilket köp äfven inbegripes den Torps lägenhet som af Hans Ersson särskildt är inköpt på tid och villkor som dennes Kontrakt om förmäler, allt imot en oss mellan öfverenskommen köpesumma stor Tretusende, 3000, Riksdaler Riksmynt som den 1:sta nästkommande Maji får tillträdas med rättigheter och skyldigheter som Hemmanet åtföljdt och följa här då Ettusende Riksdaler betalas i September 1873 och återstoden Tvåtusende Riksdaler i September 1874 allt mot 4 procent årlig ränta tills betalning sker. Mot dessa villkor afhänder jag mig Bemälde Hemman och tillägne bemälde Olof Olofsson att Everldeligen ega och områda samt laga fasta derå söka. Sålunda öfverenskommit som skedde i tillkallade Wittnes närvaro i Ramsele den 23 Januari 1873

Eric Eliasson Forsmo
Säljare Olof Olofsson (bom)
i Forsmo köpare

Bevittnas af
Hendric Ingelsson
Anders Ersson Evall
i Krången

Olof visste att skogen var värd pengar och redan i september 1873 åkte han ner till Sollefteå och skrev ett kontrakt där han sålde avverkningsrätten till skog på sitt hemman till Faktor J.P. Björn. Kontraktet är skrivet på 15 år och omfattar träd av vissa dimensioner. Priset för detta var 5000 Riksdaler och det motsvarar en summa av 224000 kr idag. På detta sätt finansierade han troligen köpet av hemmanet och fick dessutom lite pengar över. Här verkar han inte ha använt bomärke.

Ramsele Tingslag AIIa:26 1873 den 15 November § 139 Forssmo 4 seland

Köpekontrakt
Till Faktor J. P. Björn eller hans rätts innehafvare upplåter och försäljer jag Olof Olsson i Ramsele och Forssmo nyttjande och eganderätten till all den furu och granskog som finns på den skogstrakt som tillhörer, mitt hemman om fyra seland i Forssmo by i Ramsele socken med följande vilkor neml:
Köpesumman bestämmes till femtusen riksdaler Rd / 5,000 / Rmd hvaraf två 2,000 Rd är denna dag erlagde som härmed qvitteras, och vid Fjellsjö marknad innevarande år betalas 1,000 Rd och återstående 2,000 Rd betalas vid höstmarknan i Sollefteå år 1874.
Skiftet tillträdes af köparen denne dag, och får af honom innehafvas till den 1 April 1888, och eger han rätt att under denna tid afverka alla de träd, som på 7 alnars längd från roten håller 9 nio werktum och derutöfver äfvensom alla de träd som under denna tid hinner till denna dimension tillvexa.
Säljaren förbehåller sid den skog, som finns på ett tusen 1,000 alnar från Landsvägen, samt nådigt husbehofsvirke för gårdens underhåll, samt vedbrand af den försålda trakten.
Köparen eger rätt om han för godt finner att bygga stallar och koija hvar som helst på skogen hvartill han får utan särskild ersättning begagna mindre skog, samt den skog som genom vägars upphuggning kommer att nedhuggas behöfver ej köparen betala.
För köpets bestånd eger köparen Rätt att inteckna detsamma i mitt hemman i Forssmo , för hvilket ändamål säljaren förbinder sig att tillhandahålla nödige handlingar.
Skulle skogen på ett eller annat sätt frånhändas köparen, så återbetalas de erlagda penningar jemte 6 % ränta.

Öfverenskommet Sollefteå den 24 September 1873.

Olof Olsson. säljare
J. P. Björn. Köpare

Wittna:
Ol. Hagström
Lars Svanström

"Skulle skogen frånhändas köparen, så går undertecknade i full säkerhet och borgen som för egen skuld, för återbekommande, i så fall för de erlagda afbetalningarne.

Sollefteå den 24 September 1873.

Göran Ersson
S. P. Svensson
i Forssmo"

Wittnar
Ol. Hagström
Lars Svanström

Vidimeras:
Swen Mellin
John Anderson

Den 11 november 1873 flyttade pigan Wendla Kristina Jönsdotter till gården och knappt ett år senare, den 7 november 1874 gifte de sig och bara några månader senare föddes enda sonen, min farfars far. Hans namn blev Johan Olof och han var född den 23 januari 1875. Makarna fick inte många år tillsammans för redan den 26 april 1879 dog hustrun och den 30 augusti 1880 avled också Olof. Sonen Johan Olof som då var bara 5 år fyllda blev fosterbarn till en moster och hennes man. Dessa var Jakob Eliasson och hustrun Greta Johanna Henriksdotter i Imnäs, Ramsele församling. Dessa två makar var föräldrar till Nils Johan Jakobsson (Nisse geschävar) som jag berättat om tidigare.

Min farfars farfar

Min farfars farfar hette Olof Olofsson och kallades för "lillolle". Han föddes den 30 maj 1842 i Pettelstorp, Gräsmarks sn i Värmlands län. Han var en son till Olof Elofsson och hans hustru Karin Jonsdotter. Familjen bodde först i Södra Granbäckstorp men mellan 1838-40 flyttade de till Pettelstorp som ligger under Granbäck. Fadern skrivs som bonde i Granbäckstorp och brukare och ägare på Pettelstorp.

När vi besökte Gräsmark i slutet av augusti så ville jag leta rätt på Pettelstorp. Jag hade svårt att hitta rätt på det på kartan men när vi väl kom dit så besökte vi hembygdsgården och hittade där ett nummer till Gill som är med i styrelsen och jobbar på hembygdsgården. Efter ett besök hos henne och hennes kollega (tror hans namn är Christer?) så fick vi en otroligt värdefull hjälp med kartor och lite mera information hur vi skulle hitta rätt (tusen tack för det!!!). Efter en biltur där vägarna blev smalare och smalare så kom vi till en vändplan och då var det bara att traska iväg några hundra meter in i skogen för att komma rätt. Hittade detta torp:

En person vid namn Nyqvist var troligen den siste som bodde här och det var på 70- eller början av 80-talet som det blev öde. Huset är säkerligen inte från Olofs tid men platsen är den rätta.

Som synes ovan så hette båda dessa personer Olof och det är ett släktnamn som gått i arv i sju generationer. Det började med Olof Elofsson, född 1799 och den senaste i raden är min son Olle (döpt till Olof), född 2008. Av dessa personer är det bara "lillolle", födda 1842 och 2008 samt farfars far Johan Olof som haft det som tilltalsnamn.

Förmyndare för Göran Erssons barn

Har tittat i domböcker och hittat ett beslut om förmyndare. Det är några av Göran Erssons barn i Forsmo som efter hans död behöver någon som tar hand om deras arv. Det är en dotter till honom och fyra söner som befinner sig i Amerika eller på okänd ort. Göran Ersson föddes den 9 december 1834 i Imnäs, Ramsele sn som en son till Erik Hansson (1793-1868) och hans hustru Anna Greta Abramsdotter (1800-1892). Han gifte sig den 13 juni 1858 med Anna Maria Persdotter (1828-1895). Makarna hade nio barn tillsammans. Tre av barnen dog unga (Nils Olof 1864-1864, Anders Georg 1865-1865 och Henrik Olof 1873-1874). Äldsta barnet Anna Karolina (som omtalas nedan) var född 1859 och gifte sig med Erik Nilsson som jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg. Barn nummer två Brita Greta, född 1860, gifte sig med Henrik Nilsson från Forsmo, Ramsele sn och dog i slutet av 1950-talet på Ålderdomshemmet i Edsele. Erik Peter född 1862, Anders Georg född 1866 och Nils Johan född 1871 utvandrade och jag har inte forskat fram var de blev av eller dog. Jakob Abram född 1869 som står som obefintlig i dokumentet nedan dog 1933 i Film sn, Uppsala län utan att ha några arvingar. I hans bouppteckning finns bara systern Brita med som dödsbodelägare och han hade heller inga tillgångar. Det enda som fanns i boet var 1 rock, 1 väst och ett par kängor tillsammans värda 15 kr. Skulderna i boet var vårdkostnader 5709:20, begravningskostnad 30:- och bouppteckningskostnad 6:-. Totalt en brist i boet på drygt 5700 kr.

Göran som avled den 3 juli 1910 i Forsmo, Ramsele sn har jag inte letat rätt på bouppteckningen efter ännu men eftersom nedanstående förordnande tillkommit så borde han ha något slag av tillgångar som fördelats mellan barnen.

Ramsele Tingslag AII:85 (Förmyndare)

1910 den 5 Oktober § 6

Vid ingifvande af bouppteckning efter födorådstagaren Johan ( sic bör vara Göran ) Ersson i Forssmo förordnade hds rn, på gifvet förslag, handlanden P. J. Amundrud i Imnäs att vara god man med förmyndare ansvar för den aflidnes myndiga, till utrikes ort utvandrade barn Anna Karolina, gift med Erik Nilsson, Erik Petter Göransson, Anders Georg Göransson, Nils Johan Göransson äfvensom för hans å okänd ort varande son Jakob Abram Göransson; Och skulle det åligga gode mannen att de frånvarandes gods genast omhändertaga och förvalta samt deras rätt och bästa i öfrigt vid alla tillfällen lagligen iakttaga och bevaka, till dess de själva komme tillstädes eller annorlunda förordnades; hvilket afsades.

( P. J. Amundrud i Imnäs fnad god man Fort )

Gräsmarks kyrka

Vid mitt besök i Gräsmarks församling så var jag och tittade på kyrkan. Det är en ganska gammal kyrka även fast det inte är den ursprungliga kyrkan. Redan 1661 begärde församlingsborna av konsistorium att få uppföra en egen kyrka och det ville de göra vid Uddheden. Detta beviljades men med villkor att de bara fick hålla gudstjänst där tio gånger per år och att de övriga gånger skulle ta sig till Sunne kyrka (drygt två mil bort) för att där vara med på gudstjänster. Dessutom var de tvungna att hjälpa till att underhålla även Sunne kyrka. Kyrkan som invigdes 1663 var av trä och låg strax öster om den nuvarande kyrkan.


Under 1600-talet flyttade många finnar in till området och befolkningen ökade så att kyrkan blev för liten. Murmästaren Christian Haller (1693-1759) är byggmäster till nya kyrkan. Han är känd för flera kyrkbyggen i Värmland och t.ex. Karlstads domkyrka är hans verk. 1738 kunde kyrkan tas i bruk men den var då inte helt färdig. Tornet färdigställdes 1739 medan sakristian blev färdig först 1762.

Predikostolen kommer ursprungligen från den första kyrkan. Den har dock renoverats och det skedde 1759 genom att bildhuggaren Isak Schullström smyckade den. Även han är känd för att ha gjort arbeten i många värmländska kyrkor.

Huven ovanför predikostolen (baldakinen) gjordes 1746 av chatullmästaren Wihelmi.





Den nya altartavlan som uppfördes 1753 var även det Schullströms verk.


Fakta i detta inlägg har hämtats från "Gräsmarks kyrka, kort historik och beskrivning", ett litet häfte som fanns att köpa i kyrkan. Det är skrivet av lektor Bertil Brinck och den femte upplagan gavs ut 1989.

Vykort från Junsele

Här kommer ett vykort som jag hittat på auktion på Tradera. Det föreställer huvudgatan i Junsele (Köpmangatan). Någon som vet något om husen som finns längst gatan? En del av dem kanske är kvar idag? Kortet är skickat till fröken Eva Johansson i Forsa, Hälsingland. Någon som känner till henne?

Värmlandsfödda i Ramsele och Junsele

Har varit några dagar med familjen i Sunne kommun i Värmland och provat på Selma Spa i Sunne. Det var en mycket trevlig anläggning med bra badanläggning, varma pooler, bubbelbad och bastu av flera typer, bra massagebehandling (hot stone varianten kan rekommenderas) och väldigt god mat. Efter några dagar där så åkte vi de dryga 2 milen upp till Gräsmark vid Rottnens nordspets för att försöka leta rätt på min farfars farfars födelseplats. Det och Gräsmarks församling skall jag berätta mera om vid ett senare tillfälle när jag fört över bilderna från kamera till dator.

Vad som slog mig när jag var där uppe i Värmlands finnmark var hur lika natur det är där och i nordvästra Ångermanland, ganska kuperat med sjöar och vattendrag, mycket skog och byar som ligger på sluttningar till dalar. Det var kanske inte bara skogsbruket och arbetstillfällen som gjorde att det var så många värmlänningar som hamnade uppe i Norrland och även i Ramsele och Junsele, de kanske kände sig hemma här. Har roat mig i kväll med att studera husförhörsutdrag från 1900 på SVAR-hemsida och hittat följande personer vars födelseort är Gräsmark.

Följande personer finns med år 1900, skrivna i Ramsele men födda i Gräsmark. Totalt är det 10 st (min farfars farfar finns inte med eftersom han dog redan 1880).

Namn	Födelseår
Johannes Jansson	1850
Johannes Olsson	1842
Johannes Vermelin	1843
Katarina Persdotter	1846
Lars Persson	1851
Lars Rydstedt	1828
Lars Svanström	1841
Magnus Lundström	1854
Nils Olsson Höglund	1846
Nils Tim	1831

Samma år fanns det i Junsele 16 personer som är födda i Gräsmark. Dessa var följande:

Namn	Födelseår
Jan Lundström	1868
Johan Hedberg	1843
Johan Persson	1842
Johannes Backlund	1855
Johannes Eriksson	1837
Jon Persson	1852
Kerstin Nilsdotter	1857
Magnus Svensson	1853
Nils Nilsson Viklund	1852
Nils Magnus Nord	1853
Olof Persson Holmqvist	1840
Per Persson	1847
Rudolf Holmqvist	1869
Stina Persdotter	1864
Sven Holmqvist	1846
Sven Svensson	1850

Görs en sökning på personer födda i Värmland bosatta i Ramsele 1900 så blir antalet träffar 74 personer och för Junsele är motsvarande siffra 84. Antalet personer födda i Gräsmark i hela Västernorrlands län är 584 och antalet Värmlands födda i länet år 1900 är 4926 st. Skulle vara intressant att titta på även andra län men jag tror att värmlänningarna står för en stor del av den nationella inflyttningen till Västernorrlands län. Många människor i detta område har därför en (eller flera) inflyttade värmlänningar i sin antavla.

Vad domböckerna kan berätta mera.

Som jag skrivit tidigare är det inte bara kyrkböckerna som kan ge värdefull information om förfäderna. Personer som inte varit genomhederliga utan gjort något dumt eller i alla fall varit misstänkta för något dumt kan återfinnas i domböckerna. När man finner en notering i husförhörslängden om att släktingen gjort något straffbart skall man alltså inte tyst slå igen böckerna och smyga ut från arkivet som om det inte hänt utan genast kasta sig över domböckerna och leta fram detaljerna, det kanske visar sig vara mindre farligt än det såg ut först.

I husförhörslängden för Ramsele sn hittade jag en notering vid en släkting i Imnäs. Det stod att han var straffad för misshandel och ett år och datum. Utifrån detta gick jag in i domboken för Ramsele tingslag och hittade rätt på målet mellan Göran Danielsson och Nils Johan Jacobsson. Åklagare var S.A. Norlander som även inställt Henrik Abraham Danielsson inför tinget.

Fallet diskuterades under § 321 den 29 november 1888 men uppsköts då till den 13 februari 1889 och det nya numret är § 95. Här finns en detaljerad beskrivning om hur Nils Johan har uppfattat saken. Den lyder som följer:

Till svaromål i sak mot Göran Danielsson och Hinrik Danielsson, får jag vördsamt anföra följande.

Att som båda dessa bröder kom i mitt hus och förde oljud och störde de dervarande resande Jag ansåg mig berättigat att på höfligt och lämpligt sätt tillsäga dem att de skulle aflägsna sig då de icke ville hålla sig stilla och tyst, var på de öfverföll mig tvänne omgånger slog mig till golfvet sparkademig och behandlade mig på det vållsammaste sätt, jag som hade ingen hjelp fruktade det jag skulle få sätta till lifvet, men slet mig från dem slutligen lös och ämnade taga från dem under flykt ur stugan, men när jag kom till dörren och såg det Göran Danielsson höll så tät och sträkt efter mig blef jag ännu mera förskräckt för mitt lif, fick jag då syn på betsmånet som satt bredvid dörren fattade det med den tanken att jag hade väl rätt till Sjelfförsvar hemma i mit hus då jag på annat sätt icke kunde reda mig, och när jag då med betsmånet vände mig om träffade det Göran Danielsson i hufvudet då han föll och jag blef honom qvitt, men han steg genast upp och aflägsnade sig men kom åter om en stund med förargelse väckande yttrande det han tolde nog flera slag om någon ville gifva honom flera, då han såg ut lika rask och kry som förut. Så var det min tancke att detta slag ej var så hårt eller af någon synnerlig lidande beskaffenhet om han icke sjelf för tillfället missköt sitt sår som icke var min orsak ehuru väl käranden sökt göra det verre än det verkligen var.

Till sist vill jag framhålla att som Kärandena endast äro byens pojkar och inga resande skulle jag hälst sett att de hållit sig hemma och icke bevistat gästgifvare gården med sådant förargligt och olampligt beteende mot mig och resande sosom skedde. Allt så tilltror jag mig hafva rätt till det försvar jag begagnat för mitt lifs räddning. Och på grund af hvad sålunda till gått bestrides käromålet, och yrkads det Kärandenna fälles till laga ansvar dels derför att de icke ålyde min tillsägelse och aflägsnade sig, dels derför att de vållförde och misshandlade mig i mitt eget hus, samt ersätta mig rättegångs kostnader med 50 kr.

Ramsele tingsställe den 11 februari 1889

N J Jakob Son

Så långt Nils Johans syn på det hela. Läser man vidare finner man att Göran bestred att han vid tillfället varit onykter och att han misshandlat Nils Johan. Han påstod också att han under besöket suttit stilla på en stol. Vittnen tillkallades och förhördes. Ett vittne berättade att Göran och Henrik Abraham varit hemma hos Nils Johan. En släkting till Nils Johan hade kommit in och frågat Henrik Abraham om han haft något som inte tillhörde honom. Den senare hade blivit rasande och tömt sina fickor varefter Nils Johan bett Henrik Abraham att lugna ner sig. Sedan hade de gått ut i köket och där uppstod slagsmål. Vittnet kunde inte säga vem som börjat men hade sett Henrik Abraham hålla fast i Nils Johan och samtidigt ha en stol i högra handen lyft för att slå. Efter slagsmålet hade Nils Johan varit blodig om näsa och mun. Vittnet hade även sett att Göran fått ett slag åt huvudet av besmanet som Nils Johan höll i. Göran var rejält onykter enligt samma vittne.

Åklagaren yrkade bifall till sin mot Jacobsson förda talan om misshandel samt ansvar för Henrik Abraham för störande av annans frid, misshandel och fylleri på allmän plats. Utslag skulle ges den 8 april vid rättens sammanträde.

Utslaget blev att alla var mer eller mindre skyldiga och dömdes till fängelsestraff och böter.

När det gäller personerna i denna berättelse var samtliga anklagade från Imnäs, Ramsele sn. Nils Johan var född 1862 i Fjällsjö sn. Gästgivare och bonde i Imnäs och gift 1894 med Margareta Maria Nilsdotter (1862-1943). Göran Henriksson var född 1857 i Ramsele sn. Han var bonde i Imnäs och dog där 1904. Hans bror Henrik Abraham var född 1863 i Ramsle sn. Även han bonde i Imnäs och dog där 1915.

Nils Johan Jakobsson och hans hustru Margareta Maria Nilsdotter.

Mera emigranter!

Fick en fråga om två personer som utvandrade från Ramsele i början av 1900-talet. Hade inga uppgifter direkt men med lite hjälp av uppgifter i Trondheims utflyttade så hittade jag tillslut en del ny information.

En av personerna var Elias Ramén. Han föddes den 24 augusti 1853 i Ramneå, Edsele sn. Gift första gången1880 med Märta Larsdotter (1858-1999) och andra gången 1901 med Anna Regina Bolén (1870). I första giftet fanns det tre barn, Anna Regina (1880-1884), Beda Katarina (1884-1911) och Bror Elias (1889-1984). Andra hustrun hade oäkta sonen Nils Gerhard och tillsammans hade de tvillingarna Erik Albert och Viktor Emanuel. Elias var först arbetare och torpare i Ramneå, Edsele sn. 1894 flyttar han till Ovanmo, Ramsele sn. 1901 flyttar han till Strömnäs, Ramsele sn. Mellan 1906 och 1908 befinner han sig i Amerika. Sonen Bror Elias åker över året efter, dvs 1907, men återkommer 1911. Han borde gå att återfinna i Census 1910 men jag har inte lyckats hitta honom där.

Jag fick hjälp med uppgifterna när Elias åkte från Trondheim och det var den 31 maj 1906. Skeppet hette Salmo och de hade köpt biljetten av företaget Canadian. Biljetten var till St. Joseph, Michigan, USA. Elias skrivs som Ramim i efternamn och han åkte med sin svärmor Brita Bolén (1839-1929). Hon skrivs som Bolin. Efter att ha letat på www.findmypast.com rätt mycket på olika stavningar så började jag tro att iaf Brita vänt där och åkt tillbaka till Sverige. Hon lämnade ju också tillbaka sitt attest bara några månader efter att hon tagit ut det.

Men jag fortsatte leta vidare och då fann jag Elias Ramén i Border Crossing from Canada to US 1906. Där kan man läsa att både han och Brita åkte från Liverpool till Quebec med skeppet Empress of Britain. De avreste den 9 juni 1906 och kom fram den 16 juni. Även här står att de skulle till St. Joseph, Michigan, till Magnus Moberg (svåger till Elias och svärson till Brita). När jag väl funnit dem här så hittade jag även rätt på dem på www.findmypast.com. Där står Elias som E. Ranin och Brita som B. Bolin. Båda två åkte tillbaka tämligen snabbt och de förekommer inte i något census i USA.

Sonen Bror Elias var född den 10 mars 1889 i Ramneå, Edsele sn. Han åkte från Trondheim 1907 med skeppet Tasso och linjen Canadian. Bror Elias köpte sin biljett i Trondheim. Från Liverpool åkte han den 21 mars 1907 med skeppet Empress of Britain. I registret på www.findmypast.com är han registrerad som Bro Ramin. Han anlände till St John, New Brunswick, Canada den 30 mars 1907. I Border Crossing from Canada to US 1907 kan man läsa att han skall åka till St. Joseph, Michigan till sin styvmors syster och hennes man. I sällskap har han också två av denne mans brorsbarn. Bror Elias återkommer till Sverige 1911 och bör alltså gå att återfinna i Census 1910 men där letar jag vidare.

Lagfarter och inteckningsprotokoll

För att få veta lite mer om personerna man forskar om, än de data som finns i kyrkböckerna, så kan man titta i t.ex. domstolshandlingar. Där finns bland annat lagfartshandlingar och dokument om inteckningar. Lagfartshandlingar innehåller ett köpekontrakt där man får veta en hel del om köpeskilling, olika villkor om födoråd mm. I lagfarten står också när säljaren köpt fastigheten och på så sätt kan man ganska enkelt följa en fastighets ägarlängd tillbaka i tiden. Uppgift om förvärv finns också ibland i inteckningshandlingar. Satt och tittade i Resele tingslags häradsrätts arkiv AII:26 för 1902 och hittade följande inteckning.

§38 Lägenhet afs. fr. Gårelehöjden 1 3/8 Sel. nr 1 (Junsele sn). Förnyelse III:54:41
På därom af Kronolänsmannen Emanuel Olsson framställd begäran förnyade Hds Rn den inteckning som den 6 September 1892, §21, beviljats uti den Abraham Andersson och hans hustru Stina Erika Persotter tillhöriga, från 1 3/8 seland N:1 Gårelehöjden afsöndrade lägenhet hvarå de den 12 Oktober 1881 erhållit lagfart, för etthundranittiofem kronor med fem procent ränta enligt skuldebref den 20 Maj 1892 till Häradsdomaren J.M. Palin i Kläpp eller order; därom bevis tecknades å det i ???? ingifna skuldebrefvet.

Allt är inte lätt att läsa och som ni kan se är det ett ord som jag har problem med (ordet i slutet som är ersatt med ????). Någon som kan hjälpa mig läsa detta ord? Dokumentet finns på SVAR-hemsida och Bildid är A0025387_00051. Med hjälp av det som finns skrivet i detta dokument så kan man sedan gå vidare till 1881 och följa vem som ägt lägenheten före Abraham Andersson.

Höga Kusten

Har i sommar gjort ett besök vid Höga Kusten bron och Hotell Höga kusten som ligger vid det norra brofästet. Dessutom besökte vi Norrfällsviken. Allt detta i det område som är en del av världsarvet. Det är inte bara i Junsele och Ramsele som man hittar pärlor i Ångermanland utan även här ute vid kusten.

Hela Projekt Höga Kusten genomfördes mellan ären 1993 och 1997. Då byggdes 32 km ny Europaväg och 35 broar. Den största av dem, Höga Kusten bron, har sin förebild i Golden Gate bron i USA och är ett av Sveriges allra högsta byggnadsverk. Bropelarna sträcker sig 180 m upp i luften, ovanför vattenytan. Brons längd är 1800 m och har fyra stycken filer, två åt varje håll. Invigningen av bron skedde december 1997. Om bron och hur det gick till att bygga den kan man läsa på http://www.hogakustenbron.nu (vilket också är källan till denna fakta). Där kan man se bilder ifrån brons byggnation. Här följer några egna bilder av bron.



Hotell Höga Kusten är ett trevligt och mysigt hotell med endast 28 rum. Det dubbelrum som vi bodde i var inte stort men det fanns i alla fall plats för en dubbelsäng och en barnsäng. Utsikten genom fönstret hade vi mot bron och Ångermanälvens utlopp. De har en relaxavdelning som man kan hyra. Där finns bastu, duschar och ett bubbelbad utomhus på en terrass, för 6-8 personer. Den bokade vi för två timmar under kvällen så när vi ätet en god middag tillbringade vi en stund i bubbelbadet. Även där hade man utsikt mot bron. Detta är ett hotell som vi kan rekommendera, mysigt, litet, inte svindyrt och med stora möjligheter att ha en trevlig kväll med god mat, bastu eller/och bubbelbad. Deras hemsida finns här.




Norrfällsvikens fiskeläger är från 1600-talet och alltså över 350 år gammalt. Här finns en del saker att göra. Det finns Campingmöjligheter och fritids- och konferensanläggning, ett museum som visar lite om fiskelivet i området under åren. För de som gillar golf finns det en golfbana och en liten bit från byn finns ett havsbad. Här finns också ett gammalt kapell som fiskare från Gävle byggde 1649. Ett intressant ställe men tyvärr hade vi lite dåligt väder när vi var där.

Bouppteckning efter födorådstagare

Vi fortsätter med bouppteckningar och en efter Värmlänningens änka Greta Sofia Wilhelmsdotter.

Bouppteckning Lycksele Höstting 1931 nr 47

År 1931 den 14 December förrättades av Undertecknad bouppteckning efter Änkan Greta Sofia Jonsson i Åskilje som född den 2 Mars 1845 avlidit den 6 November 1931 och så som stärbhusdelägare efter lämnat.
Anna Mathilda gift med Carl Gustav Gustafsson Eskilstuna. Jonas Wilhelm Olsson Åskilje Margreta Johanna Olsson Enköping. Olof Petter Sköld Gunnarn. Johan Alfrid Olsson Åskilje Nils Gustaf Olsson U.S.A. alla myndiga.
Wid förättningen instälde sig Jonas W. Olsson och uppgavs boet under edlig förpliktelse av namnde J.W. Olsson samt anteknades och värderades sålunda

Tillgångar

Kontanter		21.20
Säng kläder 1 Fäll		5.00
" Filtar		5.00
Kista med innehall		10.00
1 Korg		.50
Gong klader och skor		10.00	51.70
Skulder
Begravnings kost			111.50
Jonas Wilhelm Olsson svarar för bristen allt så 59.80

Så lunda vara förrättad Åskilje som ovan Gustaf Eriksson Wärderingsman , G.E. Åström Förrättare

Att allt till boet härer blivet riktigt uppgivet och ej något med vett eller vilja och vet skap dold eller utelämnad betyga under edlig förpliktelse J.V. Olsson

Det fanns inte så mycket saker i denna bouppteckning och penningsumman blev därför ganska liten. För att få en uppfattning om vad summan i en gammal bouppteckning motsvarar idag så kan man gå in på hemsidan http://www.myntkabinettet.se/räknare.htm och göra en omvandling. Där kan man omvandla från 1873 tom 2007. Här fanns saker till ett värde av drygt 50 kr och det motsvarar 2007 nästan 1400 kr. Begravningskostnaden motsvarar nästan 3000 kr 2007.

Landsarkiven och bouppteckningar

Jag har för några dagar sedan gjort ett besök på Landsarkivet i Härnösand och forskat en dag. Besökte folkbokföringen och fick uppgifter om några familjer som jag följde in på 1900-talet och sedan tittade jag på en hel del bouppteckningar.

Det finns sju stycken Landsarkiv som har delat upp arkivhandlingarna i landet geografiskt mellan sig (finns vissa undantag). Dessutom finns Värmlandsarkivet och Stadsarkiven i Stockholm och Malmö. Vid varje Landsarkiv finns också en avdelning som har hand om modernare material (yngre än 70 år). Jag har besökt hälften av dem och funnit att det är lite varierande tillgänglighet och service på de olika arkiven. Här nedan har jag gjort en lista på de arkiv som jag besökt och rangordnat dem efter den service som jag fått på respektive ställe.

1. Landsarkivet i Östersund
2. Landsarkivet i Vadstena
3. Landsarkivet i Härnösand
4. Stadsarkivet i Stockholm
5. Landsarkivet i Uppsala

Bouppteckningar
På Landsarkiven finns bouppteckningar för de respektive arkivens upptagningsområde och dessa kan beställas via internet. Sedan februari detta år så har de en gemensam beställningsblankett som underlättar en hel del. Nu behöver man inte gå in i rätt Landsarkiv utan det räcker med att veta var den sökta personen dog, län och församling. Genom att skriva in uppgifterna i formuläret och skicka iväg kommer beställningen automatiskt att gå till det arkiv som har bouppteckningen. De bouppteckningar som finns på Landsarkiven är de som är upprättade före 20010701.

Bouppteckningar upprättade senare finns fortfarande på Skatteverket. Där är den geografiska uppdelningen lite annorlunda och handläggningen av dessa nyare bouppteckningar sker på tre orter, Härnösand, Visby och Kalmar. Vilka län som hör till vilken ort och mail adresser för beställningar finns på Skatteverkets hemsida.

Väntetiden på att få bouppteckningar är lite varierande från bara någon dag till flera veckor hos Landsarkiven. Detta beror förmodligen på hur många beställningar de får in samtidigt. Man kan välja om man vill ha det som mail eller brev och min erfarenhet är att i de flesta fall är det bättre kvalité på papperskopior än de scannade filer man får på mail. De scannade har väldigt olika kvalitet där en del ser ut som en gammal dålig faxkopia och andra är i färg och hur skarpa som helst. På Skatteverket är de väldigt snabba och oftast kommer det mail därifrån samma dag eller dagen efter man beställt. De skickar ofta i tif eller jpg, filer som är ganska små till storleken men tillräckligt bra för att kunna läsas enkelt.

Jag tycker att bouppteckningar är ett bra komplement till övriga källor när man släktforskar. Dels har man möjlighet att få veta vilka arvingar som finns till en person och på detta sätt kunna kartlägga barn till någon person på 1900-talet när inte CD-skivorna med mantalslängder 1970 och 1980 räcker till. Äldre bouppteckningar ger också mycket bra information om vilka saker som fanns i hemmet och det är nästan möjligt att "möblera" ett helt hus, rum för rum med hjälp av dessa handlingar. Man kan många gånger få veta namn på kor och hästar på gården. Senare års bouppteckningar har inte riktigt den noggrannheten.

Utvandrade flera gånger!

Henrik Jakob Olsson var född den 3 april 1878 som en son till den tidigare omtalade värmläningen Olof Jonsson (1834-1910) och hans hustru Greta Sofia Wilhelmsdotter (1845-1931). Henrik Jakob tog ut ett utflyttningsattest för att utvandra till Amerika 1903. Han avreste från Göteborg i maj 1903 och åkte då till Storbrittanien. Den uppgivna destinationen då var Tomahawk, Wisconsin. På www.findmypast.com så kan man hitta att han reste från Southampton den 23 may 1903 och destinationen var New York. Skeppet han åkte med hette Philadelphia och här finns en bild på det. Han anlände till New York den 31 maj. I listorna i Ellis Island kan man se att han skulle till sin vän John Eklund i Tomahawk. Jag har inte återfunnit honom i Census för 1910 men 1920 bor han i Plummer, Idaho. I december 1920 kommer han inflyttande till sin bror Olof Petter Olsson Sköld i Västervik, Stensele sn. I mars året därpå flyttar han tillbaka till USA och åker ut från Göteborg den 14 april 1921, destinationen är New York. Skeppet heter Drottningholm och går raka vägen Göteborg till New York och anländer där den 25 april. I listorna i Ellis Island står att han skall till sin bror Nels i Plummer, Idaho. Det är sista spåret jag har av honom (och även hans bror Nils). Är det någon som vet mera om vad som hände honom, har något kort av honom så hör av er!! I Census 1920 står han som ogift och det kan vara så att han inte har några ättlingar.

Jag har letat rätt på moderns bouppteckning och i den, som gjordes den 14 december 1931 så finns han inte upptagen bland arvingarna. Detta tyder på att han kan ha varit död vid det tillfället.

Att hitta rätt på utvandrarna i ”Nya landet”

Från mitten av 1800-talet och ända fram till 1930-talet så utvandrade massor av människor från Sverige till Amerika. Någon åkte från en by och andra följde sedan efter då de fått brev från de som flyttat först om hur bra det var där borta. I Nationalencyklopedien kan man läsa följande:

Den transoceana utvandringen från Sverige omfattade åren 1851–1930 nästan 1,2 miljoner personer, varav ca 200 000 återvände. Den helt dominerande delen (97 %) gick till USA. Enligt statistiken for bara 1,6 % till Canada, men eftersom många utvandrade dit via USA var andelen i realiteten större. Resten av utvandrarna fördelade sig tämligen jämnt på övriga Amerika, främst Brasilien och Argentina, och på andra icke-europeiska länder.

Dessutom skedde en betydande utvandring till grannländerna, framför allt från västra Sverige till Norge och från Sydsverige till Danmark och Nordtyskland. Under 1850-talet var exempelvis emigrationen från Kronobergs län till Danmark och Tyskland större än den till Amerika.

Wilhelm Moberg beskrev i sitt verk om Karl Oskar och Kristina en svensk familjs vedermödor när de bestämt sig för att flytta från hemförsamlingen över till Amerika. Där får vi se alla problemen som kan uppkomma vid t ex resan över Atlanten och transporten i USA och problemen med det nya språket. Detta är svårigheter som förmodligen våra utvandrade släktingar också stötte på även om det kan vara svårt att finna skildringar om dem.

Även om det inte finns några personligt nedskrivna anteckningar eller intervjuer så kan man ändå spåra utvandrarnas väg från församlingen hemma i ”gamla landet” till townshipet i det ”nya landet”. Med hjälp av en av mina släktingar som utvandrade skall jag här försöka att beskriva hur man steg för steg kan spåra släktingar längre och längre bort från hemförsamlingen.

Erik Nilsson och hans familjs resa till USA.

Eriks födelse och barndom

Denna berättelse börjar i Imnäs, Ramsele församling den 3 april 1866 då Erik Nilsson kom till världen. Han var son till bonden Nils Henriksson (1827-1904) och hans andra hustru Kristina Matilda Erisdotter (1835-1869). Erik var faderns fjärde barn och moderns första. Fadern Nils var gift tre gånger och fick i första giftet Henrik (1857-1928), Anna Helena (1859-1919) och Sara Margareta (1861-1861). I andra giftet kom Erik och senare Ingrid Margareta (1869-1869). Tre barn föddes i Nils tredje gifte och dessa var Margareta Maria (1872-1943), Sara Brita (1874-1955) och Inga Karolina (1877-1918). Av dessa barn åkte Erik och Sara Brita över till Norra Amerika och kom att bo i samma delstat i USA.

Giftermål och utflyttning

Brodern Henrik fick överta hemmanet i Imnäs som bestod av 2 ¾ seland. Erik finns på samma sida i husförhörslängden och skrivs som dräng och senare arbetare. Han gifte sig den 12 april 1890 i Ramsele sn med Anna Karolina Göransdotter. Hon var född den 2 oktober 1860 i Forsmo, Ramsele sn. Makarna bosatte sig i Imnäs. Hustrun hade ett barn före äktenskap, Margareta Karolina, född den 9 maj 1884. I äktenskapet föddes Maria Matilda den 29 juli 1890 och Erik Leonard den 9 december 1891. Alla barnen var födda i Imnäs. Den 10 juni 1892 erhåller de Kunglig Majestäts tillåtelse att utflytta och den 2 juli 1892 utvandrar familjen, två vuxna och två barn, till Norra Amerika enligt utflyttningslängden i Ramsele församling. Hustruns dotter flyttade till morfar och mormor i Forsmo, Ramsele församling samma dag men följde efter föräldrar och syskon den 26 maj 1893, då i sällskap med Eriks syster Sara Brita Nilsdotter.

I kyrkoböckerna i Ramsele finns det inga mer precisa uppgifter om vart de flyttade utan det som jag vet är att de troligen åkte till USA eller Kanada (Norra Amerika enligt utflyttningsboken). Som nämnts tidigare åkte 97 % till USA och vid denna tid, strax före 1900-talets början, var det just USA som var populärast. Nästa fråga som dyker upp är då: Vilken väg och vilka båtar åkte de över Atlanten?

Att hitta utresehamn

Det finns flera hamnar som kan vara aktuella. Den hamn i Sverige som ”vinkade av” flest emigranter var Göteborg men folk reste även från Stockholm, Malmö och några enstaka platser till. I Norge fanns det också ett stort antal hamnar som hade direktförbindelser till Amerika eller anslutningar till Amerikalinjerna i England. Utresehamnen har oftast en geografisk anknytning om man bortser från Göteborg som hade utvandrare från hela Sverige.

Det är alltid bra att börja leta i Göteborgs passagerarlistor. Dessa finns inte på Internet utan ligger på en CD-skiva, Emigranten (på skivan hittar man även listor för Stockholm, Malmö mfl svenska orter samt en utländska orter som Köpenham och Hamburg). En ny CD, Emigranten 2001, har kommit i dagarna (se http://www.goteborgs-emigranten.com/). Den är ett samarbete mellan Svenska Emigrantinstitutet i Växjö, Emigrantregistret i Karlstad och Göteborgs-Emigranten i Göteborg. Den äldre skivan är svår att få tag i men det är många forskare som köpt den och glatt tittar efter de personer man söker om man ställer en fråga på Rötter. Adressen dit är http://genealogi.aland.net/discus/

och sedan söker man under anbytarforum/källor/Emigrantkällor/Emigrantskivan. Ställ en fråga med så mycket information som du har och vänta på att någon svarar. Stavningen kan vara ett problem och det gäller att inte ge upp utan söka vidare och ändra på någon bokstav om resultat uteblir första gången. Detta är speciellt viktigt när man gör sökningar i databaser utomlands, exempelvis i Norge eller vid ankomsten till Nordamerika.

En annan bra internetsite för att finna människor som utvandrat från Jämtland och Ångermanland är Trondheims passagerarlistor 1867-1930 som finns under följande adress: http://digitalarkivet.uib.no/cgi-win/webcens.exe?slag=visbase&filnamn=arkivverket/EMITROND&postnr=&spraak=

Här kan sökning ske på många olika sätt och ibland fungerar den inte riktigt bra. Det finns personer som stavningen är rätt på men som inte går att finna t ex på för- eller efternamn men väl på någon annan parameter, så även här gäller att inte ge upp förrän alla alternativ är provade.

Resan från Trondheim

För att återgå till Erik Nilsson och hans familj så letade jag familjen på Emigranten utan att finna dem där. Eftersom Ramsele ligger i Ångermanland var nästa försök att leta i Trondheim. Här försökte jag flera gånger med olika startparametrar innan jag hittade rätt på familjen som utflyttad. Där fann jag att Erik Nilson med familj åkt från Trondheim den 6 juli 1892. Han skrivs som arbetare och familjen åkte med linjen Guion och skeppet Domino. Biljetterna betalades i Trondheim och destinationen var Mora, Minnesota, USA. Ytterligare uppgifter kan återfinnas på följande sida http://digitalarkivet.uib.no/cgi-win/webcens.exe?slag=n&filnamn=arkivverket/EMITROND&variabel=0&postnr=70376&fulle=true&spraak=n

Nu har vi alltså kommit så långt att vi vet vart familjen reste ifrån och när, vilket skepp och linje mm. Vad vi inte vet är vart skeppet gick, förmodligen till England för att gå ombord på ett annat skepp och åka vidare. Kan vi få fram något mera om just den här enskilda resan med Dominio den 6 juli 1892? Ja, det kan vi genom att gå in på 100 Years of Emigrant Ships from Norway som finns på http://www.museumsnett.no/mka/ssa/ och där får man söka vidare på skepp och resdagar. Där kan man läsa att Guion var en linje som skötte resor till Nordamerika. The Wilson Line tog människor från bland annat Trondheim och ner till Hull i England för vidare transport över Atlanten. Det var också de som hade skeppet Domino 1892.

Skeppet Domino

Domino, http://www.norwayheritage.com/p_ship.asp?sh=domin, byggdes 1877 av Schlesinger, Davis & Co. i Newcastle, för Wilson Line i Hull. När det gäller data om fartyget finns följande information:

She had a tonnage of 937 tons gross, 662 under deck and 610 net. Her dimensions were 225.4 feet long, 28.2 foot beam and holds 14.7 feet deep. She was lengthened in 1882. She was an iron construction with a single screw, 3 masts, schooner rigged. She had 2 decks, 4 bulkheads and 2 partial bulkheads. Propulsion: compound engine with 2 inverted cylinders of 30 & 58 in. diameter respectively, stroke 33 inches. The engine delivered 120 horsepower, it was built by Amos & Smith in Hull.

Fartyget såldes 1905 till T. B. Stott Loverpool. Senare såld igen och namnet ändrades också till "Signe" i Sverige och "Agnes" i Finland.

Skeppet gick alltså till Hull, England och det är troligt att familjen åkte vidare från Liverpool. Nu gäller det att hitta rätt på familjen på andra sidan Atlanten. Om personens destination uppgivits till en plats i USA är nu immigrationskontoret på Ellis Island, New York, USA ett bra ställe att börja leta på. Skulle destinationen vara en plats i Kanada blir det svårare eftersom deras passagerarlistor inte kan hittas på nätet. Då kan det vara lämpligt att lägga in en förfrågan under en lämplig rubrik i Anbytarforum.

Elise Island och skeppet Wyoming

Erik uppgav Mora, Minnesota och därför går jag in på Ellis Islands hemsida http://www.ellisislandrecords.com/. Här är det viktigt att sökningen görs med stor flexibilitet och ett sätt som jag upptäckt är bra att söka på är att börja med inflyttningsår och sedan minska antalet träffar med att söka på ålder. Båda dessa görs med ett intervall om några år. Därefter är det namnet som gäller och då med stor flexibilitet i stavningen.

Erik hittade jag på detta sätt och han skrivs som Erik Nilsson, alltså mera korrekt stavning än i passagerarlistorna i Trondheim. Han och familjen ankom till New York och Ellis Island den 27 juli 1892. De åkte med skeppet Wyoming och platsen de kom från var mycket riktigt Liverpool, England. Skeppet Wyoming kan man också hitta information om.

På denna site finns också kopior av originalpassagerarlistorna. Dessa ger lite olika information beroende på vilket år det gäller. För Erik och hans familj så får vi en uppgift om att makarna kan läsa och skriva. Barnen kan inte detta och det är logisk med tanke på deras ringa ålder. I övrigt så är det inga nya uppgifter. När det gäller utvandrade på 1900-talet så får man betydligt mera utförliga uppgifter. Där kan man ofta finna uppgifter om församling i Sverige som personen kommer från. Men även här gäller det att ha fantasi när det gäller stavning. Dessutom finns ibland uppgifter om föräldrar samt namn och adress på personer i USA som den utvandrade skulle besöka. Då har man en bra uppgift för att söka vidare!

Census, USA:s husförhörslängder

Även i USA finns det en typ av böcker som registrerar människor. Dessa kallas census och upprättas för varje stat vart tionde år. Vissa delstater har sedan kompletterande census vart femte år. Dessa register är inte på långa vägar så detaljerade som våra husförhörslängder och det faktum att det bara görs, som bäst, vart femte år gör det svårt att följa människor som flyttar runt. Dessutom är delstaterna uppdelade i ett stort antal Counties, som i sin tur är indelade i Township. Detta gör att det är stort material att leta i och att det, för att minimera letandet, bör vara känt vilket Township personen i fråga bosatte sig i. För att underlätta att hitta mera exakt bostadsort kan man börja med att leta efter personens dödsdatum. För Minnesota finns ett register som har adressen http://people.mnhs.org/dci/Search.cfm. Dessutom kan man leta under Social Security Death Index som också finns på ”nätet” under adressen http://familytreemaker.genealogy.com/fto_ssdisearch.html?Welcome=999465515.

Lyckas inte något av detta är det bara att sätta sig och leta igenom census för ett troligt County till dess man lyckas. Census finns under Ancestry, http://www.ancestry.com, och för att ha full access till detta måste ett medlemskap tecknas. Dessa census finns bara fram till 1930 så efter det blir det svårt att hitta personen och dess ättlingar. Det som kan göras då är att gå med i E-mail listor som finns på nätet där man kan ställa frågor, kontakta bibliotek eller föreningar på plats för att få kontakt med ättlingar eller någon som känner till den utvandrade. Ett annat sätt är att leta i telefonkatalogen, men det förutsätter att det är frågan om ett inte allt för vanligt släktnamn, sonnamn är enormt svåra att leta.

Anna och Erik Nilssons dödsnotiser

Om vi åter igen går tillbaka till Erik Nilsson så skapade han en del problem då Mora var en ganska vag hänvisning. Min bror Magnus lyckades emellertid hitta familjen i Brunswick township 1900, 1910 och 1920. Det visade sig att makarna fick ytterligare några barn där borta i det ”nya landet”. Agnes , Georg och Henry (1898-1925). Magnus fick också, via internet, kontakt med en person där borta som intresserade sig för hembygdsforskning. Genom denna kontakt fick Magnus avskrifter av dödsannonser ur en lokaltidning när båda makarna dog och även yngste sonen Henry. Sonen blev knivmördad 1925 när han arbetade som en Secret Service man i Minnesota. Den som dog först av makarna var hustrun som avled 1942 och om henne kan man läsa följande:

Nov 26, 1942 Kanabec County Times
Aged Brunswick Lady is Called Death of Mrs. Erick Nelson Occurs Monday Morning at
Braham Hospital: Mrs. Erick Nelson of Brunswick passed away at the Braham hospital last Monday morningm, November 23, having come to the high age of 83 years, 8 months and
21 days. Anna Nelson, nee Erickson, was born in Ongermanland, Sweden, on March 2, 1859, and there she grew up and was united in marriage there to Erick Nelson on April 10, 1890. To this union were born six children, three sons and three daughters. In the year 1892 they came to this county coming here to Brunswick, where they settled on a farm, and here she had resided ever since, with the expection of the last six years when she had made her home in the village of Brunswick. She has been confined to bed most of the time for nearly two years, and on Saturday, November 14, she was taken to the Braham hospital, and there she passed away Monday, morning, November 23. She leaves to mourn her, the husband, Erick Nelson, and
the three surviving children: one daughters, Mrs. Samuel Ross (Agnes) of Milwaukee, Wis., and the two sons, George of Hopkins, Minnesota, and Leonard, whose wereabouts are not known at this time; also two sons-in-law and one daugther in-law; two brothers, one in Canada and one at Isle, Minnesota. Two daughters have preceded her in death, Mrs. Oscar Tilden (Mary) and Margaret, and the son, Henry. Mrs. Nelson was a member of the Brunswick Baptist congregation for many years, and took an active part there. Funeral services will be held Friday, November 27, at 1:15 from the Erickson funeral home in Braham and at 2:00 from the Brunswick Baptist church and interment in the Riverside cemetery at
Brunswick. Rev. Olof Lind will officiate. Rev. Vern Slater will assist. pallbearers will be Arvid Oslund, Albert Oslund, Julius Frisendahl, A. Holmber, John Boman and Andrew Sjolander.

Erik levde I flera år till och avled inte förrän 1962 i en ålder av nästan 96 år. Även för honom finns en lika omfattande dödsannons:

Det som återstår att göra är att hitta en ättling för att kunna kartlägga hela skaran av Erik Nilssons barn, barnbarn osv. För många år sedan frågade jag min farmor om hennes mors syskon. Hon räknade upp dem och berättade om moster Sara Brita som åkt till Amerika och visade kort på henne och hennes man och barn. Morbrorn Erik Nilsson nämnde hon inte och när jag frågade så visade det sig att hon inte visste om honom. Det enda jag kunde berätta då var att han åkt iväg 1892 och det gjorde det ännu roligare att finna honom och se att han levde ända till 1962. Vid sin död så hade han en systerdotter som var närmare 50 år gammal och inte visste ett dugg om honom.

Bouppteckningar

Efter att ha följt en person fram till sin död i husförhörslängder och dödböcker kan det vara bra att leta fram bouppteckningen för att se lite mera om vilka saker som fanns i hushållet vid vederbörandes död. Dessutom kan bouppteckningar vara bra att titta på för att få reda på var arvingarna bor vid dödstillfället.

Daniel Persson var född den 25 oktober 1811 i Tara, Junsele sn. Han övertog gården efter sin svärfar och gifte sig den 24 mars 1839 i Junsele sn med Katarina Henriksdotter. Hon var också en bonddotter från samma by. Makarna fick flera barn men den 24 juli 1861 avled Daniel bara 49 år gammal.

Det gjordes en bouppteckning som fördes in som nr 37 i Sollefteå Häradsrättsarkiv FIIa:2. Där kan man läsa följande inledning.

År 1861 den 16de September förrättades bouppteckning Efter aflidne Bonden Daniel Pehrsson i Tara som genom döden afled den 20de sistlidne juli och Efter lemnade sig Enkan Kattarina Hindriks Dotter jemte Barnen, Nemligen sonen Pehr Danielsson 21 år, Erick Jacob 17 år, Hindrick 15; Samt Dottren Märta Johanna 12år, Botilla Christina 9, Kajsa Lovisa 6 och Andrätta endast 2 år Gammal och vare tillstädes icke alenast Enkan och Myndige sonen Pehr Daniel utan äfven för de omyndige Bonden Hindrick Jacob Jacobsson i Tara såsom för närvarande antagne Godeman och sedan Wederbörande blifvitt underrättad om Egendomens noga uppgifvande såsom den vid döds timmen befans så företogs verderingen som följer.

Efter en inledning som berättar om den döde och vilka anhöriga som finns till honom så fortsätter bouppteckningen med en uppräkning av de olika sakerna som finns i boet. I inledningen finns också namnet på den person som är förmyndare eller godeman för de omyndiga. I detta fall heter han Henrik Jacob Jacobsson (längre fram skrivs han som Henrik Jakobsson). Fortsättningsvis kommer en eventuell fastighet oftast som första punkt. Ofta hann människorna föra över gården på någon son men i det här fallet var Daniel så ung att fastigheten finns med.

Fastigheten: Hemmanet Nr 1 1 5/8 seland i Tara såsom Enkans Enskilda arfda jord före äkten skappets uptages öfver Taxeringsverde till 1000 RD

¼ uti Krono Hemmanet Rö, Långnäs och Södra Lill Tarsjö så kan icke till någott verde upptagas för närvarande.

Sedan börjar uppräkningen av alla föremål och det vanliga är att man börjar med allt guld och silver, därefter mässing, malm, koppar, tenn, porslin, järn osv. Av det som fanns i detta bo kan följande saker nämnas då det gäller guld och silver:

3 st Guld ringar a 3 RD 9

Ett par örhängen 9

En Mässing Tjedja med äkta förgylning 1

En Silfver Dosa 5

8 st Silfver mat Skedar a 5 RD 40

4 st the Skedar a 75 öre 3

Man är noga med att ta upp alla saker som finns och ibland även noga att anteckna skicket på de olika sakerna, bl a kan man under Tenn och Porslin läsa

En driksmug sönder 10 öre

Fortsättningen berättar om möbler, sängkläder, blecksaker, snickarredskap, grytor osv i en aldrig sinande ström av saker. När allt inomhus är avklarat fortsätter man ute med sommar och vinter körredskap. Den boskap som finns noteras:

Ett rött stod a 6te årett 130

Ett Brunt dito i 3je årett 100

En Rö Häst i 11te årett 130

En Brun dito i 3je årett 100

En ko Grante 30

En Do Wackerros 30

En Do Rökjind 30

Totalt på gården fanns fyra hästar, nio kor, en oxe, 22 får, 21 getter och två grisar.

På denna gård fanns det också en smedja och flera smidesredskap är upptagna i bouppteckningen. Fodringar och skulder tas upp och i detta fall verkar det som Daniel lånat ut pengar till många människor i byn. Han har 33 fodringar samt åtta stycken osäkra fodringar. Skulder har han bara tre stycken på totalt 179 RD. Summan för dödsboet blev 7419 RD 67 öre, en ganska stor summa för att vara vid mitten av 1800-talet.

Som avslutning intygar enkan att allt blivit nedtecknat och rätt värderat och hon skriver under med sitt bomärke (som är ett K). Även Hindrik Jacobsson skriver under som godeman och värderingsmännen skriver också på. En slags arvsskatt om 1/8 % tas ut till ”de fattigas andel” och det blir 8 RD 78 öre.

Här är lite av de saker som man kan finna i en bouppteckning, ett bra komplement till övrigt material.