onsdag 7 december 2016

Johan Olofssons ättlingar

Efter att ha gjort gårdagens inlägg där jag konstaterade att fem generationer sträckte sig över drygt 240 år från Johan Olofssons födelse 1767 till Elsa Maria Persson f. Åström död 2009. Skillnaden i födelse år är 151 år. Det gör i snitt nära 38 år mellan varje generation, inget märkligt när det var stora barnkullar och jag väljer ut det yngsta barnet hela tiden. Kan man då hitta en snabbaste väg med många generationer. Har letat lite idag och försöker se hur många generationer som det går att trycka in på cirka 150 år.

Jag börjar med:

Johan Olofsson  född 1767 och anfader för det som jag kallar Fransåssläkten. Han hade två barn i första giftet och sex stycken i sitt andra gifte. Han blev morfar/farfar första gången 1827 och hela tre gånger. Den av dessa tre barnbarn som blev först att få egna barn visade sig vara min gren så därför gick jag vidare med Johans femte barn sonen:

Andreas Johansson eller Anders Jansson som han också är skriven som. Han var född 1805 och dog 1860, bara 55 år gammal. Han fick sju barn och hade vid sin död fem barn i livet och fem barnbarn. Totalt så har jag räknat in 29 barnbarn till honom födda mellan 1849 och 1883. Fortsätter med äldsta dottern:

Anna Stina Andersdotter född 1827 och gift med Sven Kristoffersson Selin i Gårelehöjden, Junsele sn. Makarna hade åtta barn varav fem blev vuxna och fick egna barn. Hon dog 1896. Deras äldste son:

Andreas Svensson Stenmark född 1849 och stamfar för Stenmark-släkten i Gårelehöjden. Han var gift med Johanna Persdotter. Makarna hade tio barn. Andreas dog 1926. Jag fortsätter med fjärde barnet och andra sonen:

Per Magnus Stenmark född 1876 och gift med Inga Maria Stenmark från Söderfors, Ådals-Liden sn. Makarna hade åtta barn. Per Magnus avled 1948. Nästa är äldsta dottern:

Hildur Stenmark född 1901 och gift med Jonas Leander Sjödin. Makarna hade två barn men bara en dotter som blev vuxen. Hildur avled redan 1929. Deras dotter:

Rut Ingegerd Sjödin född 1918 och gift med Karl Helge Karlsson Svanebo. Hon avled 2008.

Det är möjligt att det finns fler generationer på kortare tid i den här släkten men det var en väg jag hittade nu som borde vara en av de kortare. Här är det sju generationer på 151 år och det ger snitt på drygt 25 år per generation.     

tisdag 6 december 2016

Sara Lovisa Henriksson (1883-1918)

Det var många människor som dog i Spanska sjukan under hösten 1918. Jag har skrivit om det i tidigare blogginlägg. Här kommer lite om två av de som dog i Junsele under november 1918. Jag har forskat en del och utgått från en förfader till mig, Johan Olofsson i Fransåsen. Då jag forskat på den familjegren som hela tiden har det yngsta barnet generation efter generation som får ättlingar så får jag linjen, Johans son Per, Pers son Henrik och Henriks dotter Sara Lovisa.

Sara Lovisa Henriksson född 1883 14/1 i Sunnansjö, Junsele sn som en dotter till Henrik Persson (1855-1904) och hans hustru Anna Stina Persdotter (1843-1930). Hon gifte sig 1912 18/8 i Junsele sn med Markus Fabian Åström. Han föddes 1889 19/1 i Sunnansjö, Junsele sn. Han var en son till Erik Markus Åström (1863-1951) och hans hustru Stina Andrietta Gustafsdotter (1859-1932). Vid giftermålet bor båda makarna i Sunnansjö, hon skrivs som sömmerska och han som arbetare. Det är kyrkoherde K.A. Josefson som viger dem. De bosätter sig i Sunnansjö och finns inskrivna på samma sida som Markus Fabians föräldrar. 1915 flyttar de till Lillegård, Junsele sn men blir bara kvar där till 1917 då de flyttar tillbaka till Sunnansjö. Så kommer den olycksaliga november månad 1918 då han avlider först den 6/11 och hon den 11/11 i Spanska sjukan. Makarna begravs den 15/12. Barnen, den äldste 5,5 år gammal och den yngsta bara drygt 8 månader gammal, blir föräldralösa och får flytta till olika släktingar. Den äldste Folke hamnar hos sin mormor och bor senare hos sina farföräldrar. De andra två, Gösta och Elsa Maria, flyttar till en halvmoster (dotter till Anna Stina).

Deras barn:
s. Folke                         (1913-1942)
s. Gösta                         (1914-1936)
s. Tage föddes 1914 27/11 i Sunnansjö, Junsele sn och dog i samma by 1915 12/4.
s. Frans föddes 1916 28/1 i Lillegård, Junsele sn och dog i samma by 1916 26/3.
d. Elsa Maria                (1918-2009)

Sönerna blev inte gamla men dottern blev över 90 år. På bara fem generationer täcker vi in drygt 240 år från Johan Olofssons födelse 1767 till dess Elsa Maria avled 2009. 

lördag 3 december 2016

Seger tillslut

De sista dagarna har varit lite turbulenta runt MoDo. I förrgår lade ledningen fram en rapport där de beskrev hur de skall jobba i framtiden med laget och ledarna runt laget. Det framkom också att Per Svartvadet blivit uppsagd från sin tjänst som sportchef och kommer att sluta om sex månader men ganska direkt övergå till andra uppgifter under den tid som han är kvar där. Både bra och dåligt tycker jag. Bra för det behövs nog en förändring för att bryta mönster där laget, sedan SM-guldet, bara gått utför. Bra kanske också för Svartvadet att göra något annat. Tror att han behöver lite andrum för jag är övertygad om att han tänkt hockey 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan och verkligen försökt få till det bästa laget med tilldelade pengar. Sedan är det ju i slutändan inte han som spelar så där kan man ju ifrågasätta om ett sådant agerande gör att laget vinner matcher. Tycker också att han skall ha ett jättestort tack för sitt arbete i MoDo. Han var en strålande lagkapten och det var kul både att han fick avgöra serien mot Timrå i sudden och att han fick lyfta SM-bucklan först 2007, Sedan har han säkert gjort sitt bästa de senaste åren men tyvärr inte haft turen med sig där riktigt.

En annan sak som kom fram från MoDo-ledningen var att ambitionen nu har sänkts något. Tidigare så har det bara pratats om att laget omgående ska tillbaka till SHL medan det nu sägs att ambitionen är att laget skall vara tillbaka till säsongen 18/19. Det borde göra det att trycket på spelarna inte behöver vara lika stort och att de förhoppningsvis kan slappna av och spela ut lite mera denna säsong. Tror att en stor anledning till att det gått som det gått varit att de är tyngda av stundens allvar tillsammans med att alla motståndarlag taggar till lite extra när de skall möta anrika MoDo.

Måste säga att jag också blivit lite mera uppgiven för varje match jag sett. Har legat ett tydligt ok på axlarna på, kanske främst de äldre, spelarna som gjort dem nervösa och rent spelat dåligt. Äldre och  mer rutinerade spelare som skall gå i täten, typ Hedman, Ritchie, Karlqvist, har sett gamla och trötta ut, saknat vilja och verkat tro att det skall bli en "barnlek" att spela. Allsvenskan är ingen dålig serie och sättet att spela är lite annorlunda än i SHL. Det är otroligt tempo i spelet här också och väldigt stor skillnad i strukturen mot i SHL. Väldigt mycket fram och tillbaka och flera spelare som hela tiden rusar på den som har pucken. Detta spelsätt gör att med rätt försvar och spelare som snabbt spelar pucken så blir det utrymme för kontringar och där har inte Modo varit tillräckligt snabba åt något håll.

I matchen mot Mora igår så protesterade tillresta MoDo-supporter genom att hänga upp banderoller på borta-stå. "Vi finns för er. Så här känns det när ni inte finns! 5 minuters tystnad!". Sedan lämnade de läktaren och kom in igen efter fem minuters spel. Tilltaget har väckt en livlig debatt i den MoDo facebookgrupp som jag är med i. De flesta tycker inte om tilltaget och kan inte heller förstå vad de menar. Jag tror att jag förstår lite av deras meddelande. Jag har också blivit frustrerad och irriterad på att spelarna många gånger förlorar närkamper, kommer tvåa eller trea till pucken, spelar omständligt i egen zon och förlorar pucken, inte har drivet framåt. Tycker att det många gånger känts som spelarna inte varit där och satsat av all sin kraft. Spelare som Hedman som har rutin i massor verkar trött och frånvarande och han kan väl symbolisera det tröga och oturliga i MoDo denna säsong när han för några matcher sedan tar en runda i egen zon runt teckningscirkeln in framför mål, får ett felskär, ramlar och förlorar pucken till en motståndare som gör mål. Förra matchen hemma mot Karlskoga så tyckte jag de steg ut på planen och tryckte på inledningsvis, hade chanser men fick inte in pucken och så går Karlskoga upp och gör 1-0, i mitten av perioden, på ett väldigt enkelt sätt och genast sjönk MoDo-spelarna ihop och blev väldigt små. Från det målet var det egentligen ingen tvekan om vem som skulle vinna. Dåligt självförtroende och mycket tryck på axlarna förklarar jag detta med.

Så till gårdagens match mot Mora borta. De var obesegrade i nio raka hemmamatcher, bästa formen i serien och i toppen av serien mot bottenlaget MoDo. Inte minsta press på MoDo alltså! Mora tog också kommandot inledningsvis och gjorde 1-0 men Alba gjorde 1-1 på ett ganska enkelt (men snyggt och välplacerat) dragskott innan perioden var slut. Sedan kommer lagen in i andra och det är inget snack om var skåpet skall stå! Näst intill utspelade och effektiviteten är enorm och innan perioden är slut så leder vi med 5-1. Det trista och frustrerande för mig var att jag hade problem med uppkopplingen till att börja med och när de gör en kanonperiod så får jag inte se målen direkt. Kommer in i slutet av andra och kan spola tillbaka i periodpaus och titta på andra i sin helhet. Där var det många som spelade riktigt bra men eftersom jag klagat lite på Hedman tidigare så måste jag lyfta upp honom som en som idag åkte riktigt bra skridskor, kämpade och slet och hann med på ett helt annat sätt och visade sin rutin. Tror att det varit ett väldigt stort tryck på hans axlar och att det nu kanske kan lossna lite. Min favorit Kristian Jakobsson tyckte jag också gjorde ett antal bra uppåkningar och han var också den som lade upp öppet mål för Karlqvist vid 5-1.


Jag hoppas detta var vändningen och att alla nu får lite bättre självförtroende, mindre tyngd på axlarna och börjar slita som galningar i varje match. Även om jag kommer att hoppas att det blir en återgång till SHL redan till nästa säsong så är det nog mera realistiskt att se det som ett mål om några år. Idag har vi heller inte ett lag som klarar av att matcha ens Leksand som ligger sist i SHL för tillfället. Men kör på såhär nu och ta er an Timrå borta på måndag. Västernorrlandsderby och full hall, blir drag det och jag hoppas det blir riktigt bra spel och någon poäng!

torsdag 27 oktober 2016

Höstbilder från Forsnäs

Här kommer några höstbilder som jag tog i Forsnäs när jag var där för någon vecka sedan. Det var färggranna löv, dimma och frost på marken






söndag 23 oktober 2016

Konfirmationsböcker

För Ramsele församling så finns det lite andra böcker scannade på SVAR:s hemsida. Satt häromdagen och kikade i lite andra källor än de vanliga kyrkböckerna som jag brukar titta i. En sådan bok som jag inte letat så mycket i är konfirmationsböckerna och där tog jag upp en sida lite på måfå. Jag landade på konfirmerade 1863 och en av de första namnen jag såg var min farfars farmor (nr 2 Vendla Christina Jönsdotter).

Konfirmerade flickor 1863:
- Hocksjön, Bnddrn Cathrina Carlsdotter 47 29/10.
- Imnäs, Pig. Vendla Christina Jönsdotter 47 7/3
- Krången, Bnddrn Anna Cajsa Pehrsdotter 47 17/10
- Lungsjön, Bnddrn Sigrid Märtha Olofsdotter 47 21/10
- Löflund, Pig. Anna Cajsa Samuëlsdotter 47 1/4
- Nyland, Bnddrn Vendla Christina Eliaedotter 47 8/8
- Nässjö, Trprdrn Cajsa Brita Tjernberg 46 28/11
- Rensjön, Bnddrn Gretha Cajsa Danielsdr 48 12/6
-     do     , Bnddrn Stina Märtha Nilsdotter 48 23/3
-     do     , Bnddrn Ingrid Brita Abramsdr 47 19/10
- Sandviken, Pig. Sara Erica Johansdotter 47 23/7
-     do        , Inhsdrn Stina Märtha Israëlsdr 47 12/5
- Stenvikstrand, Bnddrn Gretha Johanna Magnusdr 47 20/11
-     do        , Bnddrn Cajsa Lisa Ersdotter 47 8/5
- Wiken, Bnddrn Anna Margretha Andersdr 48 8/6
-     do    , Bnddrn Ingeborg Jonsdotter 47 7/8
- Vallen, Btsmnsdrn Lisa Christina Fredrica Gårding 43 27/12
- Lillterrsjö, Nbdrn Ingrid Helena Ifvarsdotter 47 7/5
- Imfors, Inhsdrn Brita Sara Olofsdotter 47 30/9

19 flickor var det som konfirmerades detta år och dessutom 18 killar (återkommer med dem). Konfirmationspräst var N.J Frisendahl.

Finns det någon mer som har något av personerna bland sina förfäder?

söndag 25 september 2016

Maria Helena Tarander (1867-1950)

Abraham Taranders yngsta dotter Maria Helena Tarander föddes 1867 8/11 i Tara, Junsele sn. Hon gifte sig 1893 26/12 i Junsele sn med bonden Jonas Svensson även han i Tara. Jonas föddes 1864 25/3 i Rusksand, Junsele sn men hans föräldrarna flyttade ganska snart till Tara. Makarna bosatte sig efter giftermålet i Tara och bodde där nästan hela sina liv där Jonas skrivs som bonde och hemmansägare.  Äldsta dottern var född som oäkta till Maria Helena och hon har också låtit anteckna barnet som sitt i födelseboken. I husförhörslängderna står hon emellertid som dotter så det är mycket möjligt att det är Jonas som är pappa till henne också.

Maria Helenas oäkta barn:
d. Anna Augusta Jonsson                  (1892-1929)

Bådas barn:
d. Märta Elida Jonsson                      (1894-1932)
s. Sven Jonsson                                   (1898-1978)
s. Abraham Helmer Jonsson född 1901 1/8 i Tara, Junsele sn och död där 1902 16/4.
s. Jonas Helmer Jonsson                    (1903-1991)
s. Daniel Jonsson                                 (1908-1985)
s. Abraham Walter Jonsson född 1910 9/11 i Tara, Junsele sn och död där 1911 10/9.

Här är ett kort på makarna (tack Britt för lånet).



Jonas avled i Tara 1927 14/4 medan hustrun dog på ålderdomshemmet i Bölen 1950 12/2.

söndag 11 september 2016

Idag är det tre år

Idag är det tre år sedan svärmor hastigt lämnade oss. Hela familjen saknar henne och vi tänker på henne ofta.


Vi brukar ofta åka till platser som hon tyckte om och idag blev det en tur till Söderköping och lite fika i Brunnsparken.


Brunnsparken i Söderköping kl 16:25.


Sedan blev det en tur till kyrkogården för att plantera en blomma.

fredag 9 september 2016

DNA-träff

Satt härom dagen och kollade några DNA-träffar och hittade en ganska nära som hade en antavla inlagd några generationer tillbaka. Det är inte alla som har inlagt och jag är inget undantag. När jag köpte mina test så lade jag in rakt bakåt på pappas släkt. Tycker att det är mycket roligare när jag själv får göra forskningen men ibland har jag undrat lite om det inte vore mycket enklare att lägga ut antavlan och låta andra göra jobbet.

Den här träffen var ganska nära, låg på min 20-i-topp-lista och var bedömt 2nd C - 4th C vilket innebär 3- till 5-männing. Trädet visade Ramsele ganska direkt och jag såg en koppling till min Stenklyft-gren men såg också flera kopplingar och den närmsta är denna:

Erik Danielsson föddes 1767 /6 i Bölen, Ramsele sn som en son till Daniel Persson (1726-1777) och hans hustru Anna Johansdotter (1739-1824). Han skrevs som dräng när han gifte sig 1790 7/11 i Ramsele sn med Lisa Ersdotter. Hon föddes 1769 6/8 i Nyland, Ramsele sn, döptes till Elisabeth, och var en dotter till Erik Persson (1737-1789) och hans hustru Anna Josefsdotter Nalin (1732-1820).

Erik övertar halva svärfaderns hemman på 1790-talet och det är 4 1/8 mantal. Det behåller han fram till cirka 1830 då sonen Erik övertar gården. Erik dog 1847 22/2 i Nyland och hustrun levde några år till och dog i samma by 1855 8/8.

Deras barn:
d. Anna Ersdotter                     1791-1822
d. Lisa Ersdotter född 1795 30/6 i Nyland och dog där 1795 /7.
d. Lisa Ersdotter                       1797-1887
s. Erik Ersson född 1801 9/3 i Nyland och dog där 1801 21/3.
s. Daniel Ersson född 1804 22/2 i Nyland och dog där 1804 1/5.
s. Erik Ersson                            1806-1890
d. Maria Brita Ersdotter            1812-1892

Jag härstammar från sonen Erik medan träffen härstammar från dottern Lisa.

tisdag 30 augusti 2016

Holme by i Ramsele

I sommar var jag en sväng till Holme. Det är en by som jag inte haft jättemycket släkt ifrån men jag har en förfader som hette Erik Nilsson som var bosatt där på 1700-talet. Familjen bodde där i några år innan de flyttade till Imnäs. Här är några bilder från byn.





lördag 27 augusti 2016

Erik Frödin (1843-1873)

Inhyses Eric Frödin från Forsnäs i Gräsmarks Socken och Värmlands län ankom till Ramsele och avled där den 18/11 1873. I dödboken står det att han var 30 år 1 månad och 24 dagar gammal och gift. Ingen dödsorsak har kunnat fastställas men följande anteckning finns också i samma bok:

Död i nybygget Lafsjöviken d. 18 f.m. efter att på morgonen s.d. blifvit funnen liggande med litet lif å vägen till och helt nära bemälde Nybygge, dit han dagen förut i öfverlastadt tillstånd fr. frambygden begifvit sig. Lafsjöviken belägen ungefär 1 mil fr. frambygden. Begrafven af N.J. Frisendahl, t.f. Pastor. Döds attest sändes med posten d 31/12 till pastors Embetet i Gräsmark. Begrafningsattest sändes med posten 6/1 till do do.

Vad var det som hände tro. Kom han och gick långt med en jättestor packning eller menar orden "öfverlastadt tillstånd" att han var berusad när han anlände? Det lär man nog aldrig få något svar på. Han begravdes den 4/1 1874.

Går man in och titta i Forsnäs by, Gräsmarks socken i Värmlands län så ser man att Erik var född den 24/9 1843 i Gräsmark socken. Gift den 22/10 1872 med Stina Danielsdotter född den 23/12 1842 i Gräsmark. Makarna har två barn där August är född den 23/8 1872 i Gräsmark socken medan dottern Maria Kristina är född postumt den 24/3 1874 i Ramsele socken. Men det finns inga flyttnoteringar på någon i familjen. Erik skrivs som inhyses och är hitflyttad från övre delen av sidan den 31/10 1872. Där finns hans mor, backstugu änkan Britta Persdotter som var född 1813. Där står också att Eric är avskedad fältjägare.

Änkan och barnen står kvar i nästa längd också men att dottern står som född i Ramsele tyder ju på att hela familjen var uppe i Ramsele en tid utan att ta ut ett flyttningsbetyg. Får leta vidare och se om det finns några andra dokument om honom,

tisdag 23 augusti 2016

Donald och Lucy

En dag i sommar begav jag mig ner till Brunnssalongen på Söderköping Brunn för att lyssna på en föreläsning av Donald Johanson. Hade sett notiser om det på Facebook och tyckte det var intressant att höra någon berätta om upptäckten av Lucy.


Det var många andra som var intresserade av att höra hans berättelse och när jag kom dit en halv timme innan han skulle börja så var det nästan fullt på de stolar som var framsatta, tur att de hade några till.


Han inledde sitt föredrag på svenska och berättade att han hade sina rötter i Söderköping.


Han visade ett kort på sina föräldrar, Torsten och Sally. Fadern Torsten utvandrade till USA och Torstens bror Ivan blev kvar i Sverige och tog två guldmedaljer i OS i Los Angeles 1932 och ett guld i Berlin 1936. Sporten var brottning och i Los Angeles tog han medalj i två olika klasser genom att banta fem kilo från en dag till nästa.


Lucy upptäcktes en söndag i november 1974 i Etiopien. Namnet kom från den kända sången "Lucy in the sky...." då det efter upptäckten, vid något tillfälle, spelades den låten så att de som höll på att göra iordning skelettet hörde sången och tyckte att det var ett passande namn.


Här visar han hur han har lyckats placera in Lucy i det stora mänskliga stamträdet.


Don fick en stor applåd och ett tack av släktingen Christer efter sitt föredrag.


Några frågor hann han också med att besvara under den dryga timmen långa föreläsningen.

söndag 10 juli 2016

Vem var Henric?

Satt och tittade i död- och begravningsboken för Ramsele församling för 1860-talet och där slogs jag av hur många barn som dog men även av att det var många personer som drunknade. Många av de som drunknade gjorde det i samband med timmerflottning. Flera råkade ut för fallande träd när de höll på att hugga timmer. Ett år verkade det också ha varit en mindre epidemi med kikhosta där flera små barn dog.


Den 16 juli 1866 avled Henric Olofsson. Om honom står "Till sin kyrkoskrifningsort okände Arbet. Henric Olofsson". Var kom han ifrån? Det märkliga är att det finns annan detaljerad information angiven om honom. Bland annat så står det att han är 37 år, 10 månader och 17 dagar vid dödsfallet. Han står som ogift. Henric drunknade i Krokforsselet och återfanns, 12 dagar senare, den 28 juli. Begravningen skedde den 5 augusti och förrättades av N. J. Frisendahl. Där finns också en notering om att han förts in i inflyttningsboken 1866 med nummer 6 men när jag går dit och tittar så finns det inga mer upplysningar.
Vem var denne Henric Olofsson? Var kom han ifrån och fanns det några som väntade förgäves på att han skulle komma hem tillbaka?

Samma dag, alltså den 16 juli, avled också drängen Nils Nilsson. Även han drunknade i Krokforsselet men han återfanns redan dagen efter. Nils var också 37 år och det står noterat att han kommer från Vitsand församling i Värmlands län. Två stycken som drunknade på samma plats samma dag borde ha uppmärksammats av någon tidning kan man tycka!

lördag 2 juli 2016

Midsommar i Gräsmark

På midsommarafton var vi till Gräsmark och besökte deras firande på hembygdsgården. Gräsmark är lite speciellt då min farfars farfar Olof Olofsson (1842-1880) var född och uppväxt där. Han kom till Ramsele när han var runt 30 år gammal 1872. I denna församling har jag också spårat mitt raka fäderne ner till slutet av 1600-talet. Många Gräsmarkingar kom inflyttande till Ramsele och Junsele under 1870-, 1880- och 1890-talet. Om man tittar i folkräkningar från 1900 så var det tio personer födda i Gräsmark som var bosatta i Ramsele församling och 16 bosatta i Junsele församling. Namn som de hade var bl.a. Backlund, Hedberg, Lundström, Holmqvist, Nord, Rydstedt och Viklund. Mera finns i ett tidigare inlägg.

Här kommer några bilder från Gräsmark.


Ingången till hembygdsgården i Gräsmark.


Kändes som mindre folk än förra året men de sa att det var det midsommarfirande i Gräsmark som dragit mest folk.


Midsommarstången som vi dansade runt.


Utsikt från kyrkan mot badplatsen inne i centralorten.


Kyrkan togs i bruk 1738 så det är många av mina förfäder som besökt den. Jag har skrivit mera om kyrkan tidigare i ett blogginlägg.

onsdag 22 juni 2016

Margareta Johanna Tarander (1853-1929)

Abraham Taranders tredje barn, näst äldsta dotter, Margareta Johanna Tarander föddes 1853 10/7 i Tara, Junsele sn. Hon döptes 1853 17/7. Greta, som hon ofta kallades, gifte sig 1877 16/6 med Nils Nilsson Viklund. Han föddes 1852 1/7 i Trötvik, Gräsmark sn i Värmlands län. Nils var en son till Nils Nilsson (1827-1879) och hans hustru Maria Nilsdotter (1826-1911). Här är en bild på Nils och Greta Viklund.

 

Nils är inflyttad samma dag som han gifter sig och jag funderade lite på hur han kunde hamna i Junsele direkt som gift. Troligen var de enda möjligheterna att han kommit tidigare eller att någon han kände kom tidigare så att han på så sätt fick kontakt med Greta. Om det inte finns någon berättelse i släkten så är det svårt att veta men jag hittade i alla fall att en bror till honom, Johannes Nilsson, tog ut attest och flyttade till Junsele 1876. Johannes hamnade i Gårelehöjden och tog sig namnet Backlund.

Namnet Viklund, hur kom då det till? Vad jag kan se så har han inte namnet när han kommer till Junsele utan första gången det dyker upp är vid andra barnets födelse 1880. Till att börja med skrivs han som Wiklund men efterhand övergår det till Viklund med enkelt v men där är svårt att säga om det är kopplat till prästen eller om han faktiskt skrev först Wiklund och sedan ändrade till Viklund. Genom att hitta en underskrift av honom  i något dokument kan man kanske få klarhet i det. Nils hade flera syskon och jag har inte letat vidare på dem för att se om de också tog samma namn utan vet bara att brodern Johannes inte gjorde det.

Makarna bosatte sig i Tara efter giftermålet och Nils skrivs först som arbetare och sedan som torpare. De bor kvar i byn i hela sina liv och Greta avled där 1929 29/5 och Nils 1935 5/5. Nedan finns en bild på det torp som makarna byggde upp.


Tack Britt för att jag fått låna bilderna av dig.

Nils och Gretas barn:
d. Hilma Maria Viklund                   (1877-1949)
s. Nils Abraham Viklund                  (1880-1894)
s. Henrik Johan Viklund                  (1882-1950)
s. Daniel Viklund                               (1885-1938)
d. Märta Johanna Viklund               (1887-1956)
d. Elida Kristina Viklund                  (1889-1920)
d. Essy Margreta Viklund                 (1893-1972)
s. Nils Oskar Viklund                        (1895-1977)

Nils Abraham drunknade vid badning i Tarån.

måndag 30 maj 2016

Gamla MoDo-spelare

Jag har undrat en del varför vissa spelare inte fått en chans till genom åren och nu funderar jag åter igen varför inte vissa spelare kommer tillbaka. Får känslan att det inte lösts så bra av MoDo-ledningen genom åren eftersom flera spelare kategoriskt deklarerat att det inte kommer att bli MoDo i alla fall.

En spelare som inte riktigt slog igenom framåt med många mål men jag tycker ändå att han gjorde ett bra jobb och hela tiden kämpade på men det är sällan spelare får uppmärksamhet för det, en spelare som började sin karriär i Ramsele, och det är Andreas Molinder. Tycker att det var synd då han drog iväg till Linköping och det blev ett par år där innan han hamnade i Timrå och var med om att åka ur SHL med dem. Sedan har han spelat där men är för tillfället utan kontrakt. I ett blogginlägg ganska direkt efter förlustmatchen mot Leksand hade jag en önskelista på spelare som jag ville ha in och då var Andreas Molinder en av dem. Tyvärr så läste jag i Tidningen Ångermanland idag att MoDo inte är aktuellt för honom. Trist.

http://www.allehanda.se/ishockey/hockeyallsvenskan/veteranen-andreas-molinder-dementerar-en-aterkomst-till-modo-inte-aktuellt

Andreas släkt kommer från Junsele och jag skrev ett blogginlägg om honom för några år sedan.


Här är en bild som jag tog när Andreas blev firad för att ha gjort sin 200:e match i MoDo. Han har gjort 341 matcher i SHL och 130 i Allsvenskan så nog finns det rutin och kunskap för att kunna hjälpa till i MoDo nästa säsong. Så Andreas om jag fick välja skulle jag gärna se dig i MoDo nästa säsong.

Två andra spelare som lirat i MoDo tidigare som jag också skulle kunnat tänkt mig se i laget igen är John Westin och Magnus Häggström. Båda har dock kontrakt, den förste med Timrå och den andre i Malmö.

söndag 29 maj 2016

Janne Anderssons sista match

Idag spelade Janne Andersson sin sista match i IFK Norrköping för denna gången. Det blev en ganska dålig match som slutade 0-0. Motståndare var Elfsborg. Här kommer några bilder.


Curva Nordahl innan matchen börjar.


En bild på några av alla supportrar.


Och här är några till


Tack till Janne Andersson efter att matchen är slut


Han kom också in och höll tal och tackade och ville att vi skulle hålla på hans nya lag också :-)


Till och med statyerna utanför konstmuseet hade tagit på sig de blåvita halsdukarna.

lördag 28 maj 2016

MoDo-truppen

Nu har det blivit några nya spelare och en trupp börjar så sakta formas. Det som är lätt att glömma när det kommer in nya spelare är att det faktiskt skall vara en trupp primärt för Allsvenskan och inte för SHL som tidigare säsonger, både i kvalité och ekonomi. Det kan ju vara lite svårt om man som lag skall ha en ambition att gå upp tillbaka direkt som gjordes förra gången men det finns ju alltid möjlighet att värva under säsongen när man ser hur det går och vad som dyker upp.

Grannens grabb har det talats om och där har vi fått in spelare som Pär Edlund och Tommy Enström även om man skulle önska att det även var en annan bror Enström som skrivit på.
En grannens grabb som jag saknar är Ramselepojken Albin Runesson. Han har i alla fall spelat 28 matcher i SHL. Det stod klart ganska tidigt att han inte skulle få ett nytt kontrakt då det skrevs på FB att det inte blir någon fortsättning i MoDo flera veckor innan det sades rakt ut att han kommer spela i någon annan klubb (vilken vet jag inte ännu).

En spelare som kom in häromdagen är Emil Molin, son till Ove Molin i Brynäs. Genast kom det negativa kommentarer av typ "skall man nu bli påmind varje match om förlusten mot Brynäs 1999". Jag tycker att det skall bli spännande att se hur han kan betala tillbaka lite för den försmädliga förlusten av ett SM-guld för 17 år sedan.

Truppen har nu i alla fall två tränare, två målvakter, fem backar och hela 11 forwards. Där Oscar Hedman och Byron Ritchie är de som har den stora SHL-rutinen. Kan det nu bara komma in några namn till som Skröder och Torp. Tyvärr verkar väl den senare vara en spelare som Svartvadet inte räknar med så han hamnar väl i någon annan klubb också. En glad nyhet är att Peter Öberg tränar igen, även om det är ganska lätt så hoppas jag verkligen att han blir bra från sin hjärnskakning och att han och läkarna gör bedömningen att han kan fortsätta en säsong till. Det vore ett MoDo-hjärta att ha med i truppen. Antar att det bara är att ha tålamod och se vad som kommer in i truppen framöver.

lördag 30 april 2016

Valborgsfirande i Söderköping

Några bilder från Valborg i Söderköping.





Brita Märta Tarander (1850-1925)

Abraham Taranders äldsta dotter Brita Märta Tarander föddes 1850 19/5 i Tara, Junsele sn. Hon döptes 26/5. 1875 29/3  gifte hon sig i Junsele sn med Erik Jakob Danielsson Sjödin. Han var född 1844 19/2 i Tara, Junsele sn. Han var en son till Daniel Persson (1811-1861) och Katarina Henriksdotter (1814-1883). Erik Jakob hade fått överta halva sitt föräldrahem (brodern Per den andra halvan) och där bosatte sig också Brita Märta. Det var här som barnen föddes. Redan 1876 fick makarna en dödfödd son men därefter blev det sex barn till, tre döttrar och tre söner.

Makarnas barn:
d. Catharina Regina Sjödin           (1877-1898).
d. Märta Helena Sjödin                 (1879-1951).
s. Daniel Sjödin                              (1882-1923).
d. Lydia Margreta Sjödin              (1885-1898).
s. Abraham Peter Sjödin               (1888-1967).
s. Erik Oskar Sjödin                       (1890-1920).

Av barnen så blev det bara Daniel och Märta Helena som har ättlingar och de flesta finns på Märtas gren.  


Här är en bild av Erik Jakob och Märta, som jag visat tidigare. Bilden är nog ganska gammal och borde vara från 1870- eller 1880-talet.

Namnet Sjödin vet jag inte var det kom ifrån men Sjödin är ett vanligt namn som många tog. Det finns flera släkter Sjödin i Junsele. Två släkter Sjödin bara i Tara/Rö som har en koppling men inte på Sjödin-namnet. Det är i husförhörslängden som sträcker sig från 1894 till 1900 som namnet dyker upp i skrift. Äldsta dottern som avled 1898 är också skriven som Sjödin i dödboken. Kanske finns det någon som vet när och varför han valde det namnet?

Erik Jakob skall enligt traditionen ha halkat och ramlat när han upptäckte att det brann i ett hus hos sin svärson. Han skall ha avlidit en tid efter denna brand. I död- och begravningsboken finns ingen notering om dödsorsak men han avled 1919 14/5 och begravdes 8/6. Hustrun levde några år till och dog 1925 23/1.

måndag 25 april 2016

Vad gick snett!!

För några kvällar sedan så "knäppte jag runt" på TV:n och kom till en kanal som precis visade matchen mellan Linköping och MoDo i finalen 2007. Det var bara de sex-sju minuter kvar av matchen innan MoDo-laget kunde sträcka armarna i skyn och ta på sig sina guldhjälmar (som förresten var 1000 gånger snyggare än de som Västra Frölunda tog på sig igår, vem hade målat dem i guld?? Var det ens en guldfärg?). Jag konstaterade att det var ett krigande och kämpande lag i slutet på matchen och MoDo-hjärta fanns det i massor. Kommentatorn berättade att 14 spelare av truppens 22 stycken hade gått på hockeygymnasiet i Ö-vik. Och vilka namn det var! Pierre Heding, Hans Jonsson, Oscar Hedman, Mattias Timander, Niklas Sundström, Andreas Salomonsson och inte minst lagkaptenen Per Svartvadet är ju namn som är från trakten och de hade dessutom ett stort antal NHL-matcher i benen. Andra kommande NHL-spelare som Tobias Enström. Dessutom en av spelarna som kommer utifrån men ändå kan symbolisera MoDo och det är Per-Åge Skröder.  Han gjorde sin första säsong. Förutom dessa så fanns det också en del "utfyllnadsspelare" som Kristian Kuusela, Zdenek Blatny och den storspelande målvakten Karol Krizan.

Mindre än nio år efter denna triumf så blir laget degraderat till Allsvenskan. Svårt att säga vad som hände efter SM-guldet men det var ett antal spelare som gjort sitt och slutade samtidigt som flera av de unga lovande drog iväg till NHL. Sedan fylldes det inte på med unga lovande spelare utan år efter år byttes mer än halva truppen ut med tänkta spjutspetsar som aldrig lyckades och avdankade amerikaner som kom till laget dåligt tränade. Så blev det den ödestigna säsongen 2015-16.

Jag försöker här lista några saker som jag tror påverkade att det gick som det gick. Under våren och sommarens Silly Season så var det åtskilliga som höjde ögonbryn och tyckte att MoDo faktiskt fick in rätt bra spelare. Många alltså som hade höga förväntningar på sig och som i de flesta fall inte efterlevdes.

- Redan efter två SHL matcher visar det sig att den tänkte toppbacken Ryan Whitney inte håller och han lägger ner sin hockeykarriär. Fotskadan var inte läkt. Ett stort bakslag direkt då det försvann en kille som hade gjort 50 mål och 209 assist på 481 NHL-matcher.
- Efter fyra matcher tackar Juha-Pekka Haataja för sig och lämnar klubben. Lite oväntat men förutom ett lysande kvalspel mot Vita Hästen förra året så hade han inte gjort någon glad direkt.
- Inledningen av SHL blir mindre lyckad med antal förluster. I den femte omgången blir det vinst hemma mot HV71 med 5-0 men det blir en dyrköpt seger. Lagkaptenen Byron Ritchie faller bakom motståndarmålet i inledningen av matchen och lyckas, med sin egen skridsko, skära av sin egen hälsena och domen är borta i minst tre månader. Skall vara spelklar till omstarten efter juluppehållet.
- Under de första de första omgångarna råkar laget ut för ovanligt många avstängningar där flera spelare är borta allt från en till fyra-fem matcher och, opartisk som jag är, tycker jag att det flera gånger var väldigt hårda straff mot vad andra spelare fick som gjorde liknande saker mot MoDo i deras matcher.
- Målvaktssidan diskuterades en hel del innan säsongen och ännu mera under säsongen och både Adam Reideborn och Jonatan Bjurö kommer in snett i sitt SHL-spel, mycket beroende på ett obefintligt försvarsspel i inledningen och många enkla missar av backarna. Under hela säsongen är det bara korta perioder som en förste målvakt utkristalliseras. Många gånger byts den andre in när den förste släppt in flera mål i inledningen av matcherna. 
- Tränaren Larry Huras som skulle vara något alldeles speciellt och verkligen kunna ta MoDo mot toppen efter några års krigande i botten på SHL försöker införa ett spelsystem som inte spelarna riktigt begriper eller inte har kapacitet att spela. Resultatet blir därefter och redan i början av november efter bara 15 matcher får han sparken och ersätts av Andreas Johansson och Fredrik Olausson. Resten av den gamla tränartrojkan får också sparken efter påtryckningar i bland annat sociala media.
-Det dröjer ända till den 17 omgången (fast match nr 16) den 13 november innan Noah Welch spelar sin första match i MoDo, detta då han har ett artistkontrakt. Han skulle vara förstebacken och spelar redan i första matchen över 24 minuter. Även första matchen med Andreas som trädare och det blir vinst efter sudden borta mot Färjestad med 4-3. Första vinsten på sju matcher. Nu skulle det bli ändring med ny tränare och äntligen kom Noah och började spela.
- Lagets powerplay är värdelöst och de spelare som skulle vara ledande i powerplay, backar som skulle vara utmärkta skyttar från blå som Shaun Heshka och Joel Kwiatkowski skjuter knappt och träffar inte mål, målskyttar som Butler gör inte de roller som de är rekryterade för. Till sanning hör att laget inte fick med sig speciellt många utvisningar men fick desto fler mot sig och boxplay var riktigt bra bitvis. Där var det slitvargar som Emil Pettersson och Peter Öberg som löste ut dessa många gånger.
- Den 15 december så blir det klart att en av de bättre spelarna, Kyle Wilson slutar i laget med omedelbar verkan. Mycket underligt då han, trots någon avstängning, var en av spelarna i toppen av den interna poängligan. Där blev det uppenbart att det var problem i gruppen.
- Byron, våran lagkapten, kommer inte tillbaka som planerat direkt efter juluppehållet utan det dröjer ända till början av februari innan han kom tillbaka i spel. Under det som återstod av säsongen kom han inte upp i full kapacitet och det visade sig att han i kvalet haft en revbensskada som hämmat honom.
- I mitten av januari försvann nästa spelare, det var en av de bättre poänggörarna i MoDo, Maxim Lapierre. Då blev det ännu tydligare att det inte var helt harmoni i gruppen när flera av de andra spelarna gick ut och berättade att Maxim gett laget negativ energi i bås, omklädningsrum och på träningar. Det blev påhopp och försvarstal och sanningen låg väl någonstans mittemellan.
- Peter Öberg är en av mina favoritspelare i MoDo och har varit så i några säsonger. Han sliter alltid och kämpar på och har ett riktigt MoDo-hjärta och jag tycker att han inte får den uppskattning han förtjänar. Gör inte många mål men sliter alltid och krigar på. Under ett antal matcher var han extra bra och fick till och med en del beröm av andra men så kom den olycksaliga kvällen den 23 januari då han fruktansvärt fult blev tacklad, från "blindside", i huvudet av en HV-spelare som dessutom hade mage att säga att han inte såg Öberg och att det inte var så farligt. Peter har en historia av hjärnskakningar och detta var väl den sjätte eller sjunde. Han kom inte tillbaka mer denna säsong och jag hoppas verkligen att det inte var hans sista match som han spelade där i Kinnarps Arena den 23 januari utan att jag får se honom i MoDo även nästa säsong.
- Många av matcherna under säsongen spelade MoDo riktigt bra långa stunder men deras oförmåga att göra mål var förödande i längden. Hur många gånger gjorde de inte motståndarmålvakten bra genom att skjuta på honom och otaliga var de gånger som det sades att motståndarnas målvakt gjorde sitt livs match just mot MoDo. Dessutom varvade de riktigt bra spel med otroliga misstag och de hittade hela tiden nya sätt att förlora matcherna trots ett spelmässigt övertag.

Alla de här sakerna som jag räknat upp tror jag bidrog till att vi hamnade i kvalspel mot Leksand. Ingen tvekan innan om att inget Allsvenskt lag skulle slå ett lag från SHL i bäst av sju matcher och aldrig har jag sett en sådan matchserie. Leksand, uträknade så många gånger och utspelade långa stunder men lyckas lika många gånger rycka upp sig få in pucken och vinna i sudden i den sjunde och avgörande matchen i Fjällräven Center. Jag sa till en bekant som håller på Leksand innan sista matchen att "må bästa lag vinna" och efter Leksands vinst fick jag ett meddelande tillbaka att "bästa lag vann inte men ibland så studsar allt rätt". Det gjorde det verkligen. Leksand var utspelade långa stunder i de flesta matcherna, tycker att domarnivån var märklig i hela matchserien och att Leksand gynnades av det men MoDo gjorde inte mål och det gjorde Leksand.

Så grattis Leksand till en plats i SHL nästa år och MoDo, bara att bryta ihop och komma igen och återta den plats i SHL som tillhör oss!!!