torsdag 22 juni 2017

Jonas Petri Linnerius (1588-1641)


Lite mera fakta om Jonas Linnerius som jag nämnde i ett inlägg för några veckor sedan. Detta är hämtat från Härnösands Herdaminne. Han är stamfader för bl.a. släktena Stenklyft och Tarberg som huserar i Ramsele och Junsele församlingar.



Jonas Petri Linnerius (1628-41), f. i Hsand 1588, där fadern var rådman och handlande; farfadern Jon Persson var bonde i Lindom, Häggdånger. Jonas Petri genomgick utan tvifvel Gäfle skola, ty han tillägnar sin första disputation prosten i Gäfle Joh. Anthelius, komm. därst. Haquin Laurentii och 10 namngifna borgare, hvilka han kallar sina hedervärda gynnare och som säkerligen understödt hans studiebana. Han inskrefs 1607 vid Upsala universitet och deltog under åren 1610 och 1611 nitiskt i det af professor Joh. Rudbeckius inrättade kollegiet, till hvars ena notarie han utsågs. Så finna vi honom i samma kollegium 1 juni 1611 respondera för en teologisk disputation, 1 sept därstädes hålla oration o. s. v. Efter att i maj 1614 utgifvit ytterligare en akad. Afhandling blef han 1615 utn. till skolmästare i Hsand och tilltr. följande år. Var närvarande vid inventeringen af Säbrå prästbord 9 nov. 1619.¹ Då han för 1626 utkvitterar sin lön 12 t:r spl, kallar han sig predikant i Härnösand och ungdomens ibidem præceptor², hvaraf framgår att han tillika var stadens kapellan för att, som vi sett, år 1628 verkligen blifva stadens khde mot att afstå 1/3 af lönen till företrädaren. Khden Linnerius synes ha varit en betydande man. År 1635 var han prästerskapets ombud på riksdagen i Sthm, 1638 är han prost, då han på sina kontraktisters vägnar klagar öfver Ångermanlänningarne, att de gifva ganska ringa i offer och likstol, med begäran att därom måtte något determineras. (Udpr 15/6 1639.) Ärkebiskopen ansåg det vara determineradt i en ordning, redan gjord i konung Gustafs tid, den han sade sig vilja uppleta. Dn. Jonas i Hsand och dn. Johannes i Njuran begärde s. å., att de måtte slippa resa till synodum. Därpå fingo de svar: att det skall stichtas proxima synodo, när præpositi, komma tillstädes. På tinget i Säbrå 16 okt. s. å. anklagade khden i Hsand en bonde Jon Eriksson i Godhå om 2 sädesland jord, som denne förledne vår stackat herr Jon till handa och hvilken herr Jon begynt plöja och så; nu hade Jon Eriksson med våld tagit sin jord igen och sått ofvanpå herr Jons utsådda säd och aktade intet, att jorden var tillförne bortstackad. Fick plikta 40 mk för våldsverk. (Ådb.) Prosten Linnerius afled i Hsand 12 jan. 1641 (Hdmh.) och begrofs i södra koret af Hsands stads kyrka under en väl huggen sten.


G. 1614 m. Anna Nilsdotter , dotter till lagläsaren i Ångermanland Nils Bengtson och hans hustru Elisabet. 1 febr. 1641 inlade Hsands församling en anhållan, att änkans nådår måtte förlängas efter hennes sal. man länge tjänt där i församlingen och allenast på tu års tid fått hel pastorats rättighet för den orsak, att hans antecessor, som intill den tiden lefde och då först blef död, hafver en stor del af hans ordentliga lön uppburit. Sent: »Thet skall stå i betänkjande, intill des ny pastor kommer tijt, och tå får man see huru bliffua kan». - Hon begärde 28/5 1646 frihet på de säl. jord i Giäresta, utaf hvilka hon eljest ej förmådde kronans utlagor præstera. Fick landshöfd. Hans Strijks frisedel s. d. (GLA Diarium 1646).

Af barnen: Petrus Linnerius, rektor i Hsands skola, teol. lektor, sist

khde i Skellefteå.; Karin Linneria, g. 1) 1654 m. landtmät., sedan kronobefalln. man Jacob Stenklyft, 2) g. m. khden Ol. Hosselius i Nätra; Nils Lind, borgmästare i Sundsvall; Jon Jonsson Lind, råd- och handelsman i Hsand; en dotter, g. m. khden Lars Sidenius i Sidensjö i hans 1:sta gifte; en dotter, förmodligen g. m. rådmannen i Öregrund, Georg Wintz; en dotter, äfven förmodligen g. m. kronobefallningsmannen Anders P:son Tegman i Umeå; en dotter, g. m. konrektorn, sedan khden i Gudmundrå, Magnus Wallenius

i hans 1. gifte.

_________

¹ Orig. i UB (K. 1).

² J. Norlander, anf. arb. s. VII.

tisdag 30 maj 2017

Domkyrkan i Härnösand

Vid besöket i Härnösand passade jag på att gå in i domkyrkan och ta lite bilder.

Kyrkan ligger på en högplatå i Härnösand, och det 46m höga tornet sticker upp och syns oavsett från vilket håll man närmar sig staden.

 Kyrkan är bygd som en basilika med mittskeppet högre än de båda sidoskeppen. Den är byggd i nyklassicistisk stil och uppfördes efter Johan Adolf Hawermans ritningar. Den stod klar 1846.

Domkyrkans centralaltare tillverkades vid renoveringen 2011.

Tror att detta är Johanneskapellet.
 Orgeln och alla bänkarna

Predikstolen.

En intressant tavla med kyrkoherdar, biskopar och domprostar. Där uppe till vänster finns min förfader Jonas Petri Linnerius. Han var kyrkoherde från 1628 till sin död 1641.

måndag 29 maj 2017

Härnösands Landsarkiv

I början av maj åkte jag upp till Härnösand på jobb och då hade jag möjlighet att besöka Landsarkivet och forska lite. Tittade på och fotade gamla domböcker och en del lagfarter förutom tingsmål. På tåget upp satt jag bredvid en person som höll på och förbereda ett föredrag och det visade sig att han pratade om soldatforskning i Krigsarkivets material på kvällen. Fick  hoppa lite forskning och gå och lyssna.

Det var intressant att lyssna på vilka källor som finns tillgängliga på nätet (där hade jag nog ganska bra koll) men även nere i Stockholm. Fick några nya uppslag på hur man skulle kunna hitta Johan Otto Selins tid som stamanställd.

En bild på Härnösands Landsarkiv från nedersidan.

En bild av Härnösands Domkyrka. Kommer att lägga ut flera bilder av den om någon dag. Den var faktiskt öppen så jag kunde gå in och titta.

onsdag 24 maj 2017

Orkan i Iowa

Följande artikel fanns införd i Aftonbladet den 3 juni 1878.

- Orkanen i Iowa. I Nordamerikanska tidningen Nordstjernan meddelas följande:
   Fredsdomaren C.J. Johnson i Kiron, Iowa, meddelar i en skrifvelse till Hemlandet underrättelse om de skador, som den svåra orkanen eller hvirfelvinden anstälde i det svenska nybygget i Kiron. Det första huset, som der förstördes af orkanen, tillhörde enkmannen I. Larson, hvilken tillika med 3 barn fördes med huset upp i luften och återfans 40 rods (1 rod är nära 17 svenska fot) från det ställe där huset stått. Larson var så illa skadad, att han inom kort afled; hans dotter och en blind gosse voro illa skadade; man tror dock att de skola kunna bli återstälda. Af huset och stallet finnas endast några få värdelösa spilror qvar. Orkanen förstörde derefter O. Larsons hus och spanmålsbod med hvad i dem var, hvarvid mrs Larson blef svårt skadad. Ett stall skadades för C. Duncan, corncrib och höstackar för C.P. Frodig, boningshus och stall med redskap för P. Nelson, stall och andra uthus för P. Carlson, boningshus och stall för J. Sparfeldt, boningshus och alt hvad i detsamma var jämte alla åkerbruksredskap för H. Vosgrow. Vid de två sist nämda ställena blefvo 5 personer skadade, dock icke lifsfarligt.
  Sedan orkanen anstält dessa skador i det svenska nybygget, hemsöktes en del amerikaner och tyskar af samma olycka. En tysk qvinna fördes en half mile i luften och pträffades derefter mållös; en tysk gosse, som vallade kreatur, upptogs med dem i luften och har icke återfunnits; ett trästycke gick midt igenom kroppen på en annan tysk gosse, som kort derefter afled under svåra plågor. Haglen, som föllo under orkanen, voro större än hönsägg. Längre nordost från Kiron ligger ett nybygge, hvarest äfven landsmän blefvo skadade. De dödades antal uppgår till omkring 20 af olika nationaliteter. Här är stor nöd hos många. Hemsökelsen är värre än eldsvåda, ty ingenting kunde räddas.

Den omnämnde J. Sparfeldt var min farfars farmors far. Han utvandrade till Iowa och avled i Kiron County 1895. Mer om honom finns här.

söndag 30 april 2017

Gröns båtsmanskontrakt

Hittade ett båtsmanskontrakt som jag skrivit av nedan. Finns en del frågetecken som jag inte lyckats tyda och några ord som jag är lite fundersam på. Vilken enhet mätte man t.ex. smör och kött i på 1860-talet, någon som vet?. Finns det någon som har ett foto på Erik Johan? Något kort på båtsmanstorpet? Finns torpet kvar idag?

Nr 114 Grön                                 Båtsmans Contrakt.
Jag underskrefne Drängen Erik Johan Grön i Junsele Socken, med frivilja och moget betänkande, åtager mig Krono Båtsmantjensten uti Roten No 114 Grön, af 2dra Norrlands 1te Compani, hvilken Rote är belägen i Junsele Socken af Wester Norrlands Län; på de villkor som härefter följer:
1 ) Båtsmannen skall erholla en städsel af 50 Riksdaler Riksmynt, som af Protekollarne genast bör utbetalas så snart Båtsmannen blir inskrifven och, i Kongl. Majts och Kronanstjenst antagen.
2dra) Skall Båtsmannen erholla ett Torp uti Krånged, enligt nu å marken anvisad ställe vester om byn, 1 Tunland uppodlad åker och 3 Tunl. odlingsland, samt vidare till slått 1 ½ Tunl. i asviken vid betasjön, och af Wallen rotehollare ½ Tunl. vid Wallnäset från en bestämnd punkt 78 al söder om Johan Nilssons källa, efter sjöstranden söderut: tillsammans 6 Tunl. Ofvannämnde Torplägenhet bör af Rotehollarne inhägnas, brukas och förses med nådeg åbyggnad och uthus innom 3 år räknd från den 1 Maj nästkommande vår; under hvilken tid Båtsmannen, till ersättning för torpet, skall erholla 75 Rdr Rmt af rotehollarne för hvarje år under ofvannämnde tid. Widare erholler Båtsmannen nödig plöjning vid såningstiden, samt vedbrann och muhlbete för de kreatur som födas på Torpet.
3dje) Skall Båtsmannen erholla sedvanliga hemkället bestående af 12 kubikfot 6 kanor korn, 20 ?? Smör 20 ?? kött, 4 Rdr Rmt i års penningar, samt vidare de klädespersedlar som af rotehollarne böra erläggas vid tjenste utredningen.
  Om Båtsmannen på ofvanstående villkor, troget och beskedligt tjenar Kongl. Majts och Kronan, samt äfven Roten uti Tio års tid så skall han och hans dåvarande hustru ega rättighet att bebo Torpet i deras återstående lifstid; dock dock förbindes han att gå i tjensten så långe han anses dertill duglig.
  Med föregående Contrakt förklare vi oss å ömsesidor nöjde och förbinde oss att troget uppfylla det samma. Junsele i Krånged den 23 Sept. 1865.
                                                          Erick Johan Grön  Båtsman
Rotehållare:
Joseph Josephsson; Eric Walinder Pehr Elias son [Bom]
Elias Eliasson    Daniel Johansson    Abraham SalomonSon Elias Olsson
Jon nas Ingel son    Henric Jacob Henricsson [Bom]   Jon Jon son
Pehr Hinrickson  Erik Henricksson [Bom]   Abraham Elias Son
P.E. Rundquist     Daniel Ljungström
Jonas Danielsson [Bom]      änkan Anna Sväns Dotter
Jonas Zachrisson  Johan Johanson  Eric Ersson    Anders Anders son [Bom]  
Nils Jans son      Olof Anders son Pehr Jacobsson
                                                          N. Rundström


Vittnar                                  att den före Skrefne Städsel 50 Rd Rmt
And. Molund                       är betaldt Som qvitteras Erick Johan Grön
Er. Osc. Eliezon i Vallen

lördag 29 april 2017

Foto av Sara Lovisa Henriksson

För ett tag sedan skrev jag ett blogginlägg om en Fransåsen-ättling. Hon hette Sara Lovisa och mitt tidigare inlägg finns här. Hon dog 1918 i Spanska sjukan. För några veckor sedan när jag satt och tittade runt bland gamla kort i en Facebookgrupp så hittade jag detta kort av henne (tack Ludvig för att jag får använda det här).


Fotot är taget av fotograf C.H. Mildh i Junsele/Näsåker. Samma kort finns också inlagt på Rötter porträttfynd och det är också där som hon blivit identifierad.

tisdag 25 april 2017

Ett gammalt kort

Har ett gammalt kort som jag inte vet vem det är. Kortet är förmodligen från 1800-talet och ligger i ett skinnetui. Jag har fått det av min pappas kusin tillsammans med lite gamla papper som handlade mest om "Nisse gästgivare" i Imnäs.


Vem kan det vara? Någon som vet?

onsdag 29 mars 2017

Förfalskaren Molin

Härnösandsposten 1895-05-07
Solleftå häradsrätt (Den 6 maj.)
   Förnyad ransakning har i dag hållits med häktade stenarbetaren Johan Johansson Nyquist. Något prestbetyg hade icke heller tills i dag kunnat erhållas, emedan han äfven flyttat från Hjelmseryd, enligt meddelande från därvarande pastorsämbete, till Maria Magdalena församling i Stockholm, och hade betyg därifrån ej kunnat anskaffas.
   Nyquist uppgaf nu att han voro skrifven därstädes, samt att hans namn vore Johannes Magnus Johansson Nyquist.
   Åklagaren begärde att hustru Åström skulle med ed intyga att hon blifvit bestulen på guldringen vid tillfället då Nyquist varit inne hos henne.
   Denna begäran kunde dock inte af rätten bifallas.
   På åklagarens begäran blef ransakningen uppskjuten, till dag som framdeles kommer att bestämmas, och blef den tilltalade till länsfängelset åter förpassad.
   Därpå företogs ransakning med för växelförfalskning häktade arbetaren Olof Johan Molin från Holaforsen, Ådalslidens socken. Molin som är född den 11 augusti 1870 har under förra året af Resele häradsrätt blifvit dömd för oloflig försäljning af vin till 25 kr. böter som han äfven erlagt.
   Som åklagare uppträdde t.f. polisuppsyningsmannen Aug. Berglund hvarjämte målsäganden Hernösands Enskilda Bank företräddes af kronofogden And. Huss, hvilken senare berättade att Molin den 28 sistlidne mars i banken härstädes inlemnat 2 vexlar utstälda af J. Jakobsson i Tara, Junsele socken, hvilken person M. då uppgaf sig vara. Banken hade då fodrat att han skulle skaffa intyg, på att namnen vore egenhändigt skrifna, men hade då M. sagt att det vore svårt här då han icke kände någon, och då han behöfde pengar hade han förnyat begäran om lån å desamma. Då acceptanten H. A. Tarander äfven från Tara i Junsele voro känd hade den ena vexeln diskonterats. Beloppet å denna utgjorde 525 kronor hvarifrån afgick ränta 7 kr. 43 öre och erhöll sålunda M. 517 kr. 57 öre hvilka han under namnet J. Jakobsson utkvitterade.
   Till acceptanten hade sedan från banken utsänts avis om att vexeln vore belånad, och upptäcktes då att förfalskning förelåg, hvilket sedan föranledde till Molins häktande.
   Molin som skrifvit vexlarna i hemmet och där haft dem gömda, anträdde den 27 mars resan till Sollefteå för att göra uppköp till sitt förestående bröllop, för hvilket ändamål han hade 230 kronor med sig. På frågan af domaren hvad anledningen voro att han begått förfalskningen då det ej var nöden som dref honom därtill, svarade han att det var med anledning af en skuld som han hade till vinhandelsfirman C. A. Lindgren et c:o i Stockholm å nära 300 kronor.
   Molin sade sig ej vara något närmare bekant med hvarken Jakobsson eller Tarander, och kände ej deras namnteckningar.
   På framstäld fråga om han ej tänkte sig att det skulle blifva upptäckt svarade han att han detta icke hade gjordt, emedan han ämnade själf inlösa vexeln.
   Beloppet å den andra vexeln kunde han nu icke erinra sig, ej heller dess datum.
   Handl. Jakob Jakobsson och hemmansägaren Henrik Abraham Tarander från Tara i Junsele voro som vittnen inkallade, och intygade båda att de icke hade skrifvit sina namn å vexeln ifråga, ej heller gifvit den tilltalade löfte därtill.
   Åklagaren yrkade ansvar å Molin för förfalskningsbrott, samt att han skulle vara skyldig ersätta statsverket deras kostnader, och målseganden yrkade ersättning med vexelns belopp, jämte 6 procents ränta därå, tills betalning sker. Häremot hade den tilltalade ingenting att invända.
   Efter enskild öfverläggning afkunnades dom, hvilken lydde å ett års straffarbete, samt förlust af medborgerligt förtroende i två år utöfver strafftiden.
   Molin förklarade sig vara nöjd med domen.

måndag 27 mars 2017

Gamla tidningar på KB

Jag har tidigare hänvisat till och även skrivit av en del tidningsartiklar som de digitaliserat på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Tyvärr så är det bara en väldigt liten del som är tillgängliga på nätet utan för det allra mesta materialet är man tvungen att åka till Stockholm och sitta där och läsa. Det är lite dumt att bara kunna ta del av material fram till cirka 1900 via nätet. Nu har det skapats ett upprop på Rötter där de kräver att reglerna skall ändras så att digitalt material i alla fall skall vara tillgängligt fram tom 2000 istället.

Så skriv därför på uppropet som finns här.


lördag 11 mars 2017

Brita Erika Johansson (1890-1973)

Brita Erika Johansson född 1890 26/8 i Mo, Junsele sn som en dotter till Johan Johansson (1833-1913) och hans hustru Magdalena Danielsdotter (1844-1911). Johan var ett barnbarn till Johan Olofsson på Fransåsen. Erika gifte sig 1914 11/10 i Junsele sn med hemmansägaren Fredrik Andersson född 1883 25/10 i Osele, Junsele sn. Han var en son till Anders Magnus Eriksson (1849-1922) och hans hustru Gertrud Kajsa Molin (1854-1921). Makarna bosatte sig i Osele vid giftermålet, på Fredriks gård.
 
Här är ett foto med Fredrik och Erika (tack Ulla).

Fredrik och brodern Erik köpte 1911 hemmanet i Osele av föräldrarna och de fick lagfart i början av 1912 och i lagfartsansökan så kan man läsa köpeavtalet med föräldrarna som var ganska detaljerat. Där finns beskrivet allt som Fredrik och Erik skulle göra för föräldrarna så länge som de levde, deras födorådsantaganden. Här kommer en avskrift av dokumentet.


Resele tingslags häradsrätts arkiv småprotokoll AII:36 1912 lagfart VT januari 16
                     
1912 den 16 Januari §11
Osele 4 5/6 Sel. No 1
½ten af lägenhet afs Mo 3 2/3 sel. No 4 (Junsele sn)
Köpesk. 10000 Tax. v. 21200 Stmpl. 127:20

    Med etc = se §10  =   =   =  =  = köpekontrakt:
    ”Till mina söner etc                                                   Bil
    Vid köpekontraktet, som upplästes, funnos fogade:
1o) Hds rns den 14 Jan. 1890 § 8 för A.M. Eriksson utfärdade lagfartsbevis å hälften af en från 3 2/3 sel. Mo No 4 i Junsele socken afsöndrad lägenhet; och
2o) Sollefteå Häradsrätts den 31 Aug. 1875, § 184, för Gertrud Kajsa Molin utfärdade fastebref å 4 5/6 sel. Osele No 1.
    Efter anmärkande häraf meddelade Hds rn lagfart för Fredrik Andersson och Erik Andersson hvardera å en fjärdedel af en från 3 2/3 seland Mo No 4 i Junsele socken afsöndrad lägenhet och å två och och fem tolftedels seland Osele No 1, allt i Junsele socken, som de enligt köpekontrakt den 29 November 1911, för 10000 kronor jämte villkor om utgifvande af födoråd köpt af sina föräldrar Anders Magnus Eriksson och Gertrud Kajsa Eriksson, född Molin; därom bevis tecknades å köpekontraktet, hvar jämte särskilda lagfartsbevis utfärdades.
                                                                  Bil. § 11
    Till mina söner Fredrik Andersson och Erik Andersson försälja undertecknade Anders Magnus Eriksson och Gertrud Kajsa Eriksson, född Fredriksdotter Molin, vårt egande hemman 4 5/6 seland No 1 Osele i Junsele socken, hälften till hvardera köparne, äfvensom vår egande hälft af den under hemmanet 3 2/3 seland No 4 Mo, nämnda socken, lydande andel i såg och sågplats i Qvarnnån med dertill hörande andel i tegelbruk emot en köpesumma af Tiotusen /10.000/ kronor, som är gulden, genom särskilda förbindelser och härigenom qvitteras.
    Tillträdet af den köpta egendomen eger rum den 1. Maj nästkommande år med rätt för köparen att omedelbart tillträda skogsmarken.
    Köparne betala hela kostnaden för lagfart så och alla efter tillträdsdagen förfallande utskylder.
   Säljarne aftaga från sålda hemmanet i Osele under deras återstående lifstid följande årliga lifstidsundantag från tillträdesdagen den 1. Maj 1912 att utgifvas i November månad, nämligen: 150 kilogram rågsigt, 150 kilogram vetemjöl, fyra tunnor skridt och väl rensadt korn af årets skörd, sex tunnor potatis, 10 kilogram hvita ärtor, 25 kilogram salt, en fjärdedels tunna saltad strömming, sex dussin ägg, 50 kilogram färskt benfritt fläsk, 25 kilogram benfritt färskt fårkött, 50 liter astralolja, kontant Tvåhundra /200/ kronor till inköp af kaffe, socker, tobak och dylikt föda, skötsel, vallning och vård året om för tvänne /2ne/ mjölkkor och fyra småkreatur, får eller getter, samt för småkreaturens afkomma tills påföljande höst, femton /15/ famnar upphuggen hemförd ved, deraf hälften björk, biträde vid brygt, bakning, skurning och klädtvätt, erforderlig betjening för skjutsar på kallelse af Födorådstagarna.
    Till husrum aftaga säljarna under sin lifstid den nya byggnaden af tegel i dess helhet med skyldighet för hemmansegaren att undanhålla och brandförsäkra den, hvarjemte säljarna förbehålla sig dels oinskränkt begagnande af det på så kallade myrhuset, dels nödigt inrymme i bryggstuga, källare, ladugård, stall loge, vedbod och hemlighus äfvensom rätt att från brunn eller vattenledning hemta vatten dels erfoderliga tillfartsvägar, och åtaga sig köparna att före den 1 November 1913 invid födorådsbyggnaden uppföra en i 2ne rum afdelad bod om minst 12 alnars längd och 6 alnars bredd, hvilken bod säljarna ega att under sin lifstid ensam bruka.
    Derest erfoderliga uthusbyggnader komma att uppföras vid den aftagna födorådsbyggnaden, skall det föreskrifna inrymmet i uthusen utgöras i dessa.
    Säljarna aftaga jemväl under sin lifstid nyttjanderätten till den åkerteg, som är belägen mellan ladugården, lutningen mot smedjebacken, bryggstugan och mangårdsbyggningen, hvilken på kallelse plöjes, gödslas och harfvas till säde af hemmansegarna.
    Hemmansegarna äro jemväl pligtiga att då någon af födorådstagarne sådant påkalla föda och aflöna piga åt dem, och förfaller under den tid, piga hålles, deras skyldighet lemna biträde vid brygd, bakning, skurning och klädtvätt.
    Derest någon af födorådskorna af ålderdom, olycksfall eller annan dylik orsak ej lämpligen längre kan användas vare hemmansegarne pliktige att anskaffa annan tjenlig ko med rätt i så fall för dessa att tillgodogöra sig det dittills använda kokreaturet.
    Af ofvanskrifna födoråd undantagandes husrum och inrymme i uthus, ved, astralolja, hästbetjäning, tillträde vid brygd, bakning, skurning och klädtvätt samt skyldigheten hålla piga förfaller hälften vid någon af födorådstagarnas frånfälle.
    Under Anders Magnus Erikssons hela lifstid utgifvas vidare årligen i November månad: 1 skjorta af domestik, 2 skjortor af ylle, 1 par kalsånger af domestik, 2 par kalsånger af ylle, två par skor, 1 par vadmalsbyxor samt  - hvart tredje år – rock och väst af vadmal.
    Under hustru Erikssons hela lifstid utgifves årligen i November månad: en klädning af halfylle, 3 lintyg, 2 par kalsonger, deraf ett par af ylle, och 2 par skor samt hvart annat år – ett lyfstycke och en halsduk af ylle.
    Derest födorådsfolket skulle vilja afflytta från hemmanet ega de att i stället för kreatursfoder med vallning och vård, biträde vid mäld, bakning, skurning, brygd och klädtvätt, hästbetjäning och betjäning med särskild piga af hemmansegarna i November månad uppbära ett belopp för af fyrahundra /400/ kronor eller om endera af dem då är död tvåhundraåttio /280/ kronor.
    Hvad som vid födorådstagares dödsfall af födorådet är förfallet, men ej uttaget anses efterskänkt, derest den aflidne ej på annat sätt förordnat.
    Säljarne förbehålla sig inteckning i det sålda hemmanet till säkerhet för födorådets utbekommande.
    Köparna åtaga att fullständigt inreda den aftagna födorådsbyggningen, hvilket arbete skall vara utfördt inom tre år härefter.
    Sålunda afhandladt, som skedde i Osele den 29 November 1911.
                                                                 Gertrud Eriksson
                                                                 A.M. Eriksson
                                                                 Fredrik Andersson
                                                                 Erik Andersson
  Egenhändiga namnteckningarna bevittna.
                      A.F. Domeij                        Andreas Norlin 


Många saker var det för bröderna att tänka på för att fullfölja avtalet. Har läst en del protokoll tidigare men måste säga att detta är ett av de mera detaljerade och omfattande åtaganden som jag sett. Föräldrarna hade klart för sig vad de behövde och visste också vad de kunde kräva ser det ut som.

Bröderna Erik och Fredrik delade upp hemmanet 1917 genom en hemmansklyvning som går att återfinna på Lantmäteriets hemsida under historiska kartor. Den har beteckningen 22-JUN-359 Hemmansklyvning 1917. Handlingen inleds med en karta där man ser var deras gårdar var belägna.

Hemmanet delades upp i Aa och Ab. Erik fick Aa och Fredrik Ab. På bilden kan man se Fredriks hus i mitten nära vägen medan Erik hade sitt närmare älven.

Här är Fredrik framför sitt hus och det ser ut att kunna vara hans hustru Erika som står bredvid (tack Göran för att jag får använda kortet).

Fredrik och Erika fick inga egna barn men hade två stycken fosterbarn. De hette Jakob Emanuel Gjersvold (1923-1939) och Anna Margareta Svärd (1924-1990).

Fredrik avled 1952 8/12 i Osele och hustrun dog 1973 2/8 och var då bosatt på Gunillagården i Junsele.