Nybygget

I Näsåker bodde Paul Lundin och han var väldigt intresserad av hembygden och de som bott i Ådals-Liden och även i grannförsamlingarna. Han var född 1922 och dog 2003. Mer om honom finns att läsa i Anitas blogg. Han åkte runt och intervjuade alla gamla och tittade runt på allt som fanns att se i församlingen. Otaliga är hans släktutredningar som han skrev på maskin och delade ut till de som kom från de olika släkterna. Jag hade förmånen att få prata släktforskning med honom några gånger och besökte honom i lägenheten i Näsåker där han visade upp sina forskningar och jag fick skriva av det jag ville. Han var med och skrev två egna böcker om församlingen och var också involverad i den hembygdsbok som gjordes i Ådals-Liden på 1970-talet.

Sanningar och sägner är nog den bok jag läst flest gånger för det finns otroligt mycket intressant där om min släkt. Boken vann jag på en tävling i Forsnäs skola 1991 och tror att det var första gången som jag träffade Paul och pratade lite med honom.

Han signerade också boken åt mig och det är verkligen sant det som står att det varit en otroligt trevlig och användbar läsning i denna bok. 

I boken finns det några sidor om den förste nybyggaren i Forsmo och jag har här nedan en avskrift ur boken om detta. En berättelse som ganska snabbt fångade mitt intresse.

Nybygget

Det torde ha varit något av de sista åren på 1700 som drängen Johan Mauritzson i Norrmoflo när han var ute för att söka sin husbonds bortsprungna hästar, kom upp på en avsats av vad vi i dag brukar kalla Forsmoberget. Beläget på gränsen mellan Ramsele och Ådalsliden. Det var en vacker höstdag med klar luft och blossande höstfärger. Nedanför avsatsen där Johan stod bredde en jämn vacker mo ut sig, begränsad i motsatta sidan av Fjällsjöälven och bakom älven det branta Forsnäsberget. Johan kunde här och var skönja det trögt glidande skimret av älven och i den klara höstluften hörde han det dova bruset av Imforsen i väster och det något lenare ljudet av Hällforsen längre ner.

Här skulle det passa bra med ett nybygge, tänkte Johan. Där nere på mon, skyddad som den var av det branta och höga berget han stod uppå. Ty den unge drängen hade alltid drömt om att en gång få grunda eget. Och nu hade han hittat platsen där han kunde börja realisera sin dröm. Så år 1799 hittar vi Johan Mauritzson eller Järn Magres'n som hans dialektala namn löd bland lidsborna, som nybyggessökande till Forsmo nybygge. Samtidigt sade han upp sig till 1801 hos husbondsfolket i Norrmoflo.

Så fort han fick tillfälle, ömsom gick och rodde han upp till sitt blivande nybygge för att utföra något enklare arbete. Och han räknade dagarna och månaderna till dess han var fri från drängtjänsten och kunde sätta igång på allvar.

Men när så tiden äntligen var inne, hände det sig att husbonden Anders Ersson eller "Björnskjutar'n" som han ofta kallades, insjuknade och blev liggande till sängs. Hade väl förkylt sig under någon av sina många björnjakter, tänkte Johan. Så det går väl över. Men det gick inte riktigt så.

Visserligen blev Anders bättre ibland, men så kom frossan och febern och det blev att åter inta sängen, och en blåsig oktoberdag 1806 avled bonden Anders Ersson, endast 35-årig. Dödboken uppger tvinsot som dödsorsak. Nu fick nybyggandet ställas åt sidan, ty naturligtvis kunde inte Johan lämna den herrelösa gården, änkan och hennes fyra små barn, utan hjälp. Vad som sedan hände är väl att kärleken kom in i bilden, ty på nyårsdagen 1808 gick Johan sta och gifte sig med sin sex år äldre husmor, Anders Erssons änka, Anna Greta Jakobsdotter. Nu var han alltså husbonde och ägare till en av byns större och burgnare bondgårdar, och nu skulle man ju tycka att Johan skulle strunta i nybygget. Men ingalunda. Trots sina många sysslor på gården, fortsatte han sina färder upp till Forsmon och när fostersonen Erik Andersson var 18 år hade Johan lyckats övertala sin 49-åriga hustru att Erik skulle få överta gården i Norrmoflo och att de själva skulle bosätta sig däruppe vid nybygget och arbeta upp det på allvar. Själv var då Johan 43 år. Det var 1825 som Johan med hustru och sina fyra barn flyttade för gott upp till Forsmon. När han synade in nybygget hade han lyckats få med stora arealer skogsmark, vilket förvånade många då skogen inte hölls mycket värd. 

Det har omtalats att Järn Magres'n var en stor och kraftfull man och det kan gott karaktäriseras som en riktig odlarbragd av de två till åren komna makarna att på ett tjugutal år förvandla det knappt påbörjade nybygget till en stor blomstrande bondgård - ett hemman som prisades högt av de som besökte det. Johan lät dela upp det mellan sina tre söner, Johan, Per och Jakob, men ingen av dem tycktes ha någon större kärlek till faderns stora livsverk. Johan Mauritzson fick nämligen uppleva huru sönerna lät i successiv grad försälja Forsmo, varefter de flyttade från platsen.

Om Johan Mauritzsons (Järn Magres'n) senare öden, berättar oss husförhörsboken att han mellan 1852 och 1857 tjänstgjorde som stallmästare hos källarmästare Carl Östlund på Strömnäsgården. Året därpå flyttade han tillbaka till sitt kära Forsmo där han framlevde sina återstående dagar ensam och bortglömd i sin undantagsstuga. Han dog först 1869 88 år gammal. Hustrun hade då varit död i många år.

Fornlämningar

Forsmo i Ramsele sn är en relativt ung by men jag börjar i alla fall med att gå in på Riksantikvarieämbetets webbsida Fornsök och ser då att det finns några lämningar registrerade.

Här kan man se att det finns tre stycken registrerade platser nere vid Fjällsjöälven. Samtliga tre ställen är möjliga boplatser (om än den sydligaste är tveksam) och det som man hittat är skärvor.

I Fornsök finns följande definition av en boplats:

Boplats

Definition:

Plats där verksamhet under förhistorisk tid efterlämnat föremål, råämnen för bearbetning och/eller avfall.

Kommentar:

Avståndet mellan fynden ska inte överstiga 20 meter. Enstaka fynd registreras under lämningstypen Fyndplats. Ibland bildas tjocka lager, med inblandning av sot och kol. För dessa lämningar används även egenskapsvärdet kulturlager.
I de fall det finns anläggning/-ar, t.ex. boplatsgrop, boplatsvall eller kokgrop, registreras boplats och anläggning tillsammans under lämningstypen Boplatsområde.

Kommentar till antikvarisk bedömning

Boplats är fornlämning i och med att den alltid uppfyller kulturmiljölagens övergripande rekvisit forna tider, äldre tiders bruk och varaktigt övergiven och alltid har tillkommit före 1850.

Det nordligaste fornminnet är det största och ligger på förre detta Sven Svenssons hemman men tillhör numera Forsnäset 1:36. Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E) är N7047635, E582847. Datum för senaste fältbesök var 1970-08-04. Art: Boplats vid Fjällsjöälven. Terränguppgifter: VSV-sluttning med sten, grus o sand, c:a 1-1.6m h över vattenytan, från moränområde. Skogsmark (blandskog). Beskrivning: Boplats, c:a 110x10-20m (ÖSÖ-VNV) belagd genom spridda skärvstensförekomster. Älven är reglerad.

Det mittersta ligger längst ner på  på Östen Larssons hemman som har Forsmo 1:24. Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E) är N7047381, E583058. Datum för senaste fältbesök var 1970-08-04. Art: Boplats ? vid Fjällsjöälven. Terränguppgifter: Platå med sten o grus, c:a 1 m h över vattenytan i V-sluttning från moränområde. Skogsmark (blandskog). Beskrivning: Boplats, c:a 30x6m (N 15 O - S15 V). Inom området är fåtaliga små samlingar av skärvsten och spridda skärvstenar. Älven är reglerad.

Den sydligaste ligger på Forsmo 1:25. Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E) är N7047162, E583138. Datum för senaste fältbesök var 1970-08-04. Art: Skärvstensförekomst vid Fjällsjöälven. Terränguppgifter: V-sluttning med sten, grus o sand, c:a 1-1.2m h över vattenytan, från moränområde. Beskrivning: Skärvstensförekomst, c:a 8x5m (N-S) bestående av fåtaliga, spridda skärvstenar. Älven är reglerad.

Forsmo, Ramsele, Ångermanland, Norrland

Många av byarna som fanns 1880 finns dokumenterade i Carl Martin Rosenbergs böcker Geografiskt-Statistiskt Handlexikon öfver Sverige. Böckerna kom ut 1881-1883 och innehåller 2300 sidor och cirka 70000 artiklar om gårdar, byar, socknar, städer, län, landskap, vattendrag mm.   

I Wikipedia kan man läsa följande C M Rosenberg

Carl Martin Rosenberg var född 1843 3/3 i Västra Karup sn, Kristianstads län som en son till riksdagsmannen Sven Rosenberg och hade också en känd bror i kemisten Johan Olof Rosenberg. Student i lund 1862 och avlade hovrättsexamen 1866. Han var extra stadsfiskal i Stockholm åren 1866-1867, amanuens vid Kungliga biblioteket 1866-1873, bankbohållare i Landskrona 1873-1875, bankkamrer i Vänersborg 1876-1877, medarbetare på Aftonbladet 1877-1884 och på Svenska Dagbladet 1884-1891. Hade ett antikvariat i Stockholm 1892-1903. Carl Martin dog 1915 30/3 i Sankt Matteus församling i Stockholm.

Rosenbergs handlexikon finns skannat på nätet så det kan rekommenderas att ta en titt där för att se vad som står om just din by.  

Slår man upp Forsmo i hans böcker så ser man att det finns tre stycken Forsmo och samtliga tre finns i Västernorrlands län, en i Sollefteå sn, en i Junsele sn och så mitt Forsmo i Ramsele sn. Inte mycket text men i alla fall omnämnt. 

Forsmo i Vesternorrlands län, Ramsele tg. By i Ramsele sn vid Fjällsjöelfven.

För att visa lite tydligare var Forsmo ligger så har jag använt mig av www.hitta.se och klippt och klistrat lite.

En karta över mellersta Norrland där man ser att Forsmo ligger nästan mitt i inlandet i de västra delarna av Ångermanland. 

Nästan mitt emellan Ramsele, Junsele och Näsåker ligger byn vid Fjällsjöälven. Inte långt heller till de två andra stora älvarna i området. Ångermanälven i öster som rinner förbi både Junsele och Näsåker och i väster Faxälven som passerar Ramsele. Markeringen är släkthemmanet.

Ytterligare förstorat och med pålagt foto ser byn ut på detta sätt. Här kan man se alla gårdarna som finns i byn och delar av skogen som tillhör byn. 

På hitta.se så kan man också lägga på tomtgränser och vad som tillhör vilken fastighet. 

En annan bra tjänst att nämna är lantmäteriet och det som heter Vem äger fastigheten? där man loggar in med bank-id och sedan kan få veta vem som äger en fastighet. Där måste man veta kommun, ev församling för vanliga orter och ett nummer. Går man in där för Forsmo i Ramsele så behöver man skriva in SOLLEFTEÅ RAMSELE-FORSMO samt nummer. Där finns två fastighetsnummer, nr 1 med nummer upp till 1:48 och 2:1.
 

Årets decembertema

De senaste åren har jag, under december månad,  försökt göra inlägg med något gemensamt tema för att "räkna ner" till julafton. Förra året skrev jag inlägg om Imnäs by, Ramsele sn i Västernorrlands län. En by med många släktingar och anfäder till mig. Imnäs är en av församlingens äldre byar. I år tänker jag försöka fokusera på grannbyn Forsmo i samma församling. Det är en betydligt yngre by än Imnäs och första nybyggaren kom på dit först på 1800-talet.

Här ser man ett par av husen i byn (farmors längst till vänster) från Grönbäck (Imfors), byn som ligger på andra sidan Fjällsjöälven.

När jag för första gången släktforskade den där vår fredagen 1983 så började jag med att titta tillbaka på min farfars släkt och hamnade då direkt i byn Forsmo, Ramsele sn. Både min pappa och min farfar var födda i byn och nu hittade jag också att farfars far var född i samma by. Vad jag inte visste då var att jag härstammar från den förste nybyggaren i byn men inte på min farfars fars sida utan på min farfars mors gren, trots att hon kom från en by i grannförsamlingen Junsele.

Efter några års forskande började jag intressera mig allt mer för byn och de som hade bott där. Tre generationer i min släkt som var födda där och min farfars farfar som kom inflyttande till byn från Gräsmark sn i Värmlands län. Han blev nybyggare där och visste vad skogen var värd. Kopplingen till den förste nybyggaren har också gjort att jag kartlagt de flesta som bott där från början till 1950-talet och även letat fram en del lagfarter, gamla kartor och mantalslängder.  Har även gått igenom och renskrivit stora delar av laga skifte för byn. Detta genomfördes i slutet av 1860-talet, innan min förfader från Värmland kom till byn.

Fotografier från byn och av de som bott där har jag också letat efter utan att finna speciellt många så har ni gamla bilder från byn får ni gärna fota av och maila till mig så får jag se vad jag kan få med. Har ni historier att berätta från byn så skriv dem gärna i kommentarerna till blogginläggen eller maila dem också..

Så nu kör vi på Forsmo och ser vad det kan bli av det!

Snö i Norrland

Kallt och en massa snö har det varit i Norrland i november. Jag var uppe i Östersund för två veckor sedan och då hade det kommit en hel del snö redan då. Här är några bilder från Östersund.

Utsikt från stationen bort mot Östberget på Frösön. Snö i Frösöbacken så det går att åka skidor.

Stortorget och det är rejäla snöhögar som är uppskottade.

Bild bort längst gågatan.

Nya bron som går över järnvägen nere vid järnvägsstationen.

När tog sig bröderna namnen?

Häromdagen berättade jag lite om mormors farfar och hans bröder som tog olika släktnamn. Har roat mig med att leta fram dem för att se när ungefär de tog sina efternamn. Jag har letat i kyrkoöckerna och även letat fram faderns Zakris Erssons bouppteckning från 1887. Här kommer de listade i den ordning från den förste som tog ett släktnamn till den femte och siste.

Zakarias Zakrisson Molin (1835-1875) har sin första notering som Molin i samband med vigsel 1863 i Ramsele sn. I samband med det så flyttas han ner på sidan i Sundmo från att stå som barn i familjen till att skrivas som bonde istället. Även när dottern Anna Karolina föds 1864 så står han som Zakris Molin i födelseboken. Senasta 1863 har han alltså lagt till sitt släktnamn. Nedan finns första noteringen som jag hittat för honom.   

Henrik Zakrisson Lundin (1843-1911) gifter sig 1872 och i vigselboken står han som Zakrisson men i samband med vigseln flyttar han in till Holafors, Ådals-Liden sn och den längden slutar 1873.  Där finns Lundin noterat, så enligt detta borde han tagit namnet 1872-1873 men namnet är tillagt med blyerts så det skulle kunna vara tillagt senare. När dottern Christina Carolina föds i november 1872 står det fortfarande Zakrisson. Men när hustrun Apollonia Christina avlider i mars 1874 så står hon som hemmansägaren H. Lundins hustru. Slutsatsen från kyrkoböckerna är att Henrik tog namnet Lundin 1873. Namnet i bilden nedan med blyerts.

Hans Zakrisson Nordin (1849-1924) står som Nordin i husförhörslängden som börjar 1874 när han den 25/11 flyttar till byn Forsnäs, Ådals-Liden sn. Han gifter sig i mars 1875 i Edsele och där skrivs han som Zakrisson Nordin. När första barnet föds 1876 så är det Hans Nordin som står skrivet. Han borde alltså tagit sitt namn Nordin runt 1874.

Erik Peter Zakrisson Sundqvist (1834-1886) han skrivs första gången i husförhörslängderna som Sundqvist i längden som börjar 1884. När han avlider 1886 så står det också Erik Peter Sundqvist i dödboken. Yngsta barnet Henrik Peter är född tio år innan den längden börjar så det finns inga noteringar att kolla på åren närmast innan 1884. Så enligt detta har han tagit namnet 1884-1886. När jag tittar vidare i lagfartslängden så sker köpet av gården 1863 så det är förmodligen innan han tog namnet. Lagfart och köpekontrakt från den tiden finns inte digitalt så att jag kan kolla nu. 

Nils Olof Zakrisson Sundelin (1839-1885) hittar jag inga noteringar i kyrkobokföringen som säger att han skulle hetat Sundelin. Han dör ju redan 1885 men såväl i den sista husförhörslängden som i dödboken står han skriven som Zakrisson. Brödernas far Zakris Ersson dog 1887 och i hans bouppteckning är han skriven som Nils Ol. Sundelin. Nedan noteringen från faderns bouppteckning.

Varför det blev fem olika efternamn återstår att lösa och varför valen föll på Molin, Lundin, Nordin, Sundqvist och Sundelin. De tre första är relativt vanliga medan de två sista ändå har en tydligare koppling till Sundmo. Sedan kan det också finnas andra handlingar där namnen förekommer tidigare än vad de gör i kyrkoböckerna.

Varför tog de olika namn?

Har suttit och läst  Peter Sjölunds bok  Alla är vi Valloner. Finns också en tilläggstitel i mindre stil på framsidan och det är Om sanna & osanna släkthistorier i Sverige. Tycker boken är lite rörig där det är mycket olika historier som avhandlas men två saker återkommer ofta, och det är just Vallloner och hur de kom till Sverige men sedan också om hur mycket felaktigheter som finns om släkten Bure. Den senare släkten kommer jag in på (eller trodde jag kom in på) via Henrik Stenklyft i Tara, Junsele sn och hans Stenklyft släkt. De felaktigheter som han skriver om har jag själv gått på en gång i detta inlägg.   

En annan släkt som jag på senare år upptäckt att jag (kanske) tillhör är släkten Skanke. Den släkten slår han också ned på i boken där det också är en del felaktigheter eller myter kring förfäder. För mig gäller det först att bevisa att den Hansdotter som finns i min släkt verkligen har en Hans Ersson Blix som far och vidare anor som heter Skanke. Om det är så att den kopplingen är korrekt så får jag forska vidare för att se om släkten tillbaka där hamnar på Skanke och vad som kan verifieras och vad som bara är en myt.

I slutet av boken skriver han lite om seder att ta släktnamn oavsett om det är efter en födelseplats eller efter en förfaders förnamn (patronymikon). Tittar jag i min egen släkt är det väldigt tydligt att det är min farfars far Johan Olof som mitt släktnamn kommer ifrån. Alla sönerna tog sig efternamnet Johansson.

Här är en bild på min mormors farfar och farmor. Han föddes som Hans Zakrisson 1849 och tog sig sedan släktnamnet Nordin. Hans föddes som yngsta son och barn nummer nio av elva. De var sju bröder och av dessa blev fem vuxna och alla tog de sig olika efternamn. Enligt Peter Sjölund tog man sig ofta släktnamn med vissa ändelser och med koppling till en hemby eller en hemförsamling. Men i detta fall har jag inte lyckats hitta någon logik men det är värt att undersöka mera.

Här är bröderna (lånade lite text av min bror):

Erik Peter Zakrisson Sundqvist, född den 6 februari 1834 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 13 oktober 1856 i Ramsele sn med Sara Greta Henriksdotter. Hon var född den 6 mars 1834 i Imnäs, Ramsele sn som dotter till bonden Henrik Eriksson och hans hustru Anna Helena Nilsdotter.. Erik Peter var bonde i Sundmo. Han dog den 11 maj 1886 i Sundmo. Sara Greta dog den 15 oktober 1927 i Sundmo av marasmus senilis.

Zakarias Zakrisson Molin, född den 4 augusti 1835 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 16 mars 1863 i Ramsele sn med Märta Stina Henriksdotter. Hon var född den 2 juli 1844 i Imnäs, Ramsele sn. Zakris övertog halva sin faders hemman i Sundmo, Ådals-Liden sn. Där var han bonde och lanthandlare. Zakris dog vid en olyckshändelse, då han i rusigt tillstånd klämdes ihjäl under ett brännvinslass i Krångebacken. Zakarias dog den 19 december 1875 i Sundmo. Märta Stina dog den 20 januari 1927 i Imfors, Ramsele sn.

Nils Olof Zakrisson Sundelin, född den 17 maj 1839 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig  första gången den 3 november 1867 med Kajsa Stina Filipsdotter: Hon var född den 30 juni 1834 i Forsås, Ådals-Liden sn. Kajsa Stina dog den 12 februari 1874 i Sundmo. Nils Olof gifte sedan om sig den 6 december 1874 med Kristina Elisabet Olofsdotter Wiklund. Hon var född den 29 september 1845 i Skorped sn. Nils Olof var torpare i Sundmo. Han dog där den 22 december 1885. Kristina Elisabet dog den 21 juni 1919 i Sundmo. Hon var då omgift. 

Henrik Zakrisson Lundin, född den 13 oktober 1843 i Sundmo, Ådals-Liden sn.  Han gifte sig första gången den 17 mars 1872 i Ådals-Liden sn med sin kusins dotter Apollonia Kristina Nilsdotter. Hon var född den 12 maj 1851 i Holafors, Ådals-Liden sn. Hon dog i Holafors den 8 mars 1874 av rödfeber som hon fått efter en förlossning. Henrik gifte om sig den 20 februari 1876 i Ådals-Liden sn med Brita Andrietta Hansdotter Molin. Hon var född den 27 maj 1849 i Överå, Ådals-Liden sn som dotter till Hans Hansson Molin och hans hustru Sara Johansdotter. Henrik var bonde i Holafors hela livet. Han dog där av hjärnblödning den 7 september 1911. Brita Andrietta dog 1940 i Holafors.

Hans Zakrisson Nordin, född den 25 september 1849 i Sundmo, Ådals-Liden sn. Han gifte sig den 29 mars 1875 i Ådals-Liden sn med Kristina Lisa Andersdotter. Hon var född den 15 juli 1856 i Salsjö, Edsele sn som dotter till Anders Nilsson (1820-1895) och hans hustru Märta Greta Mähler (1814-1884). Han var bonde i Forsnäs nr 1, Ådals-Liden sn. Hans dog där den 6 januari 1924 i Forsnäs. Kristina Lisa dog den 25 april 1943 på ålderdomshemmet i Rå, Ådals-Liden sn.

Återstår att se om det går att hitta något som berättar varför de olika bröderna tog just dessa efternamn.

Släkten i Gårelehöjden

Satt och tittade på lite filer på min dator och hittade detta kort där min farfars morfar och mormor är med. De hette Kristoffer Svensson Selin (1852-1936) och hans hustru Anna Brita Jonsdotter (1851-1934). Mer om dem finns här. Makarna står som nummer två och tre från vänster.

Övriga på bilden är förmodligen barn och barnbarn till dem (och så en häst också). Någon som kan namnge övriga personer?

Kristoffer var en son dotterson till Johan Olofsson i Fransåsen.

 

Tillbaka i SHL

MoDo tillbaka i SHL efter sju år. Nederlagstippade där de allra flesta tror på en sista plats. Det börjar i alla fall ganska bra med en pinne borta mot Skellefteå. Ett lag som beräknas komma bland de första i serien. Spelet såg bitvis helt ok ut och de försvarade sig bra med ett stabilt spel längst bak i målet. 61 poäng sägs vara det som behövs för att vara kvar i SHL så nu saknas bara 60 poäng. För det troliga är att de kommer ligga och slåss i botten av serien. Även om säsongen kommer att bli en pärs så kan man iaf vara lite glad idag för spelet såg bitvis lovande ut och de kämpade. Heja MoDo.

En tiondeplats efter första omgången blev det tillslut när Linköping vunnit i sudden. De kommer alltså inte ligga sist alla omgångar. Kämpa på.

Höst månaden september...

innehåller en del tråkiga minnesdagar (men även några födelsedagar att fira). Idag den 11:e september är en tråkig och ledsam dag på flera sätt. Det är idag 22 år sedan attacken på Twin Tower i New York. Säkert en händelse som etsat sig fast och man kommer ihåg när man fick veta om det, vad man gjorde och var man var. Jag minns det tydligt att jag var i Uppsala. Kom hem till övernattningsbostaden där och slog på TV och fick veta att ett plan flugit in i det norra tornet. Strax efter att jag slagit på TV:n fick jag se ett flygplan flyga in i det södra tornet i direktsändning. Det var nog början till det hårdare samhälle som vi har idag.

Denna dag för 20 år sedan avled den dåvarande utrikesministern Anna Lindh efter att dagen innan blivit knivhuggen i en galleria i Stockholm. Ett vansinnesdåd som kändes helt overkligt när det hände.

Klockan 16:25 idag tillbringade vi på kyrkogården för att minnas att det då var exakt tio år sedan min svärmor tog sitt sista andetag. Tio år är en lång tid och ändå inte, det har hänt mycket saker sedan den dagen men vi har inte glömt dig och inte slutat sakna dig kära svärmor. Du kommer alltid finnas i våra hjärtan 💝💝💝 

111 år sedan idag!

Idag är det 111 år sedan min farmor föddes i Imnäs, Ramsele sn. Hon hade mycket att berätta och gjorde det gärna. Tillbringade många timmar hos henne och är så glad att jag spelade in henne, så att jag har flera timmar med berättelser från hennes barndom och liv, på band. För 11 år sedan skrev jag ett blogginlägg om henne som finns här. 💓💓💓

Här är hon tillsammans med några killingar på ett kort som snart är 50 år gammal.

Appen Min karta

Hittade häromdagen en app som heter Min karta och är från Lantmäteriet. Har inte sett den förr men den har säkert funnits ett tag. Jag sökte på gården där jag är född och uppväxt och hittade dessa kartor.

Här är den vanliga kartan från Lantmäteriet.

Denna vy kallas Bergochdal och här ser man variationen i höjd.

Nästa vy heter Terrängskuggning och här ser man lite tydligare höjdvariationen i svart-vitt.

Det finns också en vy med ett flygfoto. Hittar inget om vilket år fotot är taget men det är ganska nära nutid.

Det finns också några äldre flygfoton, detta är från omkring 1975. Här kan jag känna igen mig om hur det var när jag var liten. Det finns hus som jag varit med om att flytta från de positioner som finns här och en öppen yta nedanför vägen som vi kallade fotbollsplanen och som började växa igen redan då.

Ett foto ännu lite längre tillbaka, nämligen från cirka 1960. Detta är innan jag föddes och här finns det också några lador ute på ängarna som jag inte visste att de fanns just där. På bilden finns också rätt många hässjor som förmodligen min styvmorfar satt upp och fyllt med gräs. 

Spännande att se och jämföra de olika bilderna. Man behöver inte ladda ner appen utan informationen kan fås från webbsidan Min Karta (lantmateriet.se). Där finns till och med några fler vyer att välja än de jag hittat i appen.

Jonas Alfred Eliasson (1875-1973)

I april skrev jag ett blogginlägg om en snusdosa. Då efterlyste jag om någon visste vem ägaren kunde vara och det dröjde inte länge innan jag fick namn och bild på en kandidat (tack Gunn). 

Jonas Alfred Eliasson föddes 1875 19/7 i Nässjö, Ramsele sn som en son till Elias Jonsson (1849-1931) och hans hustru Stina Märta Olofsdotter Molund (1848-1900). Han skrivs som hemmansägare när han gifter sig 1915 12/6 i Ramsele sn med mjölnardottern Johanna Elisabet Nilsson. Hon var född 1890 14/6 i Nässjö, Ramsele sn som en dotter till Nils Nilsson Molund (1848-1934) och hans hustru Sara Johanna Johansdotter (1861-1950). Efter giftermålet blev han ganska snart torpare på ett eget torp i Nässjö. Makarna fick fem barn tillsammans. Hustrun avled i Nässjö, Ramsele sn 1967 10/3. Jonas nådde den aktningsvärda åldern av 98 år och dog 1973 29/7 i Ramsele sn.

Deras barn:

s. Elias Emil Jonsson            (1915-2005)

s. Nils Jonas Jonsson            (1917-1997)

s. Sven Ragnar Jonsson        (1920-1991)

s. Olof Verner Jonsson          (1922-1977)

s. Erik Valter Jonsson           (1927-2003)

Av bröderna var de tre äldsta bröderna ogifta och hade inget barn. Olof (Olle) var gift men hade inte heller några barn. Bara yngste brodern Valter var gift och hade flera barn.

Grattis mamma!

I dag skulle du blivit 83 år.

En bild av mamma (och pappa) första sommaren i Ramsele.

Blommor från gården som vi satte på graven idag.

Kortet som Ebba målat och skrivit.

Vi saknar dig (er) så mycket och sänder extra många tankar till er idag. 💓💓💓

Lars Larsson Rydstedt (1828-1905)

Skrev ju igår om det som jag tror kan vara den förste värmlänningen i Ramsele Lars Larsson Rydstedt. Lars var född 1828 1/2 i Ragvaldstjärn, Gräsmark sn som en son till Lars Elofsson (1800-1879) och hans hustru Maria Isaksdotter (1787-1836). Han kom till Ramsele och Vallen i november 1858 enligt inflyttningslängden men enligt husförhörslängden har han notering om nattvard redan 4/7 1858. Han gifte sig 1859 5/1 i Ramsele med Sara Lisa Danielsdotter. Hon var född 1828 19/9 i Vallen, Ramsele sn som en dotter till Daniel Pehrsson (1798-1875) och hans hustru Brita Pehrsdotter (1797-1767). Mer om hennes föräldrar finns här.   

I vigselboken står det:

Drängen Lars Larsson från Wermland nu tjenande i Wallen och pigan Sara Lisa Danielsdotter i Böhlen. Vigda af P. Söderholm P.L.

Till att börja med bor makarna hos Sara Lisas föräldrar men ganska snart flyttar de till Finnforsen, Ramsele sn där Lars skrivs som nybyggare och här dyker efternamnet Rydstedt upp för första gången också. 

Sara Lisas dotter före vigsel:

d. Brita Maria Rydstedt            (1858-1945)

Makarnas gemensamma barn:

s. Daniel Peter Rydstedt            (1859-1939)

d. Sara Christina Rydstedt        (1861-1932)

d. Anna Cajsa Rydstedt             (1863-1931)

d. Märtha Johanna Rydstedt    (1866-1944)

d. Lisa Margretha Rydstedt      (1869-1947)

s. Lars Johan Rydstedt              (1872-1928)

Makarna bor kvar i Finnforsen och Lars titel ändras med åren från nybyggare till landbonde, arrendator, torpare och födorådstagare. Lars avlider i byn 1905 10/2 och Sara Lisa bara dagar efter 1905 20/2 och de begravs tillsammans den 5/3.   

Första värmlänningen?

Min farfars farfar kom från Gräsmark i Värmland. Han kom upp till Forsmo, Ramsele sn på 1870-talet och tog upp ett nybygge där. Försigkommen måste han ha varit för han köpte ett hemman för 3000 riksdaler riksmynt och sålde sedan avverkningsrätten på 25 år, väl definierat vad vad som fick fällas, för 5000. Till skillnad mot många andra så verkar han ha vetat vad skogen var värd. Mera om honom finns här och här. 

Jag har alltid undrat varför så många från Värmland flyttade till västra Ångermanland? Varför just dit? Vem kom först? För någon måste väl varit först och sedan skrivit brev hem och talat om hur bra det var och lockat upp flera.

I artikeln Arbetsvandring blev räddningen för fattigbygdernas folk kan man läsa följande: 

"1800-talets kraftiga befolkningsökning tvingade ut många från fattigbygder på vägarna. Från främst Värmland, Småland och Dalarna vandrade folk långa sträckor för att säsongsarbeta på betfält, bruk eller byggen – eller, som på bilden, på Skansen."

"De ofta små och magra gårdarna i skogsbygderna gav inte tillräcklig avkastning för ett drägligt liv åt alla som föddes och växte upp där. För dem som valde att inte emigrera blev säsongsarbete i andra delar av landet en utväg. Arbetsvandringar förekom över hela Sverige, men störst var omfattningen från Värmland, Småland och Dalarna.

Till att börja med handlade det mest om jordbruksarbete. Redan under medeltiden var det vanligt att män från de kringliggande landskapen sökte sig till slättbygderna i Skåne, Västergötland, Östergötland, Sörmland och Uppland för att delta i tröskningen under sensommaren och hösten. Betalningen gavs ofta i säd, som tryggade överlevnaden under vintern."

"Från 1850-talet och framåt blev skogsindustrin i Norrland det viktigaste arbetsfältet för säsongsarbetare från Värmland. På några årtionden framåt tredubblades exporten av sågat virke.

Före motorsågarnas och de stora skogsmaskinernas tid, var skogs-bruket mycket arbetskrävande. Timret skulle fällas för hand med yxa och såg, köras med häst till åar och älvar på vintern för att på våren och sommaren flottas till sågverken vid kusten. Och under den korta isfria säsongen var det bråda dagar med att lasta exportvirket på fartyg i hamnarna."

Den förste värmlänningen som jag genom inflyttningsböcker lyckats lokalisera som först till Ramsele sn är Lars Larsson Rydstedt. Han finns noterad som inflyttad till Vallen, Ramsele sn den 16/11 1858. Noterat är då att han kommer från Wermland och han heter Lars Larsson. Det skulle kunna vara någon från Värmland som kommit tidigare men som antingen kommit innan inflyttningslängderna började 1853, inte noterats korrekt i första längden eller kommit från någon annan församling och inte direkt från Värmland.

Lars var född 1828 1/2 i Ragvaldstjärn, Gräsmark sn som en son till Lars Elofsson (1800-1879) och hans hustru Maria Isaksdotter (1787-1836). Maria var troligen av svedjefinnesläkt då hon var en dotter till Isak Henriksson Kauttoinen och hans hustru Maria Henriksdotter Novilainen. Hon hade varit gift en gång tidigare och Lars Elofsson gifte om sig med Märta Olofsdotter (1816-1901) och totalt har jag hittat fjorton barn i familjen men flera dog unga. 

I husförhörslängden i Gräsmark står att Lars flyttar till Ramsele i Ångermanland 1857. Han finns inskriven i utflyttningslängden i Gräsmark med nr 92 och är utflyttad 1857 24/11. Det är nästan ett helt år innan han skrivs in i Ramsele. Enligt husförhörslängden har han i alla fall en notering om nattvard redan 4/7 1858 så det troliga är att han varit i Ramsele lite innan de registrerade inflyttning i inflyttningslängden. 

Vindkraft på Ranasjöhöjden

För flera år sedan, måste varit 2014 eller 2015, var jag på ett möte i Forsnäs gamla skola där den första informationen eller samrådet kom om planerna att sätta upp vindkraftverk på Ranasjöhöjden, Ramsele sn. Det var Nordanvind AB som var där och informerade som vindkraftsprojektör och han som pratade härstammade från Ådals-Liden sn. Han var med andra ord på hemmaplan och skulle försöka övertyga församlingen hur bra planerna var och att det skulle genereras arbetstillfällen och pengar till bygden. Han pratade om att det skulle kunna generera flera hundratusen kronor till bygdeföreningen som de skulle kunna använda för att göra något bra för byn. Trots den moroten blev det rätt intensiva diskussioner om det var bra eller dåligt. Ganska snart märktes det att det fanns deltagare som både var för och de som var emot och det blev häftiga diskussioner. 

Det har gått flera år sedan detta möte och det har varit många turer fram och tillbaka med samråd, överklaganden, beslut från olika myndigheter och andra diskussioner, en del finns att läsa i länkarna nedan som går till artiklar som varit i lokaltidningen Tidningen Ångermanland. 

Men nu är de igång och bygger och på bilden ovan som är tagen från Ramsele hållet, mot Ranasjöhöjden, kan man se fyra vindkraftverk av de totalt 40 stycken som det skall bli när allt är klart. Ett tiotal av dessa är nu påbörjade och arbetet fortsätter. Sedan skall träd fällas för att stora kraftledningar skall kunna byggas innan de kan gå igång och producera ström som kan gå till södra delen av landet där behovet är som störst. Här nere är det stort behov av el men här säger kommunerna nej till vindkraftverk fast det finns områden med bra förutsättningar. Det kan jag tycka är lite märkligt. Så jag hoppas verkligen att byarna runt Ranasjöhöjdens vindkraftspark får en rejäl ersättning för elen som produceras så att det inte blir på samma sätt som när älvarna i Sollefteå kommun byggdes ut och vinsterna hamnade utanför kommunen.

Det som syns från Forsnäs för tillfället är bara en liten bit av ett blivande vindkraftverk och tids nog får vi veta vad som kommer synas och höras från byarna Sundmo, Forsnäs, Forsmo och Imnäs när allt är klart.

 

Artiklar om projektet och vindkraft i Sollefteå kommun i Tidningen Ångermanland:

Ny vindkraft i Ramsele – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Vindkraft överklagad – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Försvaret säger jag till vindkraft i Ramsele – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Nu räcker det med vindkraftparker – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Boende överklagade förgäves – ja till vindkraft utanför Ramsele – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Klartecken för 40 vindkraftverk på Ranasjöhöjden – fastighetsägarnas överklagan avslås – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

200 miljarder satsas på vindkraft – Sollefteåprojekt ska ge mer jobb och pengar lokalt – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Nordanvind skriver avtal med vindkraftsjätte – hoppas kunna börja bygga utanför Ramsele nästa vinter – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Nordanvind skriver avtal med vindkraftsjätte – hoppas kunna börja bygga utanför Ramsele nästa vinter – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

INSÄNDARE: Vår livsmiljö har blivit en handelsvara – vindkraftsbolagen roffar åt sig marken – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Sollefteås näringsliv ska lyftas under kommande vindkraftsprojekt: "150 olika branscher berörs" – Tidningen Ångermanland (tidningenangermanland.se)

Karl Viktor Olsson (1891-1918)

Karl Viktor Olsson var född den 7 september 1891 i Gåreleselet, Junsele sn. Han var bosatt hemma hos sina föräldrar och skrivs som arbetare. Den 26 november 1917 tar han ut äktenskapsbetyg för äktenskap med Anna Ottilia Berglund. Hon var född den 31 januari 1895 i Västerstrinne, Multrå sn som en dotter till Petrus Berglund (1857-1929) och hans hustru Brita Elisabet Olofsdotter (1858-1949). Anna Ottilia flyttade in till gården den 31 december 1917 och skrivs då som torpardotter. Hon flyttar tillbaka till Multrå sn den 23 juni 1918. Karl Viktor avlider den 4 oktober 1918 i Gåreleselet, Junsele sn. Dödsorsaken anges vara Spanska sjukan. Anna Ottilia dog den 14 juli 1971 i Multrå sn.

Karl Viktors och Anna Ottilias barn:

Petrus Birger Olsson var född den 4 oktober 1918 i Västerstrinne, Multrå sn. Han gifte sig den 28 augusti 1943 med Hilda Alvina Moberg. Hon föddes den 6 januari 1922 i Grillom, Boteå sn som en dotter till skräddaren Oskar Emanuel Moberg (1883-1955) och hans hustru Hanna Asplund (1891-1985). Petrus Birger avled den 31 juli 2001 på Planvägen 11, Sollefteå stad och hustrun avled den 9 juli 2004 på Djupövägen 32, Sollefteå stad.   

Här kommer en avskrift av hans bouppteckning. Några siffror var svåra att se på de scannade bilderna och de är markerade med X. 

Boupt. Prot N^o 10 V.T. 1921

  År 1918 den 29 okt. Förrättades bouppteckning efter arb. Karl Viktor Olsson i Gåreleselet i Junsele socken, vilken avlidit den 4 okt. 1918 och efterlämnat ett omyndigt barn, vars moder är Anna Ottilia Berglund från Strinne, Multrå.

            Bouppteckningen företogs Sålunda:

   Tillgångar:

                                                                                               Kr  öre

Kontanta medel                                                                     75                     

    Guld

2 fingerringar                                                                         25

    Nysilver

1 armband                                                                                 1

1 ur med kedja                                                                       20

1 kaffeservis av nickel                                                           10

1 rakställ                                                                                   2

3 st. matskedar av alliminum                                                        75

1/2 duss. dricksglas                                                                  1

1 väggklocka                                                                           15

2 st gevär å 6 kr. st.                                                                12

1 ”  gevär  ”                                                                             15

1 borrsväng med navar                                                            5

1 klädhängare                                                                           5

1 kappsäck                                                                                4

1 par småsaker                                                                          1

Den avlidnes gångkläder                                                     100

1 termosflaska                                                                           1

1 stol                                                                                           2

Diverse saker                                                                           15

1 herrcykel                                                                             100

1/2 duss. kaffekoppar                                                               1      

                                           Summa tillgångar                       410  75

      Skulder.

Begravningskostnad förskotterad 

                                   av moderen                                            75

1 räkning från Otto Lundin förskotterad 

                        av moderen Greta Jönsson                            60

1 dito       från H. Selin förskotterad av 

                                        moderen                                          44   2X

                                        summa skulder                             179   2X

  Årets skatter och bouppteckningskostnad                      22  8X

                                            summa skulder                          202  04

                                      Behållning                                        208  71

Sålunda uppgett, värderat och antecknat.

                             Gåreleselet som ovan

  Signe Jönsson                                                         Jon Danielsson

Lärarinna, Gårelehöjden                                             Gårelehöjden

                             Boupptecknings- och värderingsmän

  Att allt blivit riktigt uppgivet och ej något med vett och vilja blivit dolt eller utelämnat, intygas under edlig förpliktelse.

                             Som ovan        

                                                          Greta Jonsson. G

Daniel Pehrsson (1798-1875)

Daniel Pehrsson var son till avskedade kronobåtsmannen Pehr Danielsson Lampa (1763-1841) och hans hustru Lisa Ersdotter (1770-1844). När Daniel gifter sig med pigan Anna skrivs han som dräng från Krången. Anna Olofsdotter var en dotter till Olof Ersson (1744-1825) och hans hustru Anica Pehrsdotter (1748-1827). Makarna fick bara vara gifta i fyra månader innan Anna dog i barnsbörd. Barnet Lisa som föddes då levde bara i två timmar och fick ett nöddop av Erik Olofsson i Imnäs. När man läser om dotter och hustru i dödboken så har prästen blandat ihop namn och personer enligt ett tidigare blogginlägg.

Daniel och Annas barn:

d. Lisa Danielsdotter föddes 15/8 1823 i Imnäs, Ramsele sn och levde bara i två timmar.

Daniel finns kvar på gården fram till slutet på 1826 då han flyttar till Vallen och gifter sig 1/1 1827 med Brita Pehrsdotter. Hon var en dotter till Pehr Johansson (1758-1829) och hans hustru Sara Ersdotter (1767-1846). Makarna bosätter sig i Vallen och Daniel skrivs som bonde där. Detta blev ett betydligt längre äktenskap, varade i drygt 40 år men familjen kan inte haft det lätt. De fick sex barn tillsammans men alla utom en dotter dog innan två år fyllda.

Daniel och  Britas barn:   

s. Pehr Danielsson föddes 24/8 1827 i Vallen, Ramsele sn och dog där 15/12 samma år.

d. Sara Lisa Danielsdotter föddes 19/9 1828 i Vallen, Ramsele sn och var det enda barnet som nådde vuxen ålder.

d. Brita Cajsa Danielsdotter föddes 7/10 1829 i Vallen, Ramsele sn och dog där 2/3 1830.

s. Pehr Danielsson föddes 30/10 1831 i Vallen, Ramsele sn och dog där 1/12 samma år.

s. Eric Danielsson föddes 18/4 1834 i Vallen, Ramsele sn och dog där 6/4 1836.

d. Anna Brita Danielsdotter föddes 16/4 1837 i Vallen, Ramsele sn och dog där 19/8.

Makarna och dottern flyttade cirka 1841 till Bölen, Ramsele sn och Daniel skrivs där som torpare. Brita avled där 27/4 1867 och Daniel var fortsatt skriven i samma by men dog i Terrsjö, Ramsele sn 24/3 1875.