lördag 29 juli 2017

Vad man kan hitta i begravningsboken.

Här kommer två avskrifter av noteringar i död- och begravningsboken för Anundsjö. I bland är dessa böcker väldigt noggranna och man får en hel del information om personerna. Dessa två personer som det berättas om nedan Gustaf och Anna är min farfars morfars farfars morfars far och mor. Deras sondotter sonson Sven Kristoffersson Selin (1825-1907) flyttade till Junsele och bosatte sig i Gårelehöjden och har ättlingar i Junsele idag med efternamn som Selin, Stenmark, Sjödin och Edin. Han dog ju på 1900-talet så det borde kunna finnas ett kort av honom men jag har aldrig sett något, någon som har ett kort?

Nu över till Anna som var den som dog först:

Anundsjö C:3 1754-95 sid 239 3/6 kort 60836 döda år 1767
Den Tolamodiga hustru Anna Olofsdotter ifrån Twärlandsböle föddes Ao 1693 uti Nätra Sochen och Västanå by. Fadren Olof Jonsson, modren Ingeborg Abramsdotter. Efter fadrens död, wandrade hon på tienstestigar med tro och redlighet, men 1722 Pingstetiden, trädde hon i en sammantienst, då hon kom i ägtenskap med Finnen Göstaf Carlsson ifrån Tawastland, och med honom aflat 6 st barn, 3 söner, 3 döttrar. Med sin afwaga man har hon med tolamod uthärdat under 45 år. Och hade ordsak att säga med David, herre, om dit ord, icke hade warit min tröst så hade jag warit förgången i mit elände. Siukdomen: ålderdom. Afsomnade Saligen d. 13 april och Begrofs Christeligen på Västra sjdan om Kyrkporten 2:dre dag Påsk d. 20 april. Sedan hon, som en Jobs Syster toleligen lefwat i 74 År.

Och här kommer notisen om Gustaf.

Anundsjö C:3 1754-95 sid 293-294 4/6 kort 60836 döda år 1770
Gustaf Carlsson i Tvärlandsböle föd uti Tawastland Ao 1693 uti Januari månad. Fadren .... Rusthållaren Carl Gustafsson Riets modren Anna Helena. Uti Kung Carl den XII's tid var han Volenteur och blef wid Stor Kyro slaget blesserad i hufwud, knä och lår. Sedan kom han med sin morbroder till Åbo och därifrån till Sidensiö, och blef Corporal Ved änterkarlarne i 10 års tijd. Ao 1722 i Junii månaden blef gift med Anna Olofsdotter från Diupsiö i Sidensiö Sohen och lefwat med henne i 45 år och aflat 6 st Söner och 2 döttrar. Vita Communis. Varit många förändringar underkastade och både med hustru och barn fört et ofridsamt och syndigt lefverne. Siukdomen: hög ålderdom. Dödde d. 26 December. Begrofs d. 28 ejusdem. Lefwat uti 77 år.

Låter inte som om Gustaf var så väldigt lätt att ha att göra med. Fast han hade väl inte haft något lätt liv, att leva som soldat och få kämpa för sitt liv på slagfälten. Det var ju rätt många som dog i slaget vid Storkyro. Gustafs förfäder letar jag fortfarande efter så finns det någon som har någon ledtråd eller bra uppslag för att hitta längre tillbaka är ni välkomna att höra av er.

onsdag 26 juli 2017

Nils Henrikssons försäljning av hemmanet

Jag har alltid trott att Nils sålde hemmanet 2 3/4 seland under Imnäs Nr 2 till sonen Henrik men idag när jag satt och tittade i lagfartsböcker så upptäckte jag att han sålde till Björknäs bolag. Köpekontraktet för dem kommer här. Gården förvärvade Nils 1859.


                      Köpebref

Till Björknäs Bolag upplåter och försäljer undertecknad Nils Henriksson mitt egande hemman om 2 3/4 Seland skatt under Nr 2 i Imnäs by, Ramsele socken och Westernorrlands län emot en oss emellan öfverenskommen köpesumma af Åttatusen /8000/ Kronor som betalas till följande tider. Två tusen /2000/ Kronor betalas i maj månad detta år, Tvåtusen /2000/ Kronor vid Sollefteå höstmarknad och återstoden eller Fyratusen /4000/ Kronor vid Sollefteå vintermarknad 1885. Dock skall denna sista afbetalning, om Köparen så önskar, innestå uti hemmanet i 3ne år mot inteckning och 5 procents årlig ränta från betalningsdagen.

    Köparen förbinder sig utgifva födoråd till säljaren och hans hustru enligt denna dag upprättat födorådskontrakt.

    I närvarande Köp ingår det hustimmer, som Säljaren framkört till ett på södra sidan om Storån tillämnat torp.

    Säljaren ansvarar att inga undantag eller förmåner, af hvad namn de vara må, gravera detta hemman och förbinder sig stånda hemet efter lag.

    Hemmanet tillträdes denna dag.

    Sålunda afhänder jag mig ofvannämnde hemman med hus, jord och skog, allt hvad dertill hörer, af ålder lydt och legat samt hadanefter lagligen tillvinnas kan och tillegnar Köparen detsamma; Och hafva vi af närvarande contract tvenne exemplar upprättat och vexlat. Forsmo den 16 April 1884. Nils (bom) Hindriksson Imnäs säljare Björknäs Bolag H. Joh Fielsrud. Bevittnas Göran Ersson, E. P. Johansson.

    Å omstående köpehandling fastställda första afbetalningen Tvåtusen /2000/ kronor har jag denna dag contant emottagit som härmed erkännes och qvitteras. Imnäs den 8 Maj 1884. Nils (. bom) Henriksson. Bevittnas Erik Gullbrandsson. Göran Ersson.

I lagfartsboken ser jag också att Henrik förvärvade hemmanet igen av Björknäs och skall försöka leta fram även det köpebrevet och även Nils Henrikssons födorådskontrakt vid ett senare tillfälle.

torsdag 22 juni 2017

Jonas Petri Linnerius (1588-1641)


Lite mera fakta om Jonas Linnerius som jag nämnde i ett inlägg för några veckor sedan. Detta är hämtat från Härnösands Herdaminne. Han är stamfader för bl.a. släktena Stenklyft och Tarberg som huserar i Ramsele och Junsele församlingar.



Jonas Petri Linnerius (1628-41), f. i Hsand 1588, där fadern var rådman och handlande; farfadern Jon Persson var bonde i Lindom, Häggdånger. Jonas Petri genomgick utan tvifvel Gäfle skola, ty han tillägnar sin första disputation prosten i Gäfle Joh. Anthelius, komm. därst. Haquin Laurentii och 10 namngifna borgare, hvilka han kallar sina hedervärda gynnare och som säkerligen understödt hans studiebana. Han inskrefs 1607 vid Upsala universitet och deltog under åren 1610 och 1611 nitiskt i det af professor Joh. Rudbeckius inrättade kollegiet, till hvars ena notarie han utsågs. Så finna vi honom i samma kollegium 1 juni 1611 respondera för en teologisk disputation, 1 sept därstädes hålla oration o. s. v. Efter att i maj 1614 utgifvit ytterligare en akad. Afhandling blef han 1615 utn. till skolmästare i Hsand och tilltr. följande år. Var närvarande vid inventeringen af Säbrå prästbord 9 nov. 1619.¹ Då han för 1626 utkvitterar sin lön 12 t:r spl, kallar han sig predikant i Härnösand och ungdomens ibidem præceptor², hvaraf framgår att han tillika var stadens kapellan för att, som vi sett, år 1628 verkligen blifva stadens khde mot att afstå 1/3 af lönen till företrädaren. Khden Linnerius synes ha varit en betydande man. År 1635 var han prästerskapets ombud på riksdagen i Sthm, 1638 är han prost, då han på sina kontraktisters vägnar klagar öfver Ångermanlänningarne, att de gifva ganska ringa i offer och likstol, med begäran att därom måtte något determineras. (Udpr 15/6 1639.) Ärkebiskopen ansåg det vara determineradt i en ordning, redan gjord i konung Gustafs tid, den han sade sig vilja uppleta. Dn. Jonas i Hsand och dn. Johannes i Njuran begärde s. å., att de måtte slippa resa till synodum. Därpå fingo de svar: att det skall stichtas proxima synodo, när præpositi, komma tillstädes. På tinget i Säbrå 16 okt. s. å. anklagade khden i Hsand en bonde Jon Eriksson i Godhå om 2 sädesland jord, som denne förledne vår stackat herr Jon till handa och hvilken herr Jon begynt plöja och så; nu hade Jon Eriksson med våld tagit sin jord igen och sått ofvanpå herr Jons utsådda säd och aktade intet, att jorden var tillförne bortstackad. Fick plikta 40 mk för våldsverk. (Ådb.) Prosten Linnerius afled i Hsand 12 jan. 1641 (Hdmh.) och begrofs i södra koret af Hsands stads kyrka under en väl huggen sten.


G. 1614 m. Anna Nilsdotter , dotter till lagläsaren i Ångermanland Nils Bengtson och hans hustru Elisabet. 1 febr. 1641 inlade Hsands församling en anhållan, att änkans nådår måtte förlängas efter hennes sal. man länge tjänt där i församlingen och allenast på tu års tid fått hel pastorats rättighet för den orsak, att hans antecessor, som intill den tiden lefde och då först blef död, hafver en stor del af hans ordentliga lön uppburit. Sent: »Thet skall stå i betänkjande, intill des ny pastor kommer tijt, och tå får man see huru bliffua kan». - Hon begärde 28/5 1646 frihet på de säl. jord i Giäresta, utaf hvilka hon eljest ej förmådde kronans utlagor præstera. Fick landshöfd. Hans Strijks frisedel s. d. (GLA Diarium 1646).

Af barnen: Petrus Linnerius, rektor i Hsands skola, teol. lektor, sist

khde i Skellefteå.; Karin Linneria, g. 1) 1654 m. landtmät., sedan kronobefalln. man Jacob Stenklyft, 2) g. m. khden Ol. Hosselius i Nätra; Nils Lind, borgmästare i Sundsvall; Jon Jonsson Lind, råd- och handelsman i Hsand; en dotter, g. m. khden Lars Sidenius i Sidensjö i hans 1:sta gifte; en dotter, förmodligen g. m. rådmannen i Öregrund, Georg Wintz; en dotter, äfven förmodligen g. m. kronobefallningsmannen Anders P:son Tegman i Umeå; en dotter, g. m. konrektorn, sedan khden i Gudmundrå, Magnus Wallenius

i hans 1. gifte.

_________

¹ Orig. i UB (K. 1).

² J. Norlander, anf. arb. s. VII.

tisdag 30 maj 2017

Domkyrkan i Härnösand

Vid besöket i Härnösand passade jag på att gå in i domkyrkan och ta lite bilder.

Kyrkan ligger på en högplatå i Härnösand, och det 46m höga tornet sticker upp och syns oavsett från vilket håll man närmar sig staden.

 Kyrkan är bygd som en basilika med mittskeppet högre än de båda sidoskeppen. Den är byggd i nyklassicistisk stil och uppfördes efter Johan Adolf Hawermans ritningar. Den stod klar 1846.

Domkyrkans centralaltare tillverkades vid renoveringen 2011.

Tror att detta är Johanneskapellet.
 Orgeln och alla bänkarna

Predikstolen.

En intressant tavla med kyrkoherdar, biskopar och domprostar. Där uppe till vänster finns min förfader Jonas Petri Linnerius. Han var kyrkoherde från 1628 till sin död 1641.

måndag 29 maj 2017

Härnösands Landsarkiv

I början av maj åkte jag upp till Härnösand på jobb och då hade jag möjlighet att besöka Landsarkivet och forska lite. Tittade på och fotade gamla domböcker och en del lagfarter förutom tingsmål. På tåget upp satt jag bredvid en person som höll på och förbereda ett föredrag och det visade sig att han pratade om soldatforskning i Krigsarkivets material på kvällen. Fick  hoppa lite forskning och gå och lyssna.

Det var intressant att lyssna på vilka källor som finns tillgängliga på nätet (där hade jag nog ganska bra koll) men även nere i Stockholm. Fick några nya uppslag på hur man skulle kunna hitta Johan Otto Selins tid som stamanställd.

En bild på Härnösands Landsarkiv från nedersidan.

En bild av Härnösands Domkyrka. Kommer att lägga ut flera bilder av den om någon dag. Den var faktiskt öppen så jag kunde gå in och titta.

onsdag 24 maj 2017

Orkan i Iowa

Följande artikel fanns införd i Aftonbladet den 3 juni 1878.

- Orkanen i Iowa. I Nordamerikanska tidningen Nordstjernan meddelas följande:
   Fredsdomaren C.J. Johnson i Kiron, Iowa, meddelar i en skrifvelse till Hemlandet underrättelse om de skador, som den svåra orkanen eller hvirfelvinden anstälde i det svenska nybygget i Kiron. Det första huset, som der förstördes af orkanen, tillhörde enkmannen I. Larson, hvilken tillika med 3 barn fördes med huset upp i luften och återfans 40 rods (1 rod är nära 17 svenska fot) från det ställe där huset stått. Larson var så illa skadad, att han inom kort afled; hans dotter och en blind gosse voro illa skadade; man tror dock att de skola kunna bli återstälda. Af huset och stallet finnas endast några få värdelösa spilror qvar. Orkanen förstörde derefter O. Larsons hus och spanmålsbod med hvad i dem var, hvarvid mrs Larson blef svårt skadad. Ett stall skadades för C. Duncan, corncrib och höstackar för C.P. Frodig, boningshus och stall med redskap för P. Nelson, stall och andra uthus för P. Carlson, boningshus och stall för J. Sparfeldt, boningshus och alt hvad i detsamma var jämte alla åkerbruksredskap för H. Vosgrow. Vid de två sist nämda ställena blefvo 5 personer skadade, dock icke lifsfarligt.
  Sedan orkanen anstält dessa skador i det svenska nybygget, hemsöktes en del amerikaner och tyskar af samma olycka. En tysk qvinna fördes en half mile i luften och pträffades derefter mållös; en tysk gosse, som vallade kreatur, upptogs med dem i luften och har icke återfunnits; ett trästycke gick midt igenom kroppen på en annan tysk gosse, som kort derefter afled under svåra plågor. Haglen, som föllo under orkanen, voro större än hönsägg. Längre nordost från Kiron ligger ett nybygge, hvarest äfven landsmän blefvo skadade. De dödades antal uppgår till omkring 20 af olika nationaliteter. Här är stor nöd hos många. Hemsökelsen är värre än eldsvåda, ty ingenting kunde räddas.

Den omnämnde J. Sparfeldt var min farfars farmors far. Han utvandrade till Iowa och avled i Kiron County 1895. Mer om honom finns här.

söndag 30 april 2017

Gröns båtsmanskontrakt

Hittade ett båtsmanskontrakt som jag skrivit av nedan. Finns en del frågetecken som jag inte lyckats tyda och några ord som jag är lite fundersam på. Vilken enhet mätte man t.ex. smör och kött i på 1860-talet, någon som vet?. Finns det någon som har ett foto på Erik Johan? Något kort på båtsmanstorpet? Finns torpet kvar idag?

Nr 114 Grön                                 Båtsmans Contrakt.
Jag underskrefne Drängen Erik Johan Grön i Junsele Socken, med frivilja och moget betänkande, åtager mig Krono Båtsmantjensten uti Roten No 114 Grön, af 2dra Norrlands 1te Compani, hvilken Rote är belägen i Junsele Socken af Wester Norrlands Län; på de villkor som härefter följer:
1 ) Båtsmannen skall erholla en städsel af 50 Riksdaler Riksmynt, som af Protekollarne genast bör utbetalas så snart Båtsmannen blir inskrifven och, i Kongl. Majts och Kronanstjenst antagen.
2dra) Skall Båtsmannen erholla ett Torp uti Krånged, enligt nu å marken anvisad ställe vester om byn, 1 Tunland uppodlad åker och 3 Tunl. odlingsland, samt vidare till slått 1 ½ Tunl. i asviken vid betasjön, och af Wallen rotehollare ½ Tunl. vid Wallnäset från en bestämnd punkt 78 al söder om Johan Nilssons källa, efter sjöstranden söderut: tillsammans 6 Tunl. Ofvannämnde Torplägenhet bör af Rotehollarne inhägnas, brukas och förses med nådeg åbyggnad och uthus innom 3 år räknd från den 1 Maj nästkommande vår; under hvilken tid Båtsmannen, till ersättning för torpet, skall erholla 75 Rdr Rmt af rotehollarne för hvarje år under ofvannämnde tid. Widare erholler Båtsmannen nödig plöjning vid såningstiden, samt vedbrann och muhlbete för de kreatur som födas på Torpet.
3dje) Skall Båtsmannen erholla sedvanliga hemkället bestående af 12 kubikfot 6 kanor korn, 20 ?? Smör 20 ?? kött, 4 Rdr Rmt i års penningar, samt vidare de klädespersedlar som af rotehollarne böra erläggas vid tjenste utredningen.
  Om Båtsmannen på ofvanstående villkor, troget och beskedligt tjenar Kongl. Majts och Kronan, samt äfven Roten uti Tio års tid så skall han och hans dåvarande hustru ega rättighet att bebo Torpet i deras återstående lifstid; dock dock förbindes han att gå i tjensten så långe han anses dertill duglig.
  Med föregående Contrakt förklare vi oss å ömsesidor nöjde och förbinde oss att troget uppfylla det samma. Junsele i Krånged den 23 Sept. 1865.
                                                          Erick Johan Grön  Båtsman
Rotehållare:
Joseph Josephsson; Eric Walinder Pehr Elias son [Bom]
Elias Eliasson    Daniel Johansson    Abraham SalomonSon Elias Olsson
Jon nas Ingel son    Henric Jacob Henricsson [Bom]   Jon Jon son
Pehr Hinrickson  Erik Henricksson [Bom]   Abraham Elias Son
P.E. Rundquist     Daniel Ljungström
Jonas Danielsson [Bom]      änkan Anna Sväns Dotter
Jonas Zachrisson  Johan Johanson  Eric Ersson    Anders Anders son [Bom]  
Nils Jans son      Olof Anders son Pehr Jacobsson
                                                          N. Rundström


Vittnar                                  att den före Skrefne Städsel 50 Rd Rmt
And. Molund                       är betaldt Som qvitteras Erick Johan Grön
Er. Osc. Eliezon i Vallen