Imnäs runt år 1700

Om vi går in och tittar i några mantalslängder runt år 1700 så ser man vilka som bodde i Imnäs då.

Här är mantalslängden från 1695 och här känner vi igen namnen från föregående inlägg och kartan från samma år. Hemmansägarna då var:

1) Erich Erichsson        7 skatte

2) Erich Eliaesson        5 skatte

3) Oluf Hindersson        3 1/2 skatte

4) Erich Andersson        8 1/2 skatte

Går vi fram två år till 1697 så ser ägarna ut som på bilden. Då har Erich Erichssons hemman blivit öde och detsamma gäller för Olufs hemma. Där finns också en notering om att Oluf är död i krig. Att han var soldat och iväg har vi sett tidigare i domboksavskrifterna men här får vi alltså veta att han dött i krig. De två andra är kvar i byn.

Går vi vidare några år till fram till 1701 så ser vi att nu finns det tre hemmansägare i byn och det är då Jon Jonsson som tillkommit. 

Sista klippet för denna gång visar mantalslängden 1705 och nu är det åter fyra hemman i Imnäs när Per Olofsson tillkommit. Då ser det ut såhär:

1) Per Olofsson

2) Erich Eliaesson  

3) Jon Jonsson

4) Erich Andersson 

Observera också den lite annorlunda stavningen av Imnäs. Här står byn som Im Nääs.

Karta Imnäs 1695

Det finns en Facebook-grupp om Imnäs där det publiceras både gamla och nya bilder. I mars så fick jag tips där om det finns en karta över Imnäs från 1695. Det är den äldsta karta jag sett från byn och man hittar den i Digitala forskarsalen från Riksarkivet.

Geometrisk Afrätnings oppå Immnäs Byes Ägor och här finns uppräknat de fyra hemman som fanns då. 

1) Erich Erichsson

2) Erich Eliaesson

3) Erich Andersson

4) Olof Hindricsson

Namnet i byn på den tiden var alltså Erik.

Kartan består av en sida med karta över byn och all text på en sida. På bilden ovan kan man se hur byn såg ut vid den tiden. De fyra hemmanen längst till höger, numrerade från ett till fyra från norr till söder. På södra sidan av älven kan man också se att byn hade sina fäbodar.

Dessa fyra bönder kommer jag återkomma till i nästa inlägg.

 

Kyrkobokföringen i Ramsele

När började kyrkobokföringen allmänt? Om detta kan man läsa följande i Svensk Uppslagsbok, band 17 (sid 355):

Kyrkobokföring: De i kyrkolagen av 1686 givna föreskrifterna om anteckningar rörande socknarnas invånare förutsätta en redan utbildad praxis. Förteckningar över dop och möjl. även över vigslar och jordfästningar ha förts redan tidigt. Från början av 1600-talet finnas föreskrifter av biskoparna ang. skyldighet för prästerskapet i de olika stiften att föra regelbundna anteckningar om sina församlingsbor.    

Den tidigaste kyrkobokföringen som finns i Ramsele socken är en födelsebok som har ett barn döpt i augusti 1684 för att sedan ha noteringar från jan 1685 och framåt (finns några luckor). Så de började något tidigare än kyrkolagen 1686 eller också skrev de ned vad de kom ihåg när väl lagen kom.

Bilden ovan visar de första noteringarna. Överst står det 1684 med Romerska bokstäver och från det året finns det bara ett barn döpt.

A: M.DC. LXXX. IV.

d. 10. Aüg. Christnades Erich Eliaessons i Nässiö Son med det nampnet Elias.  död

Första notering med någon från Imnäs kommer redan på andra sidan född 1685.

Den 4. Octobris Christnades Erich Eliaessons dotter i Imnäs med det nampnet Mahlin.

När det gäller vigselnoteringar så finns det några enstaka noteringar från 1722-1723 men sammanhängande från 1750. Uppgifter om begravningar finns från 1725 medan husförhörslängderna inte börjar förrän 1767.

Domböckerna 1678-1702

Fortsätter med åren i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet.

1680 den 21 januari

Framlades ett vittnesmål att Israel Marcusson, Johan Andersson samt båtsmansänkan Sigrid Ericsdotter i Imnäs nästförliden juli månad lidit brandskada på sina gårdar, varför de erhöllo brandstod efter värdering.

1686 den 21 januari

Uppbjöds första gången 8 seland hus och jord i Imnäs, som David Eliasson sålt till brodern Eric Eliasson för 8 rdr specie.

1686 den 19 januari

Eric Eliasson i Imnäs lät tredje gången uppbjuda 8 seland hus och jord i Imnäs, som han köpt av sin broder, David Eliasson 

1690 den 28 januari

Avlade Abraham Hansson i Utaned, Abraham Eliasson i Västby samt Eric Andersson i Imnäs nämndemannaed och sattes i Rätten. Och Anders Israelsson i Sandviken tog sitt ärliga avsked därifrån.

1697. Fol. 140r - 155v

Ödehemman: 1) Olof Hinderssons hemman i Imnäs 3 1/2 seland, intygades hava legat alldeles obärgat till åker och äng år 1696, och ödesmålet var förorsakat av åbons, Olof Hinderssons, fattigdom, som tjänar Kronan för Båtsman, och därför äro inga nya utlagor av samma hemman betalda för år 1696, varemot hemmanet nu första gången uppbjudes.

2) Eric Ericssons hemman i Imnäs 7 seland, öde och obärgat år 1696 för åbons, Eric Ericssons, fattigdom och den svåra missväxten. Eric Ericsson har låtit sig lega till fördubbling, för ödesmålets skull äro inga utlagor till Kronan betalt av samma hemman år 1696, därför det också uppbjöds för första gången till krono.

1697. Fol. 318v-329v.

Olof Hinderssons hemman i Imnäs, 3 1/2 seland, legat öde 1696 och 1697, uppbjöds andra gången krono.

Eric Ericssons hemman i Imnäs 7 seland, har även legat öde 1696 och är osått innevarande år 1697, och uppbjöds nu andra gången till krono.

1699. Fol 504v - 516v.

Ransakades över ödehemman: 1) Eric Ericssons hemman i Imnäs 7 seland, legat öde och obärgat 1696, 1697 och 1698, och tredje resan uppbjudet på tinget 21/1 1698. Att upptaga detta ödehemman har sig erbjudit Pehr Pehrsson ifrån Tynnerås, men nu förekom jämte honom Pehr Olofsson ifrån Stamsele, som sade sig bygga äktenskap med Eric Ericssons syster, Karin Ericsdotter, och vill således vara närmare till detta hemmans upptagande än Pehr Pehrsson, vilket Rätten prövade skäligt, och gav honom två års frihet för upptagande ur ödesmålet.

2) Olof Hinderssons hemman i Imnäs 3 1/2 seland, legat öde och obärgat 1696, 1697 och 1698, och tredje uppbudet beviljat. Då ingen bördsman det vill upptaga, besättes det genom Befallningsman med åbo, till vilken Jon Jonsson i Holme antagits med två års frihet.

1701

Ransakades över ödehemman:

Olof Hinderssons hemman i Imnäs 3 1/2 seland, upptaget 1699.

1701. Fol 1095v - 1107r.

Tvist emellan Pehr Hansson i Sillre för sin hustru Lisbet Ericsdotter och hustruns syster Gertrud Ericsdotter, kärande, och deras farbroders, Elias Nilssons barn, Elias Eliasson och Matts Eliasson i Näs, svarande, angående besittning och utlösen av 7 1/8 seland hus och jord i Näs, Edsele. Det uppgiver Pehr Hansson att hans svärfader Eric Nilsson, som föraccorderat sig besittningen av fadershemmanet i Näs av sina tre bröder 1663, är vorden därifrån trängder av brodern Elias Nilsson, som det sedermera besitter. Eric Nilsson hade slagit sig ner på sin hustrus jord i Imnäs där han bott till sin död 1678, och Elias Nilsson bebott hemmanet i Näs i 38 års tid.

1702

Ödehemman:

Olof Hinderssons hemman i Imnäs 3 1/2 seland, upptagit 1699.

Imnäs mantal 1650 och 1673

Från gårdagens domboksnoteringar så kan det vara intressant att se hur det ser ut i mantalslängderna för åren 1650 och 1673.

Så här ser det ut i mantal 1650. Det finns fyra hushåll i byn

- Eric Ingemarson, hushåll med fyra personer samt en åldring (framgår inte vad definitionen på hur gammal en åldring är).

- Svän Ericsson, hushåll med fem personer.

- Hindrick Nilsson, hushåll med tre personer och en åldring.

- Hustru Sara, hushåll med två personer

Av dessa har alla utom hustru Sara varit omtalad i inläggen tidigare.

Går vi vidare till 1673 så ser det ut såhär.

- Erick Swänsson, 7 hemmansdelar, tre personer

- Erick Nilsson, 8 1/2 hemmansdelar, fem personer och en åldring

- Markus Michiellsson, 4 hemmansdelar, två personer

- Hustru Märit, 4 1/2 hemmansdelar, två personer och en åldring.

Hustrun Märta är inte känd vem hon är.

Domböcker 1652-1677

Jag fortsätter med några år till från domboksutskrifterna.

1652 den 16/2

Dömdes att Hindric Nilsson i Nyland fastebrev skall bekomma på 2 1/2 seland jord i Imnäs, som han av sin moderbroder, Eric Nilsson i Häxmo och Liden enligt uppviste av sig och sin moders och syskons skrift av 1632, haver köpt för 27 daler kpmt, vilken bemälte jord Eric Nilsson haver köpt av Marcus Mickelsson i Imnäs att giva sin syster Sigri för hennes arvejord i Häxmo, men eftersom hans syster med sin man, Nils Ericsson, omhändertagit hava penningar för Häxmo jorden.

Blev samtyckt att Sven Ericsson uti Imnäs fastebrev bekommer på 2 1/4 seland jord ibidem, som han av sin hustrus syster Anna Mickelsdotter för 6 3/4 daler smt köpt haver.

1653 den 21/6

Blev avsagt och dömt att Elias Sjulsson i Nyland, som sin hustrus fädernehemman av Israel Pedersson inlöst haver, skall 20 rdr för halva knektfriheten han njuta få och arvingarna till bytes giva. Dock skall han av samma penningar 5 rdr för sin hustrus arvpart behålla, sedan 10 rdr till sin hustrus broder, Hindric Nilsson i Imnäs, och 5 rdr till hustruns syster, Sigrid Nilsdotter, utan något dröjsmål giva. Alltså erhöll nu Elias Sjulsson fastebrev på hemmanet 6 1/2 seland jord i Nyland.

1662 den 24/1

Nedanskrivne jord blev ej satt på mantalsräkningen 1659, nmligen: I Fjällsjö Peder Olofsson i Orrnäs 3 1/2 seland i Bodum. I Ramsele socken, Nyland - 5 sel. som hustru Märta Carlsdotter bärgat haver. I Imnäs 8 1/2 seland som Anders Hindricsson vill upptaga nytt till skatt. I Nordantjäl 4 1/2 seland som Philip Olofsson upptoge nytt till skatt.

1667 den 30/1

Ändock Jon Olofsson i Nyland är syskonbarn med Elias Sjulsson i Holme, han 6 3/4 seland jord med hus och gård för 15 rdr till honom, Jon, sålt haver. Likväl gav han till hans svåger, Peder Mårtensson i Imnäs, 1/2 rdr istället, och således samtycktes därpå fastebrev.

1671 den 22/1

Uppbjöds första gången de hus och den jord i Imnäs, som Pehr Månsson ibidem till Marcus Mickelsson i Viken haver sålt.

1677 den 12/2

Presenterades Rättens beslut, att Olof Johansson i Nyland, vilken Olof Marcusson i Imnäs till tredjeman utsagt haver, och är uti Kronans tjänst död bliven, skall uti knekteståndet betala till salig Olofs moder, Märta Carlsdotter, 200 daler kpmt.

Resolverades att Hindric Nilsson i Imnäs njuter för sitt hemman 7 års frihet, alldenstund han intet har på de åren varit uppsatt uppå knektehåll.

Johan Andersson ifrån Ramneå kom inför Rätten begärandes få inlösa ett hemman uti Imnäs, som han är bördig till.

Domböcker 1628-1651

Idag har jag tittat lite i domboksavskrifterna som finns för Ramsele tingslag. Dessa kan man också hitta i Digitala forskarsalen från Riksarkivet. Startår är 1628 men första notering för Imnäs är 1645.

1645 den 7 juli

Sven Ericsson i Imnäs uppbjöd första gången 3 1/2 seland jord, som han inhandlat av Marcus Mickelsson i Moflo och Lidens socken.

1646 den 20 juli

I Imnäs blev 16 seland jord frigivne, 3 1/2 seland njuter Sara änka uti två års tid, och de 12 1/2 selanden njuta de andra grannarna fri till behaglig tid.

1647 den 23 juni

Jon Ericsson, en soldat i Holme, uppbjöd 3 1/3 seland jord ibidem tredje gången, som tolvmän honom för 1/2 knektestånd haver tillhandahållit. Hade under halva knekteståndet och samkallat, skall han hava uti Imnäs av sin moder och moders syster. 

1649 den 14/3

Hindric Nilsson i Nyland uppbjöd första gången 2 1/2 seland jord uti Imnäs, som han anno 1632 av Eric Nilsson i Häxmo och Liden köpt för 27 daler kpmt.

Eric Ingemarssons dotter i Imnäs, Gertrud vid namn, är beskylld för att hava stulit taglet av rumporna på några stycken Sven Ericssons kor ibidem. Detta ärende remitterades till Prästetinget.

1649 den 18/6

Hindric Nilsson, tillförende i Nyland, nu i Imnäs boende, haver skällt sin hustrus syster, Sara Ericsdotter, en änka för hora, och kunde sådant henne icke bevisa. Hindric dömdes därför plikta 40 rdr.

1650 den 22/1

Hindric Nilsson i Nyland uppbjöd tredje gången 2 1/2 seland jord i Imnäs, som han 1632 av sin morbroder Eric Nilsson i Häxmo för 27 rdr köpt haver.

1651 den 14/1

Resolberades att Mickel Marcusson i Viken skall tillstånd hava av Eric Israelsson i Nyland och Marcus Israelsson i Imnäs 1 1/2 seland, och av 2 gamla pigor, som är Marcus Mickelssons i Viken tvenne döttrar 2 seland jord till sig lösa, som jorden tillförende under hans hemman legat.

1651 den 26/11

Blev avdömt att Brita Carlsdotter i Imnäs, som fästepenning av Kyrkoherden Herr Elias på tjänst tagit haver, skall fästepenningen återgiva och därtill betala 4 daler som hon dessutom skyldig Kyrkoherden är.

Fyra Nämndemän, Johan Pedersson i Ovanmo, Hindric Nilsson i Nyland, Johan Israelsson i Nässjö och Christier Christiersson i Holme, besvärade sig över Zachris Pedersson Finne i Nässjö, som hade dem med försmädliga ord överfallit på Kyrkovallen i Ramsele. Zachris dömdes plikta 22 daler.

Mantalslängden 1642

En källa att leta i för att kartlägga tidigare historien för Imnäs är mantalslängderna. De hittar man på Digitala forskarsalen hos Riksarkivet och första längden är från 1642.

I Svensk Uppslagsbok kan man läsa följande om mantalslängd (band 19, sid 287):

Mantalslängd, vid mantalsskrivning upprättad längd, upptagande samtliga inom mantalsskrivningsdistrikt boende, som skola där mantalsskrivas. För envar angives, särsk. för varje fastighet, namn, födelseår, civilstånd, yrke el. tjänst m.m. På grundval av m. upplägges röstlängd för val till både riksdagens A.k. och kommunala val ävensom skattelängder och pensionslängder.

Tidigare längder hade betydligt sparsammare med information än de som finns upp på 1900-talet.

På Riksarkivets sida är det lätt att hitta rätt då mantalslängderna är sökbara på församlingar. Här kan man se ägarna till hemman i  Imnäs 1642.

Imnäs 1642

Carl Olüfsson, man, hustru, dotter

Erick Ingemarson, man, hustru, son, två döttrar

Swen Ericsson, man, hustru, son, dotter

(Michil Markuss, man, hustru, moder, två inhyses)

Carl är med sista gången 1648 och en piga Karin står med från 1649. Swen och Erick finns kvar 1650. Mikael Markusson  är lite osäker då han står under Imnäs 1642 men redan från 1643 står det Viken framför honom men han står på samma plats i turordningen som 1642, dvs direkt efter Imnäsbönderna. Vi får se om vi kan hitta något mer om honom i domböckerna.   

 

Imnäs tidigare invånare

Sune Menker har gjort ett familjeregister för byarna i Ramsele socken. Där finns de tidigaste namnen för Imnäs by från 1550 och var originalkällan är framgår inte från registret. Kort sagt så är detta uppgifter som jag inte kunnat bekräfta men här är namnen i alla fall:

1550                John Unesonn

1550                Mårthen Hansson

1550                Helie Biörsson

1605-1608        Ingemar Christoffersson

1605-1609        Michael Helgeson och hustru Merit

1609                Pål Oloufsonn

1609                Kritiern Olufsson

1614                Eric Christienson

1614-1617        Ingemar Ericsson

1617-(1629)    Marcus Michaelson

1619-1650        Eric Ingemarsson och hustru Gertrud

1621-(1629)    Peder Ericsson

1637-1641        Agda

Nästa steg är att gå över till mantalslängderna som börjar 1642 och tingshandlingar.

Älvsborgs lösen 1613

Så gick det några år fram till 1613 innan det var dags igen för nästa lösen av Älvsborg. Från det finns det också handlingar men de var lite svårare att hitta i då det blev att söka manuellt. Men efter lite letande så hittade jag Ramsele.

Här ser man Imnäs längst ner på bilden ovan och nu finns det bara en person noterad och det är Ingemar Christoffersson. Står också att hustrun är blind. Först när jag läste det tänkte jag att Ingemar kanske var död och att det var hustrun som stod för hemmanet men tycker att det då borde stått änka istället. Så förmodligen är det bara för att notera att hustrun var blind. Här ser man också att byn stavas med två ä, Imnääs.
 

Älvsborgs lösen 1571

När jag letar efter Imnäs i Digitala Forskarsalen  så är de äldsta källorna som finns där som det går att få fram något om Imnäs från Älvsborgs lösen.

Detta står det om Älvsborgs lösen i Svensk Uppslagsbok från 1959 (band 32 sid 587):

Älvsborgs lösen, benämning på de lösesummor, som Sverige enl. frederna i Stettin 1570 och i Knäred 1613 skulle erlägga till Danmark för återfåendet av det i föregående krig förlorade Älvsborg, Sveriges vid den tiden enda hamn vid Västerhavet.  -- Enl. Stettinfreden skulle Ä. belöpa sig till 150,000 dlr, att erläggas under 3 år; Ä. enl. Knäredfreden uppgick till 1 mill. rdr, att betalas inom 6 år i 4 terminer, och Älvsborg samt kringliggande härad av Västergötland skulle, intill betalning skett, stanna som pant. -- Det mötte stora svårigheter för svenska staten att erlägga dessa summor, och tunga skatter pålades: 1571 års riksdag beviljade i och för Ä. tiondepenning av lösegendom (med vissa avvikelser för städerna); 1613 fastställdes en dryg bevillning för 4 år, vilken med hjälp av framför allt den svenska kopparhandeln samt även av utländsk kredit möjliggjorde betalningen. -- De i sammanhang med de båda Ä. uppgjorda handlingarna äro en viktig källa till kännedomen om denna tids Sverige, dess ekonomiska förhållanden och folkmängdsförhållanden.

I noteringen finns också hänvisad till olika litteratur som gjorts om detta genom åren.

I Älvsborg lösen 1571 återfinns Ramsele socken.

Där återfinner man ett antal byar i Ramsele sn. Dessa är i ordning Nordankiäll, Wängill, Nässjiö, Flinn, Vallenn, Bölett, Sandviken, Krånge, Nyland, Stamsell, Wijckenn, Offnanmo, Seell och Imnäs.

Imnäs är den sista byn i uppräkningen för Ramsele och det finns två hemman där.

Texten är inte så lätt att läsa men det ser ut som att dessa två hemman bebos av en man vid namn Helge Biörsson och en Erich Helgesson.

Fornlämningar

Genom att gå in på fornsök på Riksantikvarieämbetet så går det att få lite information om olika orters tidigaste historia genom fornlämningar som hittats. 

Byn Imnäs ligger på båda sidor om Fjällsjöälven. Norr om älven kallas det bara Imnäs medan den del som finns sydväst om älven kallas för Sörimnäs. Som man kan se på bilden ovan så finns det en del fornlämningar registrerade men vad jag kan hitta så finns det inget som är daterat, iaf inte vad man kan se på nätet.

Det finns flera gamla boplatser och även fyndplatser av gamla föremål. Punkterna i kartan är något av dessa två. Varje punkt går att klicka på och sedan får man mera information om fyndet.

Tittar man på den markerade punkten ovan så står det att det är ett fornfyndmed nr L1934:3763 och det är en fyndplats. Klickar man vidare så får man mera information och det finns också länkar till en del dokument som berättar om fynden. Följande finns om fyndet ovan:

Fyndplats för skifferbryne med hål (SHM 17098:2)

Ofta finns ett inventeringsprotokoll och det kan vara digitalt men ibland finns också något som kallas för inventeringsbok, som är handskriven. Just när det gäller detta fynd finns bara det digitala protokollet men möjligen kan man få mera information om man kontaktar Jamtli i Östersund.

Nordost om Imnäs finns det en gammal boplats som har nr L1934:3692. Om det fyndet finns följande information:

Boplats, osäker utbredning. På en yta av 5 m diam observerades enstaka skärvstenar i ytan.

Antikvarisk bedömning är möjlig fornlämning.

Bevakningsobjekt på grund av den ringa mängden skärvstenar samt att platsen använts för diverse aktiviteter i modern tid. Även läget är en aning problematiskt då större delen av platsen består av berghäll i dagen med små ytor av tunt jordlager mellan hällarna.

Terräng kring lämningen: NNV spets av udde i sjö, berghäll. Skogsmark, tallskog.

Vegetation på lämning: 2 tallar.

Det var lite information om två av fornfynden i Imnäs.

Imnäs blir månadens ämne

December varje år brukar jag försöka skriva ett inlägg om något ämne varje dag fram till jul. Provar det i år också så får vi se hur långt jag klarar det. Tänkte berätta lite om byn Imnäs i Ramsele församling sedan kommer det nog bli dagar när det blir något annat ämne också.

En stor del av min släkt härstammar från byn och går man tillbaka några år i tiden så var de flesta som bodde där släkt med varandra på något sätt, idag är det nog en hel del inflyttade som inte har en direkt släktkoppling till byn.

Detta kan man läsa om Imnäs i Wikipedia:

Imnäs är en by i Sollefteå kommun, Västernorrlands län, belägen vid Fjällsjöälven, 1,5 mil öster om Ramsele. Befolkning ca 25 (2016) I närheten ligger kollektivet Skogsnäs.

Imnäs erbjuder ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser. I den natursköna omgivningen finns möjlighet att fiska året om. 

Det har varit lite inflyttning under senare år i byn och när jag kollar på ratsit.se så får man träff på 36 personer från 16 år och uppåt samt 13 företag.

Tycker att det är en väldigt intressant by, inte bara för att jag är släkt med nästan alla som bodde där på 1800- och början av 1900-talet, utan även för att det är en av de äldre byarna i Ramsele församling.

Inte mycket snö kvar nu

Förra helgen kom första snön för den här säsongen i Norrköping. Började på lördagen den 19 november, strax efter lunchtid, och snöade sedan i flera dagar av och till. 

Under lördagen, när dottern hade sitt kalas, kom det lite snö.

Men det slutade inte utan snöade under stora delar av söndagen också och blev nog tillslut drygt 10 cm totalt.

Blev till att skotta undan lite på framsidan och presenningen över poolen sjönk ned ända till vattenytan. Våra nya solpaneler blev också snöklädda och slutade ta mot solljus.

Nu har det gått ganska precis en vecka och en hel del av snön har smält bort då det varit ett par plusgrader. Men det kommer säkert mer snö framöver. Det var en ganska kraftig snöstorm i ett större område än normalt och framförallt pågick den i flera dagar med snöfall. Det gjordes ett antal varningar på jobbet.

Var det första matchen någonsin?

Igår var det match i Östersund mellan Östersunds IK och MoDo. Borde vara den första seriematchen mellan dem men är inte säker på det. Det blev vinst för Östersund och de slog serieledarna. 3-1 blev det och var väl kanske ingen höjdarmatch men det är ju alltid två lag som spelar så det går inte att ställa ut skridskorna och tro att man skall vinna. Kanske var det lite underskattning men Östersund hade ett bra försvar, Mantler räddade en del och MoDo-spelarna ville gärna spela en passning till innan de sköt på mål och då blev det halvchanser istället. De som brukar vara bra och dominerande var kanske inte det som de brukar. Tycker det är otroligt roligt att min favorit, Sebastian Olsson, sällan gör en dålig match utan alltid kämpar, sliter och åker en massa skridskor. En annan som nog gjorde sin bästa match igår var Johan Södergran, tycker han hade fart och var påhittig och kom fram till mer chanser än han gjort de sista matcherna.

Även om det inte var bästa matchen de gjort så är det lite trist att läsa kommentarer i MoDo-grupperna på Facebook. Hur de sågar laget, att de inte får göra en dålig match, att de är välbetalda proffs och att egna företagare aldrig skulle kunna vara så dåliga och oinspirerade. De leder fortfarande tabellen efter tolv omgångar. Det borde bli en tändvätska för nästa match istället att det inte gick så bra igår och kanske kan bli en riktigt bra hemmamatch mot Almtuna på måndag. Hoppas på det och fortsatt ledning i tabellen.

Tex är nu opererad och vi får hålla en tumme för att han är snabbt tillbaka. Det har startats en insamling till honom med överskott till modotillshl.nu. Så swisha dit. Verkar som det på några timmar kom in över 25000kr så det är bra. Blir en stor blombukett och ett fint besök på Ulvön. 

Julfest i Ramsele

För några veckor sedan löste jag detta kort på tradera. 

1890 var det en julfest i Ramsele men var då? Har letat lite i tidningar hos Kungliga Biblioteket (tidningar.kb.se) utan resultat. Känns som att det är något inom svenska kyrkan eller någon frireligiös församling. Vilka fanns det i Ramsele på 1890-talet? En baptistförsamling fanns väl då iaf? Någon som vet och möjligen kan berätta mer om festen eller leda mig vidare var jag kan få mera information?

Junsele djurpark

Vi har ju ganska nära till Kolmården som är en av Sveriges större djurparker. Men i somras så tog vi oss till Junsele djurpark för första gången på flera år, tror att Ebba var väldigt liten när vi var där förra gången.

Djurparken är ju ganska liten men de har ordnat till det en del sedan sist. Kändes som att de hade ganska många olika djur även om det var en hel del djur i ladugården. Men det finns både björnar och kameler.

Något som de är ganska ensamma med är de vita tigrarna och de gick i flera olika hägn. Djuren är färre av varje art och har mindre hägn än på Kolmården och det gör att de kommer mycket närmare. Lodjuren t.ex. får man ju sällan se på Kolmården men här kom de väldigt nära.

Det finns också en gammal lanthandel inne på området. Huset kommer från byn men inredningen i lanthandeln kommer från en affär som fanns i Vallen (återkommer till den längre fram)

Sedan ett par år tillbaka har de också en cirkus på området och de körde en föreställning, i slutet på dagen, som ingick i entrépriset. Där fanns det akrobater, jonglörer och eldslukare. 

Det finns också hoppborgar, studsmattor och dessa bollar med luft i så man kan gå på vatten.

Vi hade en kul dag där hela familjen.

Mon i Junsele

Här kommer ett vykort med Mon i Junsele. Det är fotbollsplanen där jag spelat några matcher som motståndare till Junsele, spelade med Nordantjäls B-lag. Tror att vi förlorade de flesta matcherna.

Kortet är bild nr 0046 i en serie om 60 bilder av olika idrottsanläggningar. 

Mon, Junsele. Idrottsplatsen ligger bredvid djurparken. Publikrekordet på Mon ca 1400 åskådare, Junsele - Ådalsliden i division 4 Ångermanland 1962. Hemmaplan för Junsele IF. Foto: www.idrottsplats.se

Går man in på www.idrottsplats.se kan man läsa följande om föreningen:

Junsele Idrottsförening har hängt med länge. Föreningen bildades redan 1908 och har således i skrivande stund (2018) uppnått den ansenliga åldern av 110 år. Genom åren har det bedrivits verksamhet i många sporter, fotboll, ishockey, alpint, tennis, längdskidor bl.a.

Junsele inledde organiserat seriespel på 30-talet i Ådalsserien, och där blev det heta derbyn mot rivalerna från Näsåker, Ådalslidens SK. Det är också mot just Ådalsliden som Junsele har sitt publikrekord. Cirka 1400 hade betalat entré när lagen drabbade samman 1962 i division 4 Ångermanland.

Säsongen 1953/54 blev den första för Junsele i fyran, och laget har sedan dess varit ett ganska stabilt division 4-lag med kortare sejourer i femman emellanåt. 1972 vann Junsele fyran och tog klivet upp till division 3 Södra Norrland. Det blev en ettårig visit. Det skulle dröja till 2006 innan Junsele återkom till trean, och då gick det bättre. Laget etablerade sig i division 3 Mellersta Norrland, och 2010 tog laget klivet upp till division 2 Norrland. Äventyret i tvåan blev dock kortvarigt. Problem med pappersexercisen och spelare som inte blev spelklara i tid gjorde att Junsele inte kunde ställa upp med ett slagkraftigt lag förrän under höstsäsongen, och då var loppet kört. 2011 var man alltså i samma serie som Östersunds FK. När ÖFK gick den andra vägen, till Allsvenskan, seger i svenska cupen och spel i Europa League så bar det iväg ner till sexan för Junsele. Junsele avbröt satsningen, och efter två säsonger i division 3 Mellersta Norrland började laget om i division 6 år 2014. Det primära målet nu är att hålla igång en verksamhet. 2018 spelar Junsele i division 4 Ångermanland.

I Junsele hålls sedan drygt 30 år sedan varje sommar Junselelägret (även kallat Norrlandslägret) där talangfulla ungdomar från flera olika landskap deltar.

Text & foto: Göran Bergmark, Norsjö.

Är det publikrekord än idag? En sak är säker och det är att det var inte så många personer på plats och tittade på när vi spelade där. Någon som har mer intressant information att dela med sig av om Junsele IF.

En bild som jag tog i sommar och på den kan man se fotbollsplanen mellan träden, kortet taget från djurparken.

82 år sedan idag

 Idag skulle mamma blivit 82 år gammal. 

Lite egna favoritblommor. Saknar dig. 💓💓💓.

Ny bok om byar i Gräsmark

I juni kom ett inlägg i en Gräsmark FB-grupp jag följer om en ny bok som skulle komma ut. Den heter Bygda vår och släpptes under midsommarfirande på hembygdsgården. Vi har ju firat midsommar där vid två tillfällen och funderade på att åka dit nu också men så blev det inte. Istället fick jag boken på posten ett par veckor senare. Det är ingen liten bok, drygt A4 och flera cm tjock och väger över två kilo. Trots det är det inte alls alla byar som finns med där (finns en grupp till i bygden som håller på med de övriga byarna). Vill i alla fall göra lite reklam för boken och  det är verkligen ett gediget arbeta med många bilder och fakta även in i nutid. Så har ni förfäder i Gräsmark och i bokens byar så köp.  

Så här ser boken ut på framsidan.

Eftersom jag visste att flera av de byarna där jag har släkt inte var med i denna bok så blev jag förvånad att hitta denna sida, den första som boken föll upp på. Här fanns en del information som inte var helt klar för mig. Den Olof Elofsson som det står om i sista stycket är min farfars farfars far och det fanns en del om hans frus släkt bakåt. Spännande läsning .

Farmor och hennes mormödrar

På morsdag gjorde jag ett inlägg med bilder tillbaka på mamma, mormor, hennes mamma så långt jag kom där. Nu tänkte jag göra samma på farmors sida. Där kommer jag inte att ha bilder på fyra generationer utan bara tre men namn några ännu längre tillbaka.

Vi börjar med ett kort av farmor från 1980-talet.

Farmors mamma hette Inga Karolina Nilsdotter och var född 1877 i Imnäs, Ramsele sn. Hon avled 1918 i Spanska sjukan. Farmor var bara sex år gammal då men tror det påverkade henne mycket. Hon berättade ofta om det.

På denna bild så finns farmors mormor Greta Maria Nilsdotter (damen näst längst från vänster). Hon föddes 1840 i Meåfors, Ramsele sn och dog 1917.

Deras mtDNA är H1e1a.

Farmors mormors mor:

Anna Greta Hansdotter 1806-1884.

Farmors mormors mormor:

Brita Jönsdotter 1767-1851

Farmors mormors mormors mor:

Karin Persdotter 1738-1783

Farmors mormors mormors mormor:

Karin Andersdotter 1704-1754

Farmors mormors mormors mormors mor:

Gunilla Jönsdotter 1680-1751.

Glad midsommar!

Midsommarafton är snart slut och den har vi tillbringat på Kolmården och åkt karuseller, åkt linbana, ätit mat och tittat på delfinshowen Hope. 

Här kommer en midsommarhälsning till er alla med ett kort som mormorsmor fick någon gång i början av 1900-talet. Finns inget frimärke och ingen stämpel så året är osäkert.

Finns inte heller något namn skrivet men några siffor. Om man räknar siffrorna från början av alfabetet och låter V och W vara samma nr så ser det ut som det är min mormors far Z.E.N som skickat kortet.

På baksidan så ser man att kortet är till Fröken Anna Persson, Forsnäs, Näsåker. 

Mors dag

En hyllning till alla mammor i min släkt som sett till att jag finns här och kan skriva detta blogginlägg. Speciellt linjen rakt bakåt på mamma, till mormor osv. De som har mtDNA-grupp U8a1a1a.

Mamma på 70-årsdagen.

Mamma och mormor.

Mormors mor och hennes syster och man.

Mormors mormor och hennes förste man.

Mormors mormors mor

Anna Lisa Olofsdotter 1809-1883.

Mormors mormors mormor

Lisa Jonsdotter 1768-1849

Mormors mormors mormor mor

Anna Ersdotter 1736-1826

Mormors mormors mormor mormor

Elisabeth Andersdotter 1694-1767

Mormors mormors mormor mormor mor

Kerstin Bertilsdotter 1661-1724

Mormors mormors mormor mormor mormor

Kerstin Johansdotter

88 år sedan idag.

Idag skulle pappa fyllt 88 år men det har hunnit gå två år och nästan en månad sedan jag fick samtalet mitt i natten att du tagit ditt sista andetag. Jag saknar dig och mamma och tänker på er varje dag och det är ofta jag skulle vilja ringa och fråga om olika saker 💓💓💓.

I kväll tog vi en tur till minneslunden på Borgsmo kyrkogård bara för att sitta ner i lugnet och tänka tillbaka på dem.

Sedan handlade vi mat och åkte hem och firade pappas katt Bella som fyller åtta år idag.