MoDo i topp

Ingen speciellt bra match idag heller men MoDo lyckades vinna med 6-5 hemma mot Almtuna. De gör det onödigt spännande i nästan alla matcher för att de inte går på hela matchen. Kul tabell och första gången på ett par år (förutom en kortis för någon vecka sedan) som de toppar tabellen, HV har en match mindre men i alla fall, man får vara glad medan man kan. Får se om de kan ligga i topp efter fredag och lördag också när de haft sitt dubbelmöte mot Björklöven. Så minst två dagar blir det i topp iaf.

Betydligt roligare läsning idag än vad det var förra säsongen.

Då hamnade på 12:e plats när 52 omgångar var avverkade och fick bara ihop 64 poäng. I år har de bara nio poäng mindre efter bara 26 omgångar. Hoppas det fortsätter.

Domboken runt 1750

Här kommer några notiser från domboken runt 1750 rörande ägarna av de två hemmanen i Lungsjön.

1748 vintertinget:

Anmälde landbonden Olof Pehrsson Lustig sin åstundan vara, att på vissa frihetsår till upprättande antaga kronohemmanet Nr 1 i Lungsjön, bestående av 6 seland jord, som förra åbon, Brita Ingelsdotter, vid tinget 14/1 1743 anför under sista missväxtåren uti råkat ödesmål avsagt, och vilket hemman sedermera legat öde. Vid syn 1746 angavs att husen till största delen voro förfallna och odugliga, åkern alldeles i linda, belägen på myrlänt land, diken och gärdsgårdar förfallna, starrslått, mulbete och fiskvatten finnes till nödtorften, kvarnställe. Detta hemman är av den svåraste belägenhet i hela pastoratet. Olof Pehrsson intygades vara en god och flitig arbetsman. Rätten ansåg honom behöva åtminstone 25 frihetsår. 

1753 Hösttinget:

Uppå kronoåboernes Nils Jonssons och Olof Pehrssons i Lungsjön begäran förordnades Nämndemännen Carl Pehrsson i Krånge och Erik Pehrsson i Viken att i Länsman Elias Rudins närvaro förrätta byamål över anförde hemmans ägor i åker och äng.

1755 Vintertinget:

Protocolerades en avhandling rörande en överenskommelse emellan Olof Pehrsson i Lungsjön och dennes måg, sockensnickaren Måns Månsson ifrån Hammerdal, ang. viss hjälp som den förre skall erhålla från den senare. När Olof Pehrsson avträder hemmanet, skall Måns Månsson tillträda besittningen  av detsamma.

1759 Vintertinget:

Klagade Olof Pehrsson och Måns Månsson i Ljungsjö över att grannen Nils Jonsson ej skall vilja hålla den förening, som är sluten den 10/10 1749 och den 12/5 1757 angående kvarnstället. Nils Jonsson anförde att Olof Pehrsson intagit tvenne mågar utan att han Nils Jonssons begivenhet vunnit.

Lungsjöns hemmansägare fram till 1750

Jag fortsätter att titta vidare på mantalslängder (MTL). 

Familj 8:

Ingel Andersson: Dombok 1704, 1715. MTL 1698, 1700-1707, 1708-1716 (Lungsjön 1), 1718-1722, (1723-1724).

Familj 9:

Lars Pehrsson: Dombok 1711 båtsman, 1718 (anges vara död). MTL 1710 (Lungsjön 2). Öde 1711-1716 och 1718-1723.

Familj 10:

Anders Ingelsson: MTL (Lungsjön 1) 1723-1739, 1741-1744 . Öde 1745-1747.

Familj 11:

Jöns Ingelsson: MTL (Lungsjön 2) 1724-1728.

Familj 12:

Michael Danielsson: MTL (Lungsjön 2) 1729-1732.

Familj 13:

Olof Jansson (Johansson): MTL (Lungsjön 2) 1733-1739, 1741.

Familj 14:

Nils Jonsson: MTL (Lungsjön 2) 1742-1750.

Familj 15:

Olof Pärsson: MTL (Lungsjön 1) 1748-1750.

Då är vi framme vid 1750 och det finns två hemman, Lungsjön 1 och Lungsjön 2. Nu har jag också kommit fram till min egen släkt. Olof var min farmors mormors farmors morfar. Mer kommer om honom.

Kyrkbokens första notering

Nationella bestämmelser om kyrkobokföring kom 1686. Prästerna fick då uppgiften att föra husförhörslängder. Alla började inte direkt och i Ramsele så börjar den första husförhörslängden först 1767. Men födelseböckerna var betydligt tidigare och redan 1685 finns de första noteringarna om födda i församlingen (en notering som möjligen kan vara 1684). 

Den första födelsenotisen jag hittat från Lungsjön är från 1685 (ArkivDigital).

Dhen 23 Augusti Christnade Comminister Hr Jon Stadenius Olüf Larsons barn i Lÿngsiön Pädher.

Barnet som föddes var sonson son till en av de första nybyggarna i byn Olof Månsson.

Jon Stadenius som döpte Pädher var född i  Säbrå sn. Han kallade sig först Jonas Larsson Gerstadius. Stud. i Upsala 16 november 1659. Nådårspredikant i Tuna 1664 och blev kaplan i Helgum, Ramsele pastorat 1670. Han bodde i Mo, Helgum sn. Dog 1706.  

De första nybyggarna

Om vi skall försöka göra en sammanfattning av de första nybyggarna i Lungsjön, utifrån domböcker och de tidigaste mantalslängderna, så ser det ut så här.

Familj 1:

Pehr (Peder) Månsson: Nämnd 1642, 1646 och 1648. Står att skattläggning skall ske 1649. Nämnd 1650, 1651, 1652.

Hustru Anna Larsdotter: Nämnd 1675, testamente 1673 till Zackris Larssons barn (troligen inga levande ättlingar). 

Familj 2:

Zachris Larsson: Nämnd 1642, 1646 och 1648. Står att skattläggning skall ske 1649.

ev Hustru Karin: Nämnd som änka 1672.

ev son Eric: Nämnd 1671, 1672

ev son Pehr: Nämnd 1671, 1672, 1681, 1683, 1694(?)

ev son Zachris: Nämnd 1681, 1683

Familj 3:

Olof Månsson: Nämnd 1646 med son Lars, 1648. Står att skattläggning skall ske 1649. Nämnd 1652

Hustru Eliasabeth: Nämnd som änka 1677. MTL 1679

son Lars Olofsson: Nämnd 1646. Har ett utomäktenskapligt barn med Gertrud Hindricsdotter som nämns 1649 och 1650. Får böta för det.

ev son Måns Olofsson. Nämnd 1652

Familj 4:

Lars Olofsson: Nämnd 1646. Har ett utomäktenskapligt barn med Gertrud Hindricsdotter som nämns 1649 och 1650. Får böta för det. 

Hustru Elisabeth: Nämnd 1677

son Göran: nämnd 1671.

son Pehr: Nämnd 1677 som död i kronans tjänst i Jämtland.

son Olof: MTL 1683 (se nedan Familj 6). Nämnd 1704.

son Johan: Nämnd 1697, 1701. 1704

Familj 5:

Zakris Zakrisson: MTL 1679, 1683, 1684, 1687, 1688,

Familj 6:

Olof Larsson: MTL 1683, 1684, 1687, 1688, 1689-1697

Familj 7:

Pehr Zakrisson: Tar över efter Zakris. Dombok 1704, 1711 (anges död 1709), 1714, 1716, 1717. MTL 1689-1698, 1700-1707. 1708 (Lungsjön 2).

Hustru Elisabeth Larsdotter: Dombok 1718. MTL 1709 (Lungsjön 2), 1710

son Lars: Dombok 1711 (Familj 9).

Familj 8:

Ingel Andersson: Dombok 1704, 1715. MTL 1698, 1700-1707, 1708-1716 (Lungsjön 1), 1718-1720 

Familj 9:

Lars Pehrsson: Dombok 1711 båtsman, 1718 (anges vara död). MTL 1710 (Lungsjön 2). Öde 1711-1716 och 1718-1720.

Då är vi framme cirka 1720. Uppgifterna är de jag lyckats fastställa. Tittar man i Menkers Ramseleregister så har han mera uppgifter, flera barn t.ex. Det går säkert att få fram dessa uppgifter också som finns där men nu har jag bara letat efter Lungsjön/Sel i domböckernas avskrift.

Lungsjön i domboken 1702-1720

Fortsätter med några år till:

1704: Ingel Andersson i Lungsjön uppviste ett köp som uppgjorts med Lars Olofsson i Lungsjöns arvingar, Olof Larsson i Sockenstugan, Johan Larsson i Nordankäl och Pehr Zachrisson i Lungsjön, angående 6 seland jord i Lungsjön, som de till honom försålt för 40 daler kpmt  den 17/3 1701. Rätten resolverade nu om laga fasta på köpet.

1711: Rannsakades över ödehemman: 1) Pehr Zacchrissons hemman i Lungsjön, 6 seland. Ödemålet förorsakat av Pehr Zachrissons död år 1709, och sonen Lars Pehrsson därefter övergivit hemmanet och blivit båtsman.

1712: Ransakades över ödehemman: 7) Pehr Zachrissons hemman i Lungsjön, Ramsele, 6 seland, berörde år legat obärgat

1715: Ingel Andersson ifrån Lungsjön tilltalte Nils Nilsson och Pehr Pehrsson uti Sel, för det denna vinter ej vägat emot honom över Lafssjön till fullföljande av Häradsrättens dom år 1712.

1716: Ransakades över ödehemman: 1) Pehr Zachrissons hemman i Lungsjön, 6 seland.

1717: Ransakades över ödehemman: 1) Pehr Zachrissons hemman i Lungsjön, 6 seland., varit öde och obärgat alltsedan år 1711.

1718: Änkan, hustru Elisabet Larsdotter í Lungsjön, fordrade igenom sin fullmäktige, Ingel Andersson i samma by, sin sons, framlidne Båtsmannen Lars Pehrssons resterande lega om 12 daler kpmt.

Detta är också från en avskrift så gå in och uppdaterar 

Tidiga Lungsjön i domboken 1692-1701

Jag har fortsatt att titta i domboksavskriften och letat efter Lungsjön.

1694: Följande tionderäknare ifrån Ramsele pastorat avlade sin trohetsed, nämligen: Anders Ericsson i Näs, Anders Pehrsson i Holmstrand, Nils Larsson i Västby, Pehr Nilsson i Gransjö, Abraham Eliasson i Västby, Abraham Abramsson i Mo, Zachris Pehrsson i Bölen, Pehr Zachrisson i Lungsjön, Ingel Ericsson i Flyn, Anders Mårtensson i Sil. Dock innan eden avlades, angav Abraham Ericsson i Västby att Anders Jacobsson i Helgum by undandoldt 9 eller 10 skylar råg, som han bort göra tionde efter.

1697: Elias Ericsson lät tredje gånge uppbjuda 4 1/4 seland hus och jord i Nordankäl, som han köpt av Anders Israelsson år 1685, och detta år försålt till Johan Larsson ifrån Lungsjön. Johan Larsson lät nu första gången uppbjuda samma hemman, som han den 4/8 1697 inköpt för 90 daler kpmt av Elias Ericsson. 

1701: Johan Larsson ifrån Lungsjön lät tredje gången uppbjuda 6 3/4 seland hus och jord i Nordankäl, som han köpt av Elias Ericsson ibidem för 90 daler kptm den 1697.

Som ni kan se blir det färre noteringar och i kväll blir det bara sju år, mera kommer imorgon.

Kul hockeyhöst

Vilken skillnad det är att titta på hockey och MoDo i år mot ifjol. De spelar inte bra alla gånger men lyckas ändå ganska ofta vinna. Inför denna omgång så låg de först men trillade ner en placering idag.

Här ser man de första lagen i HA efter kvällens omgång (hämtat från Aftonbladet).

Troja var duktiga, spelade med en jättebra fart och frenesi och MoDo hade en del problem men de har en riktigt bra målvakt i Tex.

På fredag bär det av till Jönköping och då skall det bli intressant att se vad de kan göra mot HV71.

MoDo har åtta raka vinster nu.

8/12 Troja - MoDo            1-2 (SD)

3/12 Vita Hästen - MoDo  1-4

1/12 MoDo - Tingsryd      6-5 (PS)

28/11 MoDo - Västerås     5-1

26/11 Almtuna - MoDo     3-4

24/11 MoDo - Södertälje   5-4 (PS)

21/11 MoDo - Karlskoga   2-1 (SD)

19/11 MoDo - Vita Hästen 4-3 

Mantalslängder på 1600-talet

Mantalslängder (MTL) är en bra handling att leta ägare till olika gårdar och familjer på 1600- och 1700-talen innan man får hjälp av kyrkobokföringen. De är användbara senare också för att se vem som ägde gården och när man bytte ägare. Då blir det lättare att leta lagfarter i domböckerna när man vet lite när man ska börja leta. 

Vi har sett genom domböckerna att det finns noteringar från 1640-talet för Lungsjön och alltså skriftliga bevis på att det bott folk där då. När jag letar i mantalslängderna så finns inte Lungsjön med så tidigt utan när det gäller de mantalslängder som man kan hitta på nätet så är det först 1679 som Lungsjön finns med första gången. Nu saknas åren 1674 tom 1678 i Digitala forskarsalen så möjligen att det finns något år tidigare, men saknas i 1673 och finns i alla fall 1679. Då ser det ut så här:

Här har vi Lungsjön och Hustru Elisabeth. Troligen Lars Olofsson hustru som står för gården. Hon omtalas också i domboken 1677 när hon får sin son Pehr Larssons lön när han omkommit i kronans tjänst.

Nästa MTL som finns scannad i Digitala forskarsalen är från 1681 och den är skadad, antingen av vatten eller av brand. Svårt att läsa och Lungsjön bör vara någon av de 3-4 första raderna.

Detta är MTL från 1683 och här finns det två hemman i byn. Här finns inte längre Elisabeth men istället sonen Lars Olofsson. Dessutom finns Zachris Zachrisson. Båda två barn till de första nybyggarna i byn och de finns också med i domböckerna.

Tidiga Lungsjön i domboken 1670-1691

Fortsätter med några noteringar till med koppling till Lungsjön

1670: Margareta Danielsdotter i Lungsjön besvärade sig över en ogift person, Abraham Nilsson i Västby, att han vid pass tre års tid haver henne tillsagt äktenskap med många grova eder och förbannelser, och han henne omsider belägrade och barn avlade. Abraham nekade till sådan gärning och angav istället Elias Ericsson i Krånge skulle ock med henne sin frilla fullkomlig olovlig gärning bedrivit vid Lungsjön, som han dock med inga vittnen bevisa kunde. Elias Ericsson såväl som käranden nekade alldeles därtill, och han valde avlägga eden. Abraham hade bort böta 40 daler för vittnesmålet, men emedan han är en fattig person, och Elias gav honom sin rätt, eftergavs honom böterna, och helst han hu utlåtit att taga konan till äkta.

22 januari 1671: Nämndemannen Pehr Johansson i Ovanmo bevisade med vittnen sig hava stämt Lars Olofssons son, Göran i Sel, till tinget att vittna, och att han uteblivit utan laga förfall.

Eric Zachrisson i Lungsjön anklagades av Tolvmannen Bertil Ingelsson i Sel, för det han år 1669 hade uti skogen på svedjor sått råg, och därav ingen tionde till Kronan betalt.

27 mars 1672: Lars Olofsson i Sel och hans granne, Eric Zachrisson med sina bröder, som hava vid Lungsjön uppgjort eller uppbrukat någon jord, och vid pass 30 år därför allenast skattat för 3 1/2 seland, utfästade sig nu att betala skatt till Kronan för all jorden, 12 seland eller 1/2 mantal.

Angav Bertil Ingelsson i Sel om trätomål, som uppkommit är emellan honom och hans grannar, Eric och Pehr Zachrissöner Finnar, vilka honom påföra, att han år 1669 något före Påsk på kyrkobyggningen i Ramsele skall hava sagt, efter Johan Pehrssons i Holmstrand ord, att tolvmännen i Helgum hava gjort sig förtjänta av bödelsyxan, och haver Konungen ingen bödel, må han själv vara bödel. Sedan Johan Pehrsson hörts, kunde Bertil Ingelsson helt frias för dessa ord.

Hustru Karin, änka i Sel, anklagade sin granne Bertil Ingelsson, att han år 1669, då han jämte tolvmän var tionderäknare, beslog henne med sina söner Eric och Peder på någon kronotionde, som han sedan undanhållit. Vid ransakningen bevisades att Bertil Ingelsson undanhållit en tunna råg, och pliktade härför 12 daler, samt 40 daler för sitt förfarande i tionderäkningen.

21 januari 1675: Inlämnades ett testamente, daterat 1673, vari Anna Larsdotter, salig Pehr Månssons hustru i Lungsjön, bortgiver sin kvarlåtenskap till Zachris Larssons barn. Då kvarlåtenskapen befanns vara avlinge, tillåter lagen att hon giver hemmanet ifrån sig, varför fastebrev medgavs härpå.

12 februari 1677: Presenterades Häradsrättens beslut, att änkan hustru Elisabet i Lungsjön skall njuta sin sons, Pehr Larssons lön, som uti Kronans tjänst död bliven är uti Jämtland

20 januari 1681: Pehr Mickelsson ifrån Lungsjön uppbjöd första gången 6 1/8 seland jord ibidem, som han av Zachris Zachrisson och Pehr Zachrisson inköpt för 100 daler kpmt.

22 januari 1683: Uppbjöds tredje gången 6 1/8 seland jord i sel, som bröderna Zachris och Pehr Zachrissöner i Lungsjön sålt  för 100 daler kpmt.

21 januari 1686: Tolvmännen intygade att hustrun Dordi i Sel inte satt på Selshemmanet åren 1676 och 1677, ej heller hennes man, utan i Lungsjön, och Sel brukades av Pehr Zachrisson i Lungsjön.

Tidiga Lungsjön i domboken 1628-1669

Domböckerna för Ramsele finns inte på nätet för 1600-talet men i Riksarkivets arkiv Digitala forskarsalen finns det en avskrift av dessa böcker. Man skall aldrig helt lita på avskrifter så vid tillfälle skall jag försöka komma till Härnösand och kolla originalböckerna.

Det verkar som att skogarna där byn Lungsjön blev till hörde till byn Sels skogar vilket gör det lite svårt att veta om allt berör Lungsjön eller om något är i Sel. Så därför har jag när jag letade i domboksavskriften plockat med sådana noteringar som är för finnar även i Sel. 

Här kommer det jag hittat:

18 juni 1642: Olof Pehrsson i Nordankäl, Johan Pehrsson i Ovanmo, Olof Ingelsson i Sel och Israel Pehrsson i Tynnerås tillstod Pehr Månsson och Zachris Larsson finnar att besitta och behålla den jord de köpt i Sel om 9 1/2 seland.

20 juli 1646: Ransakades över finnar: Ramsele socken: Lungsjön: Peder Månsson och Zachris Larsson. Olof Månsson och sonen Lars Olofsson.

Peder Månsson och Zachris Larsson finnar haver köpt 9 1/2 seland jord för 4 riksdaler till socknen, 7 rdr för var knekt, 4 rdr till Israel Pehrsson samt 9 rdr till hustru Helga, änka.

10 juli 1648: Hindric Pedersson i Sunnansjö, Peder Olofsson i Orrnäs, Matts Påhlsson i Nordanåker, skola nästkommande höst skattlägga det torpet, som Peder Månsson och Zachris Larsson och Olof Månssson i Sel, vid Lungsjön upptagit haver.

18 juni 1649: Anbelangandes Gertrud Hindricsdotters bekännelse vid Laga Tind den 14/3, att en ogift finne skall hava rett henne med barn, nämligen Lars Olofsson i Sel, vilket han tillstår och bekänner, samt, säger att han lovat henne äktenskap, det hon icke samtycker till förrän hon rådfrågat sina föräldrar. Fördenskull uppsköts detta ärende till nästa Ting.

22 januari 1650: Gertrud Hindricsdotter, en finska, angav vid föregående Ting en ogift finne i Lungsjön, Lars Olofsson för att ha lägrat henne. Lars Olofsson dömdes nu plikta 40 daler härför.

Peder Månsson Finne i Sel uppbjöd första gången hus och jord som han sig tillhandlat och köpt haver.

14 januari1651:Eric Nilsson från Jättestad i Gudmundrå kärande till Israel Pedersson i Tynnerås, Edsele, sin svåger, förmenandes sig något på sin hustrus anpart på selshemmanet hus och jord restera. Dock tillstår sig Eric Nilsson hava bekommit 22 rdr för 2 3/4 seland jord av Peder Månsson Finne i Sel, som bemälte hemman köpt haver.

16 februari 1652: Tilldömdes Olof Månsson Finne fastebrev på 11 seland jord i Sel och Västergården, som han av salig Ingel Ericssons arvingar köpt. Och av föreskrivne hemman haver Olof Månsson halvparten samt gården därefter till Bertil Ingelsson försålt, vilken är en av syskonen, som tillförende gården sålt hava.

Skall Peder Månsson Finne i sel bekomma fastebrev uppå 9 1/2 seland jord uti Östergården, som han tillika med gården köpt av Israel Pedersson i Tynnerås, hans hustrus arv, som ifrån Nordankäl och dit till Sel bytt var, såsom ock köpt av hustru Helga, salig Israel Marcussons i Tynnerås hennes arv som bem. Israel Pedersson ifrån Tynnerås och till bem. Sel bytt haver.

Dömdes Måns Olofsson Finne fastebrev uppå 6 seland jord och gården, som han aav Olof Mattsson Finne i Hoting för 35 rdr köpt haver.

Domböcker för 1657, 1658 och 1659 saknas helt.

Finnkolonisationen i västra Ångermanland

De första nybyggarna i Lungsjön var troligen finnar. Richard Gothe har skrivit följande i sin bok Finnkolonisationen inom Ångermanland, Södra Lappland och Jämtland:

"Ramsele - >Rafnasil> i 1273 års gränsdokument - är gammal bygd. Den omfattar landskapets nordvästligaste del mot Jämtlandsgränsen, Ramseles gamla tingslag inneslöt socknarna Helgum, Edsele, Ramsele samt Fjällsjö med Bodum och Tåsjö. Ramsele var även moderförsamling för nämnda socknar under 1500-talet.

Finnbebyggelsen inom nordvästra Ångermanland är omfattande. Från vissa baser här göra finska kolonister sedermera framstötar både in i Jämtland och på lappmarksområde. För att kunna visa sammanhangen, måste undersökningen göras lite fylligare här.

Vad Ramsele socken beträffar är den finska bosättningen av trenne olika slag: dels nybyggesverksamhet, dels upptagning av ödebyar och ödesjordar och sist - men inte minst - köp av bondehemman genom finnar.

Tvenne bröder Olufsöner från Viksjö torde ha gjort början. Deras insats som nybyggare var emellertid icke av varaktig art. Det sägs om dessa bröder - de voro bortåt ett halvt dussin - att de upptagit eller velat upptaga på 5 eller 6 olika ställen, men att de icke stannat någonstans. Vi kunna ta detta som ett undantagsfall. De flesta nybyggesfinnar voro nog angelägna att komma i ordning genom att snarast upptaga åker och äng. Detta var även förutsättningen för, att regeringen utfärdade tillstädjelsebrev åt dem. Finnarna Erik och Anders Olufson hade nu slagit sig ned på böndernas skatteskogar, den ene vid Hocksjön, den andre vid Hällvattnet. De drogo till sig andra finnar, mest jaktsällskap på tillfälliga besök. Det hela artade sig till ren rovdrift. Sockenallmogen inom Ramsele och Fjällsjö torde ha lidit verklig skada, varför man 1636 i januari vände sig till regeringen med ett par klagomål ( >Allmogens besvär> R.A. ) > De göra oss merkelig skada - heter det - på våra lägenheter, fiskewånor, så att alla våra näringsmedel äro oss så förtagne, att vi hwarken kunna göra kronan sin rättighet eller oss och våra fattiga hustrur och barn nära och föda och deröffver måste vi ändå af dem höra och lida spotska smädesord. Det de ej orka utöda själva, göres af andra, som wärre och konstigare äro, hwilka ingen får se. > Man kan gott tänka sig, att så allvarliga klagomål ha påskyndat det stränga plakat, som utkom på senhösten samma år (1636).

Varken Hocksjö eller Hällvattnet besattes emellertid på allvar nu. Istället kommo ett par andra finnar, Per Månsson och Zakarias Larsson. De synas 1642 ha köpt jord vid Lyng- eller Lugnsjön av Sels-bönderna. Ett flertal finnar antecknades vid Lyngsjön vid rannsakningen 1646: Per Månsson, Zakarias Larsson, samt husmännen Oluf Månsson och hans son Lars Olufson. Zakarias Larsson tycks ha kommit från Hasselaskogen (Kölsjön ), där han blivit avsagd som husfinne. Kanske har han lärt känna Ramsele-trakten genom storjägaren Israel Pedersson Hasselfinnes strövtåg häruppe. Snart ha Lugnsjöfinnarna köpt mera jord av bönderna. I 1651 års dombok står antecknat, att Måns Olufson finne köpt Wästergården och hans landsman Peder Månsson 9 1/2 seland i Östergården i Sels by. I jordeboken 1651 antecknas under Sel: Per Månsson med 8 1/2 och Zakarias Larson för 6 seland, med tillägget: Lugnsjön tillökt 3 1/2 seland.

>Seelsfinnarna>, som de vanligen kallas denna tid, fingo utstå mycket obehag av de hos dem ofta gästande jaktsällskapen och dömdes till höga böter härför. En gång när Israel Pederson legat här i veckotal med sitt stora jaktsällskap, for man hem med nio lass älgkött, älghudar, bäverskinn och bävergäll m. m. Det ansågs av bönder med rätta som rena rovdriften och man klagade på flera landsting över Israel, som till slut måste komma ut med så dryga böter här i Ångermanland, att han till slut fick gå från sin gård och pantsätta sina värdesaker.

Bebyggelsen vid Lugnsjön blev stadigvarande. Platsen är idag en välmående by. Traditionen berättar om de första finnarna här: >De rödde rågsvedja där och tröskade rågen på blåisen > (LMA: 68: 4: 15). Ännu vid slutet av 1600-talet står Lugnsjön antecknad i jordeböckerna för sammanlagt 3 1/2 seland: Lars Olufson och Erik Zakrison med 1 3/4 seland vardera. Emellertid antecknas bland ödeshemman i socknen 1711 även Lugnsjön. Pär Zakrissons hemman säges nu stå öde, sedan Pär 1709 blev båtsman. Det räknades då för 1/4 hemman (Lugnsjön no: 2) medan no: 1 Ingel Andersson (från Sel) står skriven för 12 seland. Hemmanet no: 2 blev återupptaget 1724 med 5 frihetsår och började skatta 1729. Båda blev sedermera bestående. 

Texten finns i Gothes bok sidorna 98-100.

Så här ser boken ut, tryckt med anslag från Humanistiska Fonden 1948. Följande text finns på en försättsbladet:

Minnet av Läroverksadjunkten JOHAN NORLANDER och Professorn J. J. MIKKOLA - båda voro skogsfinnarnas vänner ägnas detta arbete.

Hockeykväll ikväll

Nu börjar det snart, matchen mellan Vita Hästen och MoDo. Funderade ett tag på att gå dit men vågade inte det med tanke på att de flesta matcher jag sett på plats har de förlorat. 

Köpte en tröja som jag precis hämtat på ICA så det är bara på med den, sätta sig framför TV:n, heja fram dem och hoppas på vinst.

Så heja heja och så avgör Tjernström den här matchen!

Lungsjöns tidiga historia

För många år sedan var det inlandsis över hela landet. Ungefär 7000 år f Kr så befann sig iskanten omkring Lungsjön. Vid denna tid var byn uppdämd till en issjö som var cirka 22 km lång mellan byarna Västvattnet och Hällåsen. Issjön tappades av i etapper, först mot söder och senare mot norr. En tydlig vall med strandsediment finns kvar. Den går i nord-sydlig riktning vid Vikebodarna och markerar issjöns nivå efter den första tappningen.

Vid Lungsjöns östra strand finns det två stycken gamla boplatser som visar att platsen varit befolkad tidigt. Fynden som hittats är skärvliknande stenar som hört samman med matlagning. Liknande boplatser på andra ställen har daterats mellan 3000 och 1000 f Kr. Söder om sjön finns också några fångstgropar men de är svårare att datera, de skulle kunna vara lika gamla och används av de som bodde på boplatserna eller från finnkolonisationen på 1600-talet. Så långt fakta från Lungsjöbyns hemsida.

Kartan som visar de två boplatserna som identifierats är hämtad från Riksantikvarieämbetets hemsida och deras verktyg Fornsök. 

Där kan man leta vidare och det finns beskrivningar av de olika fornminnena. 

Den nordligaste av de två har beteckningen L1935:5263 Boplats. Den står som Boplats vid Lungsjön och registrerades den 30 juni 1970. Här kommer beskrivningen:

Terränguppgifter: Svag V S V-slutning med sand mot strandkanten. Skogsmark (barrskog).

Beskrivning: Boplats med okänd utsträckning, belagd genom Fåtaliga spridda skärv stens förekomster i sanden.

Den sydliga av dem har beteckning L1935:4698 Boplats. Även denna boplats är verifierad med att det fanns skärvstenar

Även fångstgroparna finns noggrant beskrivna, både var de är och hur de ser ut.  

Årets julkalender

Då har vi nått till årets sista månad och 1 december. Den här månaden brukar jag försöka att ha min blogg lite som en julkalender där jag skall publicera ett nytt inlägg varje dag för att göra en nedräkning till julafton. Förra året så koncentrerade jag mig på att berätta om släkten Gärd och i år kommer jag att ge mig på lite uppgifter om en hel by och några av de som bott där.

I sommar fick vi besök i Ramsele av en av våra bästa vänner och dessutom släkt med härstamning från byn Lungsjön. Tog mod till mig och ringde och lyckades boka in en  gemensam släkting för ett besök och titta på ett äldre hus där som har kopplingar till oss alla tre. Det var verkligen spännande att se och höra lite historier från byn.

Jag kan inte säga att jag varit i Lungsjön många gånger genom åren, säkert inte mer än en handfull. Senaste besöket var som sagt i somras och det näst senaste var när vi en sommar tog med mamma på en resa upp till byn för att titta runt lite, tror att det var den sista resan som vi kunde göra med henne. Innan dess var det nog bara någon genomresa för att åka vidare till Borgvattnet eller ännu längre söderut men jag hade några klasskompisar som kom från området när jag gick högstadiet i Ramsele.

Men släkt blev inte så långvariga i byn om man tittar på generationer, det var bara två där innan de flyttade ut till andra byar i Ramsele. Men tidsmässigt så var det i alla fall en 30-40 år under 1700-talet. Jag kommer att återkomma till dessa förfäder.  

MoDo 100 år! Del 5 2010-talet - till nu

2010-talet var inget bra årtionde utan gick mest i moll.

Då har vi kommit fram till 2010 och det var en bedrövlig säsong där det stora glädjeämnet var att Mats Zuccarello Aasen vann poängligan och dessutom fick Guldhjälmen. Även damerna missade semifinalspel.

2011 blev ännu en dålig säsong men slutade i alla fall inte med katastrof. Laget blev sist i grundserien och fick göra en helt avgörande sista match i kvalspelet som de vann mot Södertälje med 2-0. Två mål inom loppet av åtta sekunder räddade laget och målskyttar var Robert Rosén och Per-Åge Skröder. Både sportchefen Fredrik Andersson och tränaren Charles Berglund fick sparken och ny tränare blev Ulf Samuelsson och assisterande General Manager åt Markus Näslund blev Peter Forsberg.

Så kom då föreningens första SM-guld på damsidan, 2012. En lagseger där lagets bästa poängspelare, med 20 poäng, Maria Lind bara blev på 19:e plats i Riksseriens poängliga. Hela laget var stjärnorna. En fantastisk avslutning på säsongen där de från den 16:e omgången i början på december tog femton raka vinster, tolv i seriespelet och tre i slutspelet. Imponerande.

Säsongen 2013 var det som mest tretton utländska spelare i laget och laget lyckades ta sig till kvartsfinal men blev där utslagna. Två guldkorn i laget var Kyle Cumiskey och Richie Regehr. Johanna Olofsson blev utsedd till Årets damspelare. 2014 var Linus Ullman strålande och fick Honken Trophy. Laget gick till playoff men förlorade där. Så är vi framme vid 2015 då laget hamnade sist i SHL och fick kvala mot Vita Hästen. Gick relativt lätt och blev fyra raka segrar. Var och tittade på matcherna här nere i Norrköping  

Så händer det då den hemska säsongen 2016 när MoDo förlorar den sjunde avgörande matchen nästan direkt i förlängningen. Chocken den 1 april 2016 glömmer jag aldrig. Vi hade dansat på slak lina under flera år och nu brast allt.

Sedan dess har vi harvat i HA, Hockeyallsvenskan och de första två åren gick det riktigt dåligt. Första året blev en total mardröm som slutade på 12:e plats och året efter så blev det lite bättre med en 10:e plats. Sedan hände något 2019 under Björn Hellkvist ledning. Laget blev nu sjätte lag i serien och gick till kvalserien där de tyvärr slutade bara fyra.

Så kom så säsongen 2019-20 och den gick så bra. Vi hade fart och fläkt, en första femma som producerade mål och Jonatan Johnson vinner poängligan och slår nytt poängrekord. Över 100 poäng tar de under säsongen och är i topp tillsammans med Björklöven. Första finalen i Umeå blir en helt otrolig match där till slut Magnus Häggström, av alla spelare, avgör i sudden. Men sedan är det slut. Corona slår till på allvar. Den andra matchen i Ö-vik spelas utan publik och förlust när inte publiken finns där och stöttar. Det var sista matchen som de spelade och sedan splittrades laget på några dagar när den ene efter den andre försvann till andra klubbar.

Förra säsongen spelades för tomma läkare och var bedrövlig med flera tränarbyten och bedrövlig spel och ännu sämre spel ibland. Med nöd och näppe och mycket tack vare Karlqvist som kom tillbaka från Finland slapp de negativt kval. 

Så blev det en rejäl renovering i våras. Började med att anställa Gradin som sportchef och Karlin som tränare. På tiden att han får komma hem och träna sitt lag som han spelade i sedan unga år. De har tagit spelare som var från förra säsongen och kompletterat bra och de spelar inte alltid så bra men lyckas ofta vinna på något sätt, till skillnad från förra säsongen. Tredje plats efter 21 matcher och det kan bli en rolig säsong detta. Hoppet överger en aldrig så vi siktar på SHL igen.

MoDo-historia från www.modohockey.se 

1920-talet.          1930-talet.          1940-talet.          1950-talet.

1960-talet.           1970-talet.          1980-talet.          1990-talet.

2000-talet.          2010-talet.

MoDo 100 år! Del 4 2000-talet

Här kommer nu äntligen del IV med MoDo historia. Tidigare del III finns här.

Ett nytt årtusende och det börjar med två tvillingar som spelar lysande och underhåller publiken både borta och hemma. MoDo hamnar sexa i serien och det får ändå anses ganska bra med tanke på att spelare som Petter Rönnquist, Hans Jonsson, Frantisek Kaberle, Lars Jonsson och Per Svartvadet lämnat laget inför säsongen. Slutspelet går lysande där Frölunda och Brynäs slås ut. Men sedan blir det stopp i finalen där Djurgården vinner i tre raka matcher.  

Året efter är också en bragd och de slutar fyra i serien och tvingar Luleå till sju matcher i kvartsfinalen trots ett underläge med 3-0 i matcher. Flera spelare lämnar inför säsongen 2001-02 bl.a. tvillingarna och Samuel Påhlsson som alla flyttar till NHL. Det blir ändå finalspel om SM-guld men där förlorar MoDo återigen i tre raka matcher, denna gång mot Färjestad.

Säsongen 2002-03 så får en MoDo-tränare sparken för första gången och det är Jim Brithén som får gå strax innan jul och Pirro Alexandersson tar över. Blir slutspel men förlust i kvartsfinalserien mot Frölunda. Säsongen efter är det också förlust i kvartsfinalen och denna gång är det HV71 som blir för svåra.

Så kom säsongen 2004-05, säsongen det var lock-out i NHL och massor av NHL-spelare kom till Europa och spela hockey och NHL var inget undantag. Det vimlade av spelare som hade spelat i NHL åren innan. Den här listan med spelare i MoDos poängtopp är inte dålig.

Tyvärr räcker det bara till en sjätteplats och utslagna i kvartsfinal av Färjestad.

Säsongen därpå kommer iv ihåg för en okänd målvakt som kom till laget från Slovakien och höll på att åka ut direkt då han först inte var så omtyckt av tränaren Harald Lückner men han kämpade på och efter sin första säsong hade Karol Krizan satt ett avtryck så att ingen kan glömma honom. Han blev en sensation, sju stycken nollor i grundserien och en i slutspelet. Tyvärr så blev det bara en sjätteplats i serien och ut i kvartsfinal igen mot Färjestad. 

Den 26 augusti 2006 invigdes den nya arenan Swedbank Arena med en publikkapacitet på 7600 personer.

2007 händer det som vi väntat på i drygt 28 år. Andra SM-guldet genom tiderna kan inkasseras. Det var en rafflande kvartsfinal mot Timrå som krävde sudden i den sjunde matchen. Lag kaptenen Per Svartvadet peppade sina lagkompisar i den sista pausen och talade om för dem att nu var det bäst att de skyndade på att göra mål innan han själv hann avgöra, och det gjorde han. Efter att ha slagit ut Timrå blev det 4-2 i matcher mot HV 71 i semifinalen och samma siffror blev det i finalen mot Linköping. De som avslutade den sista finalmatchen var backarna Mattias Timander och Hans Jonsson, framför sig hade de Niklas Sundström, Per Svartvadet och Andreas Salomonsson. Dessa hade följt varandra sedan hockeygymnasiet i Ö-vik. Längst bak fanns också jätten Karol Krizan. Kristian Kuusela gjorde guldmålet och Svartvadet fick Guldpucken efter säsongen. 

Ekonomiskt blev det också en succé i den nya hallen. Publiksnittet ökade från 4100 personer till 6919 och året slutade med en vinst på hela 13,1 miljoner. Omsättningen ökade också från 62 till 131 miljoner.

 

Året efter gick också ganska bra. Magnus Wernblom kom tillbaka och gjorde succé. Publiken fortsatte att komma till arena och hela 16 matcher var utsålda med 7600 personer. Laget kom trea i serien och i kvartsfinalen så valde MoDo Timrå igen och nu gick det åt pipan direkt. Timrå var revanschsugna efter året innan och MoDo förlorade med 1-4 i matcher och var utslagna. Under säsongen debuterade också Victor Hedman, bara 16-år gammal.

Säsongen 2008-2009 blev inte alls bra för herrlaget då de slutade på nionde plats. Karol Krizan fick sparken och Wernblom han slutade mitt under säsongen. Hemmaplan var ingen favorit heller utan laget slutade på tionde plats i hemmatabellen. Var det då inget som gick bra? Jo Peter Forsberg gjorde comeback, kort var den men blev succé. Hedman blev Årets Rookie, en norrman vid namn Mats Zuccarello Aasen slog igenom och damerna tog en ny medalj i SM-slutspelet. 

MoDo-historia från www.modohockey.se 

1920-talet.          1930-talet.          1940-talet.          1950-talet.

1960-talet.           1970-talet.          1980-talet.          1990-talet.

2000-talet.          2010-talet.

Rosor i oktober

Har varit lite dåligt med blogginlägg sista månaderna för dagarna har fyllts upp med annat men nu har vi kommit in i oktober och dagarna blir kortare och man hinner med mindre ute och mer inne. Så förhoppningsvis lite mera inlägg här och mera släktforskning.

Men idag så blir det en bild på våra fina rosor som fortsätter blomma i trädgården.

 

Saknar dig mamma

Idag skulle du fyllt 81 år, saknar dig 💓💓💓

Projektet Namn åt de döda

Det har inte funnits speciellt mycket tid och ork över för vanlig släkt- eller hembygdsforskning det här året då jag varit engagerad i projektet Namn åt de döda. Det är en Cd-skiva med alla döda i Sverige som kommit ut i olika versioner genom åren. Ett jättebra register att ha som komplement till släktforskningen, främst in på 1900- och 2000-talen.

Första gången som jag blev involverad i det var för en 5-6 år sedan när nuvarande version som innehåller personer döda mellan 1860 och 2018 skulle göras. Tänkte att det kan väl vara en bra sak för min egen forskning att skriva av dödboken för 1860-1900 för Junsele och Ramsele församlingar. Något bra att ha själv som ett register i min forskning så jag adopterade tidigt dessa två församlingar. Men jag visste inte då hur mycket jobb det var med det.

Tänkte att det bara var att gå igenom dödböckerna för församlingarna. Det var cirka 1400 poster för Junsele och 1700 för Ramsele. Borde ju inte ta så lång tid. När jag började gå igenom instruktionerna så insåg jag att det var betydligt mer jobb och att det inte räckte med att gå igenom dödboken. De ville även ha födelsedatum, födelseförsamlingar, vigseldatum, civilstånd, föräldrar till personer under 18 år mm. För en del församlingar kan man säkert få ut denna information direkt från dödboken men inte säkert, jag vill ju alltid kolla i en originalbok så nära i tiden som möjligt. Därför blev det att kolla alla uppgifter även i födelse- och vigselböcker förutom husförhörslängder och även korsreferenser från dödboken. Dessutom dubbelkolla för det är så lätt att göra ett fel när man skriver in. Ni förstår att det tar tid.

För att ha lite koll själv i mitt register så färglägger jag var jag hittat uppgifter och vad jag gjort korrektur av. Därför ser min registerfil ut på detta sätt.

Grönt är kontrollerad data från död- och begravningsboken, gult uppgift från födelseboken och blått uppgift från husförhörslängd. Innan jag skickar filen så rensar jag vissa kolumner, tar bort färger och tar också bort de som är döda i församlingarna men skrivna i andra församlingar i Sverige. Då blir det såhär istället.

Detta arbete gjorde jag först för att komplettera uppgifter för Junsele och Ramsele åren 1860 till 1900 och sedan för båda församlingar från grunden för åren 1830 till 1859. Allt detta var klart till 30/6 och den nya skivan som innehåller åren 1830 till 2020 kommer under hösten någon gång.

Sedan är nästa version redan på gång. Den skall komma om ett par år och innehåller även åren 1800 till 1829. Jag har redan tecknat mig för mina församlingar :-) 

Mera om projektet finna att läsa här. 

Efter stiltje i min blogg under några månader så hoppas jag nu kunna återgå till att ha lite mer inlägg och då med min egen forskning.

Glad Midsommar!

Ha en riktigt bra midsommarhelg allihopa! 

17:e maj firande!

Idag har det varit firande hemma. 17 maj är en speciell dag. Det är fjorton år sedan vi förlovade oss idag och det är också dagen när pappa skulle fyllt 87 år. Lite extra tankar till honom och även till mamma idag. Och ett extra grattis till pappas katt Bella som flyttade ner till oss. Han fick Bella som födelsedagspresent 2017 och då var hon cirka tre år. Så idag har vi firat hennes sju-årsdag. Ebba har fixat och donat och ritat och målat så att hon får en egen låda som slogs in i papper och så skulle Bella öppna den.

Hon var väldigt intresserad av paketet men hon behövde ju lite hjälp att öppna det. 

Men sedan när papperet var borta så smet hon in i lådan och hittade rätt på en liten kudde.

-Kul liten kudde att leka med och gott luktar den också.

Sedan blev det tårta!

Ett år idag

Kl 03 natten till den 20 april förra året ringde telefonen som låg på bordet vid sidan av sängen. Det var sjuksköterskan på Lissgården som berättade att pappa stilla somnat in mellan besöken under natten. Det var oväntat även om han blivit tröttare och tröttare och att han själv sagt någon gång att "det blir nog som med morsan att man bara somnar in". Ett helt år har gått i pandemins tecken och det har inte gått en dag utan att jag tänkt på honom och mamma och saknat dem. Så här på dagen ett år efter så har jag tänkt på dem båda två extra mycket. 💓💓💓

Här sitter pappa hemma på gården och tittar på ungarna när de hoppar studsmatta. Den är tagen i augusti 2019. Han ville gärna vara med oss där ute på gården trots att han hade svårt att gå.

Bella, katten som han fick i födelsedagspresent för att ha något sällskap efter att mamma blivit sjuk och flyttat till särskilt boende. Hon fick flytta ner hit till Norrköping och springer runt här, äter massor och verkar må ganska bra.  

MoDo 100 år! Del 3 1980-talet - 1990-talet

Här kommer del III med MoDo historia. Tidigare del II finns här.

Mina första hockeyminnen kommer från 1980. Dels kommer jag ihåg matchen som Sverige spelade mot USA i OS i Lake Placid. Det blev oavgjort och var en besvikelse då men det skulle visa sig bli den enda poäng som USA tappade under turneringen. Speciellt kom jag ihåg en amerikan med det, som jag tycke, fräcka namnet Mike Eruzione. MoDo hade fem spelare med i Tre Kronor. Det var Pelle Lundqvist, Molla Molin, Sture Andersson, Tomas Jonsson och Jan Eriksson. Förbundskapten var Tommy Sandlin och de tog hem ett brons. Dels kom jag ihåg SM-finalen mellan Västra Frölunda och Brynäs där jag först höll på V Frölunda för att ingen annan på skolan gjorde det men ändrade mig då jag fick veta att Brynäs var ett Norrlandslag. MoDo hade baksmälla det året och blev bara åtta i grundserien och var långt från slutspel.

Molla var en av mina första idoler i hockey. Tyckte han var så bra och det gjorde att jag fortfarande håller på Vancouver där borta. Han blev proffs där och spelade tre säsonger. Den andra säsongen ramlade han så olyckligt att han bröt benet när han träffade en av målstolparna. Några år senare fick jag en Vancouvertröja från mina släktingar som bodde just i Vancouver. Här kan man läsa mer om Molla. 

Lars "Molla" Molin

Mitt nästa hockeyminne är från VM i Stockholm 1981 och avgörande matchen mot Sovjetunionen. Tre Kronor hade 1-1 efter första perioden och det såg riktigt bra ut och man önskade verkligen en vinst mot den stora röda maskinen. Det blev kaos resten av matchen och siffrorna skrevs till 13-1 innan period två och tre var slut. Men en silvermedalj blev det och då var Molla och Tomas Jonsson med. Silverfisken blev ingen guldfisk. Tyvärr blev det en ny åttonde plats det året för MoDo. 

Åren 1979 till 1985 sponsrade Flygvapnet MoDo. Något av åren 1980 eller 1981 togs denna bild av laget utplacerade vid/på en Viggen. Troligen är det på någon flygbas och den närmsta Ö-vik vid denna tiden var basen i Kubbe. En av mina favoritlagbilder och man kan se att flygplanet kommer från F15 i Söderhamn. Det ser man på siffran på sidan nedanför huven. Där jobbade jag några år på 90-talet.

1983 räddas laget kvar i Elitserien på ett mirakulöst sätt när Ulf "Nubben" Norberg gjorde två mål i en avgörande match i Luleå som slutade oavgjort. Den matchen följde jag på Sveriges Radio. Året därpå var det inte lika lyckat utan laget åkte ur högsta serien och föll ner i div 1. Gamle storspelaren Hardy Nilsson gjorde sitt första tränarår i klubben. Molla värvades hem och sessionen blev bara ett år och till 1985 var laget tillbaka i högsta serien igen. 1986 och 1987 blir det också kvalspel och 1987 renodlar klubben sin verksamhet och byter namn till MoDo HK.

Härliga 90-talet med alla juniorerna som slår igenom. Många som spelade i några år och sedan blev proffs. 1991 kommer Jan-Åke Andersson in som ny tränare. Totalt släpper han fram åtta junior den säsongen och de som blir mest omtalade är Peter Forsberg och Markus Näslund. Andra som fick chansen var Andreas Salomonsson och Hans Jonsson. De kommande åren kom andra spelare fram som Mattias Timander, Niklas Sundström, Per Svartvadet och Magnus Wernblom. 1992 sparkas Jan-Åke som den förste tränaren någonsin och Kent Forsberg tog över, Sista platsen i Elitserien räddas i sista matchen. Året efter blir de sexa och 1994 gör de en riktigt bra säsong. De slår då ut Leksand i kvartsfinal och Djurgården i semi. Finalen mot Malmö leder de med 2-0 i matcher men orkar inte hela vägen fram och förlorar med 3-2 i matcher tillslut. Peter Forsberg får åka och spela OS i Lillehammer, blir vinnare efter det historiska straffmålet i finalen.

1998 slås de ut i semifinal av Djurgården men Hans Jonsson, Foppa och Sundström blir världsmästare under Kent Forsbergs leding. Året efter gjordes kanske den bästa säsongen någonsin. Vann serien med 22 poäng före laget på andra plats. Släppte bara in 100 mål på 50 matcher i grundserien. Målvakter var Petter Rönnquist och Tobias Lundström. Säsongen slutade snöpligt med en förlust i finalen mot Brynäs. MoDo ledde med 2-1 i matcher när Brynäs vände och vann med 3-2. Ove Molin avgjorde i sista matchen. Medelåldern i laget var den lägsta i serien med knappt 23 år medan näst yngsta lag låg på en medelålder på drygt 25 år. Statistik för laget finns här. Daniel och Henrik Sedin slår igenom och får Guldpucken som landets bästa spelare. Tre Kronor tar brons i VM och där finns tvillingarna med tillsammans med Petter Rönnquist, Hasse Jonsson och Samuel Påhlsson.

Fortsättning följer.

MoDo-historia från www.modohockey.se 

1920-talet.          1930-talet.          1940-talet.          1950-talet.

1960-talet.           1970-talet.          1980-talet.          1990-talet.

2000-talet.          2010-talet

MoDo ur SHL för fem år sedan.

Idag är det exakt fem år sedan Leksand slog ur MoDo ur SHL i den där sjunde matchen i kvalet till SHL. En matchserie som verkligen inte liknade något annat. Ett lag som ofta var överlägset men där det andra på något märkligt sätt lyckades ta fyra vinster och ändå vinna serien. Bilden nedan visar avgörande målet i sudden i den sjunde matchen i Fjällräven Center den 1/4 2016.  Efter ett tapp på egen blålinje av en olycklig MoDo-spelare så rycker Brock Montpetit sig loss och liggande i luften skjuter han det avgörande målet. MoDo är ur och Leksand upp i SHL. Brock fick inget tillräckligt bra kontrakt för säsongen efter så han lade istället skridskorna på hyllan. Har skrivit lite om denna trista händelse här.

Modo har sedan spelat fem säsonger i HLA och säsongen 19/20 hade de ett riktigt bra lag som tog över 100 poäng i serien och började bra i finalen mot Björklöven men då kom bröt Covid-19 hela säsongen och med det försvann många spelare från laget

Årets säsong blev kaos och nu återstår att se vad som händer, hoppas på en nystart med många MoDo-hjärtan. Dagen till ära så blev det klart med sportchef.

Det blir Henrik Gradin och det blir säkert jättebra. Mer om honom finns att läsa på MoDos hemsida. Nu återstår bara att kontraktera en tränare och börja sätta ihop ett lag. En som jag gärna vill se i nästa upplaga av laget är Kristian Jacobsson.

MoDo 100 år! Del 2 1950-talet - 1970-talet

Fortsätter nu berättelsen om Alfredshems IK som senare blev MoDo HK. Första delen av den historiska berättelsen finns här.

50-talet börjar väldigt bra med att Karl-Erik Åström (1924-1993) blir världsmästare 1950 på 15 km längdskidor i Rumford, USA. Förutom det individuella guldet tar han också ett guld med det svenska laget i stafett.

Carlabel "Kabben" Berglund (1925-2008) kör hårdträning och det börjar ge resultat 1954 även om det inte blir något större år när det gäller ishockey eller fotboll, förlust för hockeylaget blev det i DM-finalen och det var återigen IFK Nyland som besegrade dem.

Carlabel Berglund

En serieomläggning sker 1956 och Alfredshems IK får spela div II. Det gör de med seriens yngsta lag och hänger enkelt kvar i serien. Året efter går det ännu bättre med serieseger och det leder fram till kvalspel mot Rönnskär men där blir det stopp. 

Men 1958 händer det då ishockeylaget går upp i allsvenskan för allra första gången och dessutom invigs en konstfrusen isbana. Invigningsmatch blir det mot Södertälje SK och invigningen förrättas av Svenska Ishockeyförbundets ordförande Helge Berglund.

1959 fick vi vår förste landslagsman och det var Åke Nordström. När han gjorde debut var han bara 19 år gammal och alltså fortfarande junior. Tyvärr så råkade han ut för en svår ryggskada som gjorde att hans hockeykarriär blev kort.

De har förstärkt hockeylaget rejält 1960 och besegrar lätt allt motstånd i Div II och går för andra gången upp i allsvenskan. Inte heller andra gången lyckas de hänga kvar men 1961 så har de två landslagsspelare i Ronny Nordström och Nicke Johansson.

1962 är det dags att ta steget upp för tredje gången. Samma år spelar Nicke Johansson åtta landskamper och är med och tar guld i det historiska VM i Colorado Springs, USA där Lennart Hylands referat "pucken glider in i mål, den glider ....." fortfarande är ihåg kommet. Första gången som laget håller sig kvar i högsta serien är 1963 och då hade de ända in till slutet en chans på en slutspelsplats men slutade tyvärr femma. Efter ett årsmöte så ändrades också namnet från Alfredshems IK till MoDo AIK. 1964 går laget för första gången till slutspel och under 60-talets senare hälft blir det slutspel flera gånger trots förluster av spelare som Kent Lindgren, "Henna" Svensson och Björn Palmquist.

1969 startar damlaget upp sin verksamhet och stora eldsjälar är Astrid Berglund och Ulla Jonsson.

1972 slutar Kabben som tränare för laget efter 22 år. Ett eget klubbkansli i Kempehallen blir det 1976 och Olle Boman blir VD. Året efter anställs Tommy Sandlin (1944-2006). Finländske landslagsmannen Mikko Leinonen och juniorlandslagsmannen Tomas Jonsson värvas. Winnipeg Jets spelar också en match mot MoDo i Kempehallen.

1979 blev det en överlägsen serieseger och lagets första SM-guld, något som hände efter 21-års kämpande. Fyra av spelarna tog sedan ett VM-brons i Moskva. Dessa var Sune Ödling, Tomas Jonsson, Sture Andersson och Per Lundqvist. Förbundskapten var Tommy Sandlin. Jag har inga direkta minnen av att jag följde den här SM-finalserien men har läst en hel del  om det i efterhand. Återkommer till SM-guldet senare.

Fortsättning följer.

MoDo-historia från www.modohockey.se 

1920-talet.          1930-talet.          1940-talet.          1950-talet.

1960-talet.           1970-talet.          1980-talet.          1990-talet.

2000-talet.          2010-talet

  

MoDo 100 år! Del 1 starten - 1940-talet

I lördags så var det stort firande av MoDo som firade 100 år.

Föreningen bildades den 27/3 1921 på August Johanssons Café i Sund och namnet var då Alfredshems IK. Initiativtagare till mötet var Sven Löfgren. Den första styrelsen bestod av Albin Hallbro (1897-1977) , August Åström och Manfred Westerin (1902-1985). Fotboll blev det från början och den första matchen var ingen bra start, storförlust med 6-1 borta mot Domsjö IF. Till att börja med fanns ingen tanke på ishockey.

Redan 1922 kunde klubben spela även med ett B-lag och köpte också en fotbollsplan. Skidåkning kom in i föreningen och 1923 tog Paul Iggström (1903-1984) klubbens första DM, ett JDM på 20km i Sundsvall. Första DM i kula tog klubben 1926 och året efter spelade de sin första DM-final i bandy, tyvärr blev det förlust.

1935 tog Gustaf Wiklund sitt åttonde DM-tecken i kula och året efter så spelade fotbollslaget en match mot proffslaget Favoritner A.C från Österrike. Det blev vinst med 1-0 och målskytten var Axel Byström. Samma år fick också bandylaget för första gången tillgång till en landbana och det var Kempevallen.

Den 14/1 1938 diskuterades hockeyns inträde i klubben. Ett beslut togs om att ansluta klubben till Svenska Ishockeyförbundet. Under året spelades sedan en enda match och det blev en 4-3 vinst mot ÖSK. Under året kom också Gefle på besök till Kempevallen. Sensationen var nära när hemmalaget ett tag ledde med 5-1 men Gefle vände och vann tillslut med 6-5. 

På 1940-talet kom brottning in på programmet 1943 och redan året efter togs tre DM-tecken. 1945 var ett bra friidrottsår med fem DM-tecken. Första DM-tecknet i ishockey kom 1946 och motståndarna som besegrades var IFK Nyland, segersiffrorna skrevs till 6-5. Första landslagsmannen för AIK blir släggkastaren "Slägg-Einar"Söderqvist (1921-1996) som representerar Sverige mot Finland 1947. Han blir fyra på SM och kastar som bäst 54,84 under AIK-tiden. Han deltog också i OS i London 1948 och blev då åtta.

Klubbens första landslagsman Slägg-Einar

Fortsättning följer.

MoDo-historia från www.modohockey.se 

1920-talet.          1930-talet.          1940-talet.          1950-talet.

1960-talet.           1970-talet.          1980-talet.          1990-talet.

2000-talet.          2010-talet

 

Anders Jönsson Färdig och hans hustru Anna

I december gjorde jag ett inlägg om Jöns Jönsson Gärds son Anders Jönsson Färdig (1846-1918).  Nu har jag fått tag på ett kort av honom och hustrun Anna från ett barnbarns barn till dem (tack Inger för lånet av kortet).

Nu har jag kort på tre av de sjutton syskonen och har sett bild på minst en till av dem. Bara att jaga vidare efter kort.

Nu kom det snö!

Så kom det då lite rejält med snö i Östergötland. Snöade hela gårdagen och under natten men hade slutat när jag körde Olle till skolan vid åtta. Skottade tre gånger igår och snöröjningen lade igen uppfarten två gånger.

Snö på träden på baksidan och det kom mer än vad prognosen sa.

Här ser man att det fallit nära 20 cm snö.

Härligt med snö

Katten går inte längre än nödvändigt.

Oket på MoDo-spelarnas axlar är tungt

Det går fortfarande tungt för MoDo i Hockeyallsvenskan och pressen på deras axlar är stor och jag tror att det är mycket det som gör att spelet är stelt och de får kämpa för poängen. De ligger fortfarande på plats 12 men det är bara sex poäng upp till plats 6. MoDo-gruppen jag är med i på Facebook är inte nådig och det är en kritik där med många påhopp som in gör att trycket på spelarna minskar. Tycker ändå att det varit lite bättre sedan årsskiftet och vill lyfta fram några saker från de senaste fyra matcherna där de i alla fall tagit sju av 12 poäng.

-  Målvakten Peters har spelat riktigt bra de senaste matcherna och har en stor förtjänst till att vi tagit sju poäng efter nyår. Det är ett måste med en målvakt som står på huvudet och räddar. Tycker även Dackell gjort det ok de matcher som han fått lite hjälp av backarna men det är nu ingen tvekan vem som är etta.

- Karlqvist har varit bra och skrapat ihop poäng sedan han kom in i truppen. Idag blev det han som lyckades få in 3-3 pucken när de tog ut målvakten i slutet. Där hade vi också lite tur ed domsluten äntligen.

- Sebastian Ohlsson har haft det trögt men jag tycker att han kommit igång allt mera med ett bra arbete i Timrå-matcherna och det var som han tände till extra där. Att han sedan gjorde säsongens första box-play mål mot Väsby gjorde inte saken sämre.

- Dahlroth har fått mycket kritik men jag tycker att han också klivit upp ett snäpp och spelar säkrare och bättre. Måste också nämna Tjernström och Svenningsson som jag tycker blivit mer aktiva efter nyår. 

- Många borta i truppen men Jellvert kom tillbaka idag och gjorde det ok. Men vi behöver få tillbaka Häggström, Viklund, Öhman och Corrado samt gärna värva en back och en center också. Många spelare som varit borta under senaste månaderna och dessutom flera nyckelspelare.

- Laget behöver spela matcher regelbundet utan inställda och uppskjutna matcher och utan att själva drabbas av Covid-19. De hade ju ganska många i laget som hade positiva test och även om de är friska och tillbaka nu så vet man ju inte hur det påverkat konditionen.

-Lite mera flyt för jag tycker de haft många studsar och domslut mot dem. Kanske inte att utvisningarna på MoDo-spelarna varit fel men det har varit många liknande situationer där de inte fått med sig utvisning. Men de hade några medstuds idag. Nu har de ju ett katastrofalt PP så det måste bli bättre helt klart. 

- Två straffvinster nu senast där Karla, Rockwood och Harju gjort fyra mål på fem straffar och Rockwood gjort GWG båda gångerna. Det är bra. Peters har också bara släppt in en straff av fem.

Det som behövs nu för att det skall bli en bra vår är:

- De skadade och sjuka tillbaka tillsammans med några nyförvärv som stärker truppen.

- Få ordning på PP och även bättre BP.

- Att alla medgångssupportrar börjar lyfta fram de bra sakerna istället så att oket att spela för MoDo blir lite lättare att bära och få tillbaka lite självförtroende.

- Fortsätta att ge juniorerna chansen att spela, göra misstag och få lära sig.

- Att gå in i varje match med en inställning som de hade när Timrå var motståndare.